Syftet med studien är att undersöka socialarbetares erfarenheter av våld i nära relation bland unga tjejer i heterosexuella parrelationer. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och innehållsanalys av fyra semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som ledde fram till följande resultat: Det finns skillnader mellan unga tjejer och vuxna kvinnor som befinner sig i en nära relation där de blir utsatta för våld. För unga tjejer kan det sociala sammanhanget ha en negativ effekt för uppbrottsprocessen medan det inte förefaller ha lika stor betydelse för vuxna. Digitalt våld är utbrett bland unga tjejer och porr har en negativ inverkan på det våld de utsätts för. Porr påverkar vad unga tjejer förväntas gå med på, vilket drabbar tjejers syn på vad som är normalt sex och vad som är våld. I resultatet framkom att heder ofta ses som en separat företeelse. Heder måste ses som våld i nära relation och professionella behöver ha kunskap om heder när de arbetar med unga våldsutsatta tjejer. Professionella behöver även hjälpa unga tjejer att identifiera och sätta ord på våldet för att kunna förstå sin utsatthet och ta emot hjälp i ett så tidigt skede som möjligt. Effekten av normaliseringsprocessen är försvårande och fördröjer utsatthet för våld. Det kan konstateras att det finns skilda bedömningar för om det finns tillräckligt stöd för unga som befinner sig i våld i nära relation eller inte. Professionella anser att stödet är tillräckligt, medan unga tycker att det saknas stöd.

Idag utgör den digitala tekniken en naturlig del av människors liv och används på bred front i samhället. Den omfattande teknikanvändningen kan ur flera hänseenden betraktas som positiv, men anses även ha banat väg för en ny form av våld. Digitalt våld definieras idag som en egen genre men kan även ses som en förlängning av redan existerande våldsformer. Den gemensamma nämnaren för det digitala våldet är att det möjliggörs genom digital teknik, vilket kan innebära särskilda utmaningar då det kan utövas oberoende av tid och rum. I föreliggande uppsats undersöks mäns digitala våld mot kvinnor med syfte att undersöka och analysera hur problemet kan beskrivas och förstås av medarbetare på kvinnojourer och skyddade boenden. I arbetet söks även svar på vilka behov och utmaningar som kan ses i relation till det digitala våldet, liksom vilka eventuella fördelaktiga aspekter den digitala tekniken kan ha för våldsutsatta kvinnor. Uppsatsen har en genomgående kvalitativ ansats där det empiriska materialet utgörs av intervjuer med medarbetare på kvinnojourer och skyddade boenden. De teoretiska utgångspunkter som används i arbetet är den strukturella feministiska förklaringsmodellen samt begreppet Coercive Control. Utifrån det empiriska materialet har ett antal meningsbärande teman identifierats vilka i resultatet presenteras i relation till uppsatsens centrala frågeställningar. I den analyserande diskussionen kopplas resultaten till teori och tidigare forskning där utrymme också lämnas för studieförfattarnas egna tolkningar. Uppsatsens resultat visade att det digitala våldet kunde omfatta ett stort antal metoder vilka ofta utfördes i syfte att kontrollera kvinnan. Det digitala våldet kunde vidare förstås som en del av ett större system och som ett strukturellt betingat fenomen. En utmaning som beskrevs i relation till det digitala våldet var teknikens snabba utveckling som ställde krav på särskilda kunskaper inom kvinnojourer och skyddade boenden men även på ett mer generellt plan i samhället. Det framgick även hur det kunde vara svårt att säkerställa kvinnornas säkerhet utan att begränsa deras användning av digital teknik vilket vi förstod som ett etiskt dilemma. Slutligen visade resultatet hur den digitala tekniken kunde ha många fördelaktiga aspekter, och hur den inte sällan kunde fungera som en hjälpande hand för våldsutsatta kvinnor.

