Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom är den tredje dödligaste sjukdomen i världen. Sjukdomen drabbar luftvägarna vilket leder till försämrat syreupptag. Patienten drabbas bland annat av dyspné, högre slemproduktion som irriterar luftvägarna och ger långvarig hosta, vilket påverkar individen negativt och kan leda till sjukdom- och livslidande. Centrala begrepp var Livsvärldsperspektiv och KASAM (känsla av sammanhang).  Den valda referensramen var Katie Erikssons’s lidandeteori om sjukdomslidande och livslidande då just denna patientgrupp har mycket lidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har genomförts. Metoden som användes var induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters upplevelse var att dyspné var det svårast symptomet att leva med på grund av att detta innebar begränsningar. Fysiska aktiviteter kunde inte längre utföras på grund av detta och det ledde till förlust av socialt liv och emotionellt välmående. Slutsats: Sjukdomen begränsar patientens livsvärld och skapar ett sjukdomslidande.

Introduktion: KOL är en av de huvudsakliga orsakerna till dödsfall runtom i världen. Tobaksrökning och andra luftföroreningar är de dominerande orsakerna och många yrkesgrupper har en förhöjd risk att drabbas av sjukdomen. Patienter med KOL lider av symtom som dyspné, kronisk hosta och ökad slemproduktion, vilket har en stor påverkan på det dagliga livet. Syfte: Att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av livskvalitet hos patienter med KOL. Metod: Litteraturstudie som baserades på Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databassökningen utfördes i CINAHL samt PubMed. Efter att ha genomgått kvalitetsgranskningar återstod totalt 15 artiklar som svarade på syftet och efter databearbetningen kunde två huvudkategorier urskiljas med tillhörande underkategorier. Resultat: Två huvudkategorier av faktorer kunde utläsas i resultatet med tillhörande mindre underkategorier. Dessa var ”Fysiologiska faktorer” och ”Psykologiska faktorer”. Fysisk aktivitet visade sig vara en betydande faktor för att öka den upplevda livskvaliteten samtidigt som besvär med ångest och depression minskade den upplevda livskvaliteten. Slutsats: Litteraturstudien visade på en mängd olika faktorer som kan ha en inverkan på den upplevda livskvaliteten. Sjuksköterskor bör därför ha kunskap om dessa för att på ett effektivt sätt kunna hjälpa och vägleda sina patienter till att möjliggöra en förhöjd upplevelse av livskvalitet.