Unga är den grupp av samhällets individer som i hög grad uppger att de utsatts för digitalt våld, till följd av samhällets digitalisering. Yrkesverksamma framhålls som viktiga aktörer i det förebyggande arbetet. Studien bygger på en kvalitativ ansats baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar med unga i åldrarna 13–19 år. Syftet var att undersöka hur yrkesverksamma identifierar digitalt våld bland unga, om yrkesverksamma ser den här typen av våld som ett problem bland unga idag och hur de anser att problemet kan förebyggas. Denna studies resultat, liksom resultat från tidigare forskning, visar att yrkesverksamma uppfattar digitalt våld som vanligt förekommande och avser handlingar så som hot, kränkningar, ryktesspridning och trakasserier online. Resultatet från studien har analyserats genom rutinaktivitetsteorin som utgår från att brott kan begås om det finns en motiverad förövare, ett lämpligt objekt samt avsaknad av kapabla väktare. Tidiga insatser i form av normbildning och öppna samtal för att skapa en trygg miljö både online och offline är enligt studiens resultat viktiga delar i arbetet med att förhindra digitalt våld. Det är ett arbete som behöver ske i samverkan mellan yrkesverksamma, de ungas föräldrar och de unga själva. Yrkesverksamma framhåller även vikten av laganpassningar och tydligare regler och riktlinjer på digitala plattformar, för att förhindra digitalt våld. / Young people are the group of society's individuals who state to a high degree that they have been exposed to digital violence, as a result of society's digitization. Professionals are emphasized as important actors in the preventive work. The study has a qualitative approach based on eight semi-structured interviews with professionals who work with young people aged 13–19. The aim was to investigate how professionals identify digital violence among young people, if professionals see this type of violence as a problem among young people today and how they believe the problem can be prevented. The results of this study, as well as results from previous research, show that professionals perceive digital violence as common and refers to actions such as threats, abuse, spreading rumors and online harassment. The results of the study have been analyzed through the routine activity theory, which assumes that crimes can be committed if there is a motivated offender, a suitable target, and the absence of a capable guardian. According to the results of the study, early efforts in the form of norm formation and open conversations to create a safe environment both online and offline are important parts of the work to prevent digital violence. It is work that needs to be done in collaboration between professionals, the young people's parents, and the young people themselves. Professionals also emphasize the importance of legal adaptations and clearer rules and guidelines on digital platforms, in order to prevent digital violence. / <p>2024-01-12</p>

Internetutvecklingen har skapat nya arenor för utövande av våld. Syftet med studien är att undersöka hur det digitala våldet mot minderåriga flickor kan gestalta sig på TikTok. Materialet består av kommentarsfält tillhörande minderåriga flickor. Studien intar ett radikalfeministiskt perspektiv vars utgångspunkt är att det sexuella våldet är en konsekvens av patriarkatet och mannens makt över kvinnans sexualitet; studien utgår även från ett makt-kontrollperspektiv. Metoden för arbetet är Faircloughs kritiska diskursanalys, denna appliceras för att analysera hur diskursen gestaltas i kommentarsfälten. Resultatet visar att det digitala våldet tar sig uttryck genom att sexualisera och på andra sätt kränka flickorna, där det främst utmärkande för diskursen är objektifiering av flickorna samtidigt som en social diskurs identifierats som upprätthåller och reproducerar patriarkala strukturer och könsmaktförhållanden. Det finns tendenser till en subkultur som bidrar till gemenskap mellan personer som utsätter flickorna för digitalt våld; då samma uttryck och termer används av olika personer. / The development of the Internet has created new arenas for utilizing violence. The purpose of this study is to investigate how digital violence against underage girls can manifest itself on TikTok. The data consists of comment sections belonging to underage girls. The study uses a radical feminist perspective which has the initial belief that the widespread sexual violence against women is a consequence of patriarchy and men's power over women's sexuality; thus, the study has also adopted a power-control perspective. The method for the study is Fairclough's critical discourse analysis, which has been applied to analyze how the discourse manifests in the comment sections. The results show that the digital violence expresses itself by sexualizing and in other ways violating and offending the girls, where the main distinguishing pattern of the discourse is the objectification of the girls as well as a social discourse being identified which maintains and reproduces patriarchal structures and gender power relations. There are tendencies towards a subculture that contributes to a cohesion between people who utilize digital violence against the girls; where the same expressions and words are used by different people.

Syftet med denna studie var att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av ungas utsatthet för digitalt våld, vilka konsekvenser de uppfattat och hur det kan förebyggas. I denna kvalitativa studie har vi intervjuat fem yrkesverksamma som genom sitt arbete kommer i kontakt med unga. Resultaten presenterade en enad syn på det digitala våldets karaktär samt omfattningen av det, trots flera perspektiv från skilda yrken. Digitalt våld beskrivs som effektivt och som något som ökar och blir mer våldsamt. Konsekvenserna av det digitala våldet uppfattades främst vara psykisk ohälsa och sämre skolprestationer. Utifrån intervjuerna föreligger det en kunskapsbrist hos unga, vuxna såväl som myndigheter. Utvecklingsområden som lyftes fram var kunskapshöjande och förebyggande insatser. Utifrån resultatet diskuterades ansvaret i hantering av digitalt våld bland unga där ett större ansvarstagande från vuxna och myndigheter önskas. / This study aimed to investigate professionals' experiences of young people's exposure to digital violence, what consequences they perceived and how it can be prevented. In this qualitative study, we have interviewed five professionals who through their work come into contact with young people. The results presented a unified view of the nature of digital violence and its extent, despite several perspectives from different professions.Digital violence was described as effective, as something that increases and which becomes more violent. The consequences of digital violence were perceived to be mainlymental illness and poorer school performance. Based on the interviews, there is a lack of knowledge among young people, adults as well as authorities. Development are as that were highlighted were knowledge-raising and preventive initiatives. Based on the results,the responsibility in dealing with digital violence among young people was discussed, where greater responsibility from adults and authorities is desired.