<p><strong>Sammanfattning </strong>Syftet med studien var att få ökad kunskap och undersöka om det finns några konsekvenser i det dagliga livet för personer som får diagnosen kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Syftet var också att undersöka vilken betydelse individuell information och utbildning, nutrition och träning samt omvårdnad har för personer som får diagnosen KOL. För att få svar på frågeställningarna valde författarna att göra en deskriptiv litteraturstudie. Data samlades in via databaserna SweMed, PubMed/Medline och Cinahl. Författarna valde sökorden KOL, nutrition, omvårdnad, träning, information och livskvalitet på både engelska och svenska som kombinerades på olika sätt för att få bästa sökresultat. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar där det framkom att det var mycket viktigt med individuell information och utbildning om sjukdomen KOL till en person som får diagnosen. I flera av studierna framkom det att nutritionen var av stor betydelse för sjukdomsförloppet. Övervikt samt malnutrition var vanligt förekommande och ska alltid ses som ett allvarligt problem. Flera av studierna som berörde ämnesområdet fysisk aktivitet sade emot varandra. Några studier visade positiv effekt av fysisk aktivitet medan andra studier inte visade någon förbättring av den fysiska funktionen dock inte heller någon försämring.  <strong><em>Nyckelord:</em></strong> KOL, nutrition, fysisk aktivitet, omvårdnad, information</p> / <p><strong>Abstract </strong></p><p>The aim of the study was to gain knowledge and to find out if there are any consequences in the daily life for a person diagnosed with chronic obstructive pulmonary disease, COPD. The aim was also to find out what influence individual information and education, nutrition, exercising and nursing have on a person diagnosed with COPD.  In order to receive this information the authors decided to make a descriptive study of literature. Data were collected from the data bases SweMed, PubMed/Medline and Cinahl by using key words <em>COPD, nutrition, nursing, exercising, information</em> and <em>quality of life</em>. These key words were used in English as well as in Swedish. They were also combined in various ways in order to receive the best results of the computer search. The result is based on 15 scientific articles which all establish that for a person diagnosed with COD it is very important to receive individual information and education about the disease. Several studies showed that nutrition has an impact on the progression of the disease. Obesity and malnutrition is a common issue among persons with COPD and this issue should always be considered as a serious problem. Several studies on the subject of physical activity showed contradictory results. Some studies showed that physical activity has a positive effect on the physical function while others showed that physical activity neither has a positive nor a negative effect on the physical function.  </p><p> </p><p><strong><em>Keywords:</em></strong> COPD, nutrition, physical activity, nursing, information</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att få ökad kunskap och undersöka om det finns några konsekvenser i det dagliga livet för personer som får diagnosen kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Syftet var också att undersöka vilken betydelse individuell information och utbildning, nutrition och träning samt omvårdnad har för personer som får diagnosen KOL. För att få svar på frågeställningarna valde författarna att göra en deskriptiv litteraturstudie. Data samlades in via databaserna SweMed, PubMed/Medline och Cinahl. Författarna valde sökorden KOL, nutrition, omvårdnad, träning, information och livskvalitet på både engelska och svenska som kombinerades på olika sätt för att få bästa sökresultat. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar där det framkom att det var mycket viktigt med individuell information och utbildning om sjukdomen KOL till en person som får diagnosen. I flera av studierna framkom det att nutritionen var av stor betydelse för sjukdomsförloppet. Övervikt samt malnutrition var vanligt förekommande och ska alltid ses som ett allvarligt problem. Flera av studierna som berörde ämnesområdet fysisk aktivitet sade emot varandra. Några studier visade positiv effekt av fysisk aktivitet medan andra studier inte visade någon förbättring av den fysiska funktionen dock inte heller någon försämring.  Nyckelord: KOL, nutrition, fysisk aktivitet, omvårdnad, information / Abstract The aim of the study was to gain knowledge and to find out if there are any consequences in the daily life for a person diagnosed with chronic obstructive pulmonary disease, COPD. The aim was also to find out what influence individual information and education, nutrition, exercising and nursing have on a person diagnosed with COPD.  In order to receive this information the authors decided to make a descriptive study of literature. Data were collected from the data bases SweMed, PubMed/Medline and Cinahl by using key words COPD, nutrition, nursing, exercising, information and quality of life. These key words were used in English as well as in Swedish. They were also combined in various ways in order to receive the best results of the computer search. The result is based on 15 scientific articles which all establish that for a person diagnosed with COD it is very important to receive individual information and education about the disease. Several studies showed that nutrition has an impact on the progression of the disease. Obesity and malnutrition is a common issue among persons with COPD and this issue should always be considered as a serious problem. Several studies on the subject of physical activity showed contradictory results. Some studies showed that physical activity has a positive effect on the physical function while others showed that physical activity neither has a positive nor a negative effect on the physical function.     Keywords: COPD, nutrition, physical activity, nursing, information

Bakgrund: Den vanligaste orsaken till att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är rökning. De skadliga ämnena skadar slemhinnan och orsakar en luftvägsinfektion. Cirka 8-10% av Sveriges befolkning över 50 år lider av KOL. Människor som drabbas av KOL upplever en stor livsomställning. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur det är att leva med KOL och hur drabbade personer hanterar sjukdomen. Metod: 12 vetenskapiga kvalitativa artiklar från 2000-talet granskades och inkluderades i denna litteraturstudie. Resultat: Patienterna med KOL hade en beskyllande attityd mot sig själva att de drabbats av sjukdomen. Många patienter hade dåligt självförtroende och andfåddheten gjorde att de kände sig otillräcklig inom familjen och som människa. Livet gick till stor del ut på att symtomlindra och det var viktigt att anpassa sig och planera för att klara vardagen. Diskussion: Smärtan och andfåddheten påverkade patienternas fysiska liv negativt. Det var därför viktigt att patienterna lärde sig hur de skulle hantera sin KOL på bästa sätt. Slutsats: KOL påverkar patienterna negativt och gör att de känner sig frihetsberövade. Ett self-management program var värdefullt i hanteringen av KOL och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om patienternas upplevelser av KOL för att kunna ge en så bra omvårdnad som möjligt.

No description available.

No description available.