Denna översiktsstudie syftar till att undersöka våld i ungas parrelationer oavsett sexuell läggning och belysa kunskapsluckor inom fenomenet. Ytterligare syftar studien till att undersöka ungas upplevelse av våldet genom att identifiera hur unga hanterar våld, riskfaktorer kopplat till våldet och vilka konsekvenser våldet kan medföra. Studiens målgrupp är unga personer mellan 12–25 år, oavsett kön och sexuell identitet. Eftersom det finns lite forskning inom området har en kvalitativ scoping review valts ut som metod. Den insamlade empirin har sedan analyserats genom en innehållsanalys för att fånga vad som är relevant för syfte och frågeställningar. Det slutliga materialet analyserades med hjälp av begreppen intersektionalitet, skam, stigma och normaliseringsprocessen. Begreppen valdes ut för att fånga hur sociala kategorier korsas och skapas i samhället tillsammans med skam och stigma inom fenomenet våld i ungas parrelation. I diskussionen och slutsatsen beskriver författarna att våld i ungas parrelationer är påverkat av dess utvecklingsprocess och omkringliggande faktorer, såsom uppväxt, skola och kamrater. Slutsatsen beskriver att unga personer kan ha olika upplevelser av våldet beroende på omkringliggande faktorer och utifrån vilka sociala kategorier den unge tillhör.

I ungas vardagliga liv har digitala medier en central betydelse, vilket utgör en grund för en särskild sårbarhet att utsättas för digitalt våld. Syftet med denna integrativa litteraturstudie är att undersöka hur tidigare forskning beskriver digitalt våld i ungas parrelationer och dess konsekvenser. Studien baseras på 12 artiklar vilka presenteras utifrån en tematisk struktur följt av att resultatet analyseras med coercive control och strukturellt perspektiv som teoretisk ansats. Studiens huvudsakliga resultat visar att digitalt våld kan förstås som en effektivisering och förlängning av redan befintliga våldsformer. Ett utmärkande tema är de kontrollerande beteenden som ämnar att styra över sin partners liv på olika sätt med digitala medier som verktyg. Resultatet påvisar även att konsekvenserna av att utsättas för digitalt våld kan innebära fysiska och psykiska hälsoproblem, tillits- och intimitetsproblematik. / In young people's everyday life, technology plays a significant part, which composes a particular vulnerability to being exposed to digital abuse. The aim of this integrative literature review is to investigate how previous research describes digital abuse in young people´s relationships and its consequences. This study is based on 12 articles of which are presented with a thematic structure, that were analyzed with the theoretical frame of coercive control and structural perspective. Digital abuse can be seen as an extension and streamlining of existing forms of violence. The results suggest that digital abuse is perpetrated with the use of technology.  A distinctive theme found was the use of controlling behaviors to dominate one´s partner in various ways. Results suggest that being exposed to digital abuse can result in consequences such as physical and mental illness, trust issues and intimacy issues.

The aim of this qualitative study was to investigate professionals' perception of young girls' particular vulnerability to digital violence, its consequences, and professional approaches to digital violence. Four professionals working in women’s and girl’s shelters were interviewed in a semi-structured format. The results indicate that young girls are particularly vulnerable because of their gender, age, and the power structure in society. The consequences of being affected by digital violence are described as among others mental illness and problems to establish other healthy relations. Both youth’s and adult’s lack of knowledge about digital violence may contribute to its perpetuation. The work with digital violence is limited because of a generation gap that leads to the fact that adults lack understanding of young girls' particular vulnerability. The study identifies a need for increased education about digital violence for both young people and adults. / Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka hur yrkesverksamma inom tjej- och kvinnojourer upplever och arbetar med unga tjejers utsatthet för digitalt våld i nära relationer och dess konsekvenser. Studien grundar sig i fyra semistrukturerade intervjuer med fyra informanter från tjej- eller kvinnojourer i Sverige. Resultaten tyder på att unga tjejer är särskilt sårbara till följd av faktorer som könstillhörighet, ålder och maktstrukturer i samhället. Konsekvenser av att utsättas för digitalt våld beskrivs bland annat som psykisk ohälsa och problem att etablera andra sunda relationer. Otillräcklig kunskap om digitalt våld för både unga och vuxna underlättar potentiellt dess fortsättning. Arbetet med digitalt våld sker i mindre utsträckning på grund av ett generationsglapp som innebär att vuxna saknar en förståelse för unga tjejers särskilda utsatthet. Utvecklingsområden som diskuterats berör kunskapshöjning för både unga och vuxna.

Föreliggande studie har genom nio semi-strukturerade kvalitativa intervjuer undersökt utredares, förundersökningsledares samt åklagares upplevelser och erfarenheter inom Polismyndighetens utredningsarbete, vad gäller sexuellt digitalt våld mot barn (under 18 år). Detta för att eventuellt kunna identifiera möjliga utvecklingsområden inom utredningsarbetet vad gäller att skicka oönskade nakenbilder samt att otillåtet sprida nakenbilder på någon annan. Detta då uppklaringsandelen i relation till antalet anmälningar vad gäller dessa brott kan anses vara låg. Således blev praktikers upplevelser och erfarenheter av arbetsprocessen samt om och i sådana fall hur de påverkas av att arbeta med sexuellt digitalt våld centralt. Resultatet påvisar att praktikerna lyfter flera aspekter av sitt arbete såsom bra ledarskap, utformningen av arbetsgrupper samt snabba samarbeten som välfungerande moment i utredningsarbetet. Flera utvecklingsområden framkom även där det bland annat efterfrågas klarare riktlinjer, samt mer metodstöd, kunskap och utbildning inom området för att öka effektiviteten i arbetet. Exponeringen i deltagarnas arbete med sexuellt digitalt våld mot barn, tillsammans med den stress praktikerna upplever utifrån deras arbetsbelastning, erfars bidrar till en negativ påverkan och minskad arbetskapacitet. Dock belyses att stöd och hjälp finns att tillgå som motverkar den negativa påverkan. Studiens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning inom området samt i relation till organisationsteori. / The present study has, through nine qualitative semi-structured interviews, examined investigators’, requisitors’ and prosecutors’ experiences of the police authority's investigative work regarding sexual digital violence against children (under age 18). The study aimed to identify areas of development within the investigative work regarding receiving unwanted nude images and unauthorized spreading of nude pictures of others. This because of the low crime clearance rate of reported crimes. Thus practitioners’ experience of their work process, including if and how they were affected by working with sexual digital violence, were essential. The results from the interviews highlighted several aspects of the work such as good leadership, team design, and rapid collaborations as well-functioning components. Several areas of development also emerged such as clearer guidelines, increased methodological support, increased level of knowledge, and education, to increase the work efficiency. The exposure to sexual content in the participants' work combined with the stress derived from their workload was experienced to contribute to a negative impact and reduced work capacity. However, it was highlighted that support and help was available to lessen the negative impact. The study's results were discussed based on previous research in the field and in relation to organizational theory.

The fiction book series After for young adult has had a big impact and spread among young people, this was also made possible based on the book series being filmed. The book's descriptions have been debated based on the book's content, the discussion has been based on whether the book portrays a young relationship as a destructive or a fantastic love story. The purpose of this study is to examine the fiction book series After with a focus on domestic violence. In order to achieve the purpose of the study, a qualitative thematic analysis has been applied, to examine the content of the book series and investigate the existence of domestic violence. To interpret and understand the study material, the normalization process has been used. The results show that various forms of violence are described in the books, psychological violence is most common but also other forms such as material, economic, physical and sexual violence occur. Response from the social network and the victim is made visible in the results. The results also indicated that violence and control can be made possible by digital platforms, and it is a prominent form in young relationships. The study highlights the importance of having a discussion with young people about the depictions of violence presented in the media and fiction books. / Den skönlitterära bokserien After har haft stort genomslag och spridning hos unga, detta möjliggjordes även utifrån att bokserien filmatiserades. Bokens skildringar har varit omdiskuterade utifrån bokens innehåll, diskussionen har grundats i om boken porträtterar en ung relation som destruktiv eller en fantastisk kärlekshistoria. Syftet med denna studie är att undersöka den skönlitterära bokserien After med fokus på våld i nära relationer. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ tematisk analys tillämpats, för att granska bokseriens innehåll och undersöka förekomsten av våld. För att tolka och förstå studiens material har normaliseringsprocessen använts. Resultatet visar att olika former av våld skildras i böckerna, psykiskt våld är mest förekommande men även andra former som materiellt, ekonomiskt, fysiskt och sexuellt våld förekommer. Respons från det sociala nätverket och från den utsatte synliggörs i resultatet. Resultatet indikerade även att våld och kontroll kan möjliggöras och effektiviseras av digitala plattformar, då det är en framträdande form av våld i unga nära relationer. Studienlyfter vikten av att föra en diskussion med ungdomar kring de våldsskildringar som presenteras i media och skönlitterära böcker.