Bakgrund: KOL är en sjukdom som karakteriseras av en irreversibel luftflödesbegränsning. Symtom vid KOL kan vara dyspné, hosta, sekret, ångest, oro och cyanos. Enligt WHO kommer dödligheten i KOL att stiga och beräknas år 2030 vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Främsta orsaken till KOL är rökning och sjukdomen anses vara en folksjukdom. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att leva med KOL. Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. Tolv artiklar som överensstämde med uppsatt syfte inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; begränsad aktivitet, beroende, isolering och emotionell påverkan. Andfåddhet och rädslan över att bli andfådd var bidragande orsaker till fysiska begränsningar i det dagliga livet. Patienterna upplevde svårigheter i att vara beroende av andra människor men var medvetna om att de behövde hjälp. Sjukdomen påverkade möjligheten att medverka i sociala sammanhang vilket kunde bidra till isolering och försämrad livskvalitet. Många kände skuld inför att ha orsakat sjukdomen själva genom rökning. Slutsats: Att leva med KOL är något som inverkar på det dagliga livet för den drabbade. Vara beroende av andra och samtidigt försöka behålla självständigheten upplevdes problematiskt. Att inte orka utföra olika aktiviteter kunde leda till begränsning och resulterade i isolering. Många kände skuld till att ha orsakat sjukdomen själv men även rädsla och ångest över att inte kunna andas. Kunskap och insikt hos sjukvårdspersonal kring patienternas upplevelse är nödvändigt för att kunna bemöta och förstå dennes situation.

Sammanfattning Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär en kronisk förträngning av luftrören, vilket medför att andnöd är det mest uttalade symtomet. Det är en progressiv och dödlig folksjukdom i Sverige, som ökar globalt och beräknas vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Sjukdomen orsakas främst av rökning och den medicinska behandlingen är begränsad främst till symtomlindrande och profylaktiska åtgärder. Sjukdomen påverkar en persons fysiska, psykiska och sociala dimensioner av livet. Panik och rädsla är vanliga känslor som förknippas med andnöden. Även depression är förekommande och livskvaliteten tillika välbefinnandet är sänkt, därmed är behovet av vård och stöd i vardagen stort.   Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med svår KOL.   Metod: En litteraturöversikt som baserats på 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes flera gånger för att identifiera nyckelfynd i varje studies resultat. Därefter gjordes en sammanställning av varje enskild artikel varpå de olika studiernas resultat relaterades till varandra. Nya övergripande teman skapades utifrån analysen.   Resultat: Resultatet visar att personer som lever med svår KOL starkt påverkas av andnöden. Därför kunde resultatet presenteras under dessa teman: Andnöden begränsar och inkräktar på livet, Sjukdomens påverkan på identitet och självbild, Att vara beroende av andras omsorger, Att vara beroende av tekniska och medicinska hjälpmedel, Upplevelser av sociala begränsningar, Att finna styrka och anpassa sig till sjukdomens begränsningar och Tankar om döden.   Diskussion: Resultatet diskuterades med hjälp av teorin om livsvärlden och kroppens fenomenologi. Personer med KOL begränsas i sin livsvärld och upplever en förändrad identitet på grund av att kroppens förändringar och begränsningar. Det är viktigt att sjuksköterskan tar del av personers livsvärld för att ge en individanpassad vård. Hur närstående påverkas av sjukdomen diskuteras, varför sjuksköterskor även måste uppmärksamma deras behov. KOL drabbar hela människan, varför dessa personer skulle gynnas av den helhetssyn på människan som återfinns inom den palliativa vårdfilosofin.

The aim of the present study was to examine whether there are any differences in the self-estimated degree of anxiety and depression between men and women diagnosed with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). A further  aim was to investigate if there is any association between the severity and duration of the disease and the level of anxiety and depression. A descriptive quantitative study was conducted. Data was collected by using Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), a self-assessment of anxiety and depression. Data was collected at follow-up visit with COPD-nurse in primary health care in Uppsala during weeks 6-12 in 2011. The study group consisted of 12 patients (7 were men and 5 women). The mean age of participants was 68 years (range = 56-81 years). The mean self-rating of depression was 3.8 and the self-rating of anxiety was 3.1 for the entire group. These figures indicate a low degree of anxiety and depression. The main findings of this study show no significant difference of self-reported anxiety and depression between men and women in the study group. No association between anxiety and depression and severity (FEV1) or duration of the disease was found. Based on these results, the authors can conclude that neither gender, severity and duration of the disease affects the degree of self-reported anxiety and depression.