Studiens syfte är att undersöka socialsekreterares föreställningar om familjers socioekonomiska status (SES) och hur de påverkar bedömningen av föräldrarnas omsorgsförmåga i förhandsbedömningar i anmälningar om att barn far illa. Det är en kvalitativ studie med vinjett och semistrukturerade intervjuer som metod och de är genomförda med socialsekreterare på en mottagnings- eller utredningsenhet. Resultatet visaratt socialsekreterarna har uppfattningen att en familjs SES generellt inte påverkar föräldrarnas omsorgsförmåga. De föreställningar socialsekreterare har om familjer med högoch låg SES visar sig i stor mån ha stöd i forskning. Slutsatser kan inte dras om huruvida dessa föreställningar påverkar bedömningen av föräldrarnas omsorgsförmåga då endast små tendenser till skillnader finns i bedömningarna av studiens vinjett.

Högberg Ekholm, A & Olsson, M. Rätten att få vara barn. En studie av barngruppsverksamheters arbete med barn som växer upp med missbruk, psykiskohälsa eller våld. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola:Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2007.Vi har studerat och beskrivit tre olika verksamheter som arbetar med barn somväxer upp i en hemmiljö vilken präglas av missbruk, psykisk ohälsa eller våld.Syftet med vår studie är att undersöka socialarbetarnas beskrivningar av hur debemöter dessa barn och den problematik de lever med och vilka faktorer som,enligt de yrkesverksamma, gör att vissa barn klarar svåra uppväxtförhållandenbättre än andra. Studien grundar sig på informanternas personliga uppfattningar avden verksamhet de arbetar inom. Vi har sedan kopplat studiens resultat till treolika teorier för att se om man kan se ett samband mellan teori och praktik.Vi fann i vårt resultat att alla informanter berättar om att deras roll i verksamhetenär att motivera och stödja barnen i deras utveckling och att de aldrig kan påtvingabarnen en förändring utan att den måste komma inifrån dem själva. Underintervjuerna har alla framhävt vikten av att stärka och lyfta fram olikaskyddsfaktorer hos barnen. Alla har särskilt betonat betydelsen av det socialanätverket för barnen, att de har minst en vuxen person i sin närhet att vända sigtill.

Bakgrund: Barn till en förälder med schizofreni är särskilt sårbara och riskerar att påverkas negativt av förälderns sjukdom. Tidigare studier visar att sjukdomen påverkar förälderns förmåga att tillgodose en positiv utvecklingsmiljö för barnen. Likaså kan anknytningen till föräldern påverkas negativt. Detta kan resultera i en sämre livskvalitet för barnen samt svårigheter att hitta mening och sammanhang i tillvaron. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är det viktigt att identifiera barnens behov av stöd, råd och information om de lever med en förälder som lider av allvarlig psykisk störning, däribland schizofreni. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med en förälder med schizofreni. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades enligt fyra steg. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier: En annorlunda vardag, En emotionellt utmanande uppväxt, En familjehemlighet, samt En önskan att bli sedd. Slutsats: Barn som växer upp med en förälder med schizofreni tar på sig en tidig föräldraroll och känner avvikelse på grund av stigmatisering av psykisk sjukdom. De kan känna tvång att dölja förälderns diagnos, vilket leder till känslor av skuld och skam. Dessa barn kan ha svårt att utveckla en trygg anknytning till den sjuka föräldern och kan känna sig övergivna. Bristfällig information om sjukdomen gör det svårt för barnen att hantera utmaningarna som sjukdomen medför. Vikten av betydelsefulla relationer betonas som ett väsentligt stöd för att navigera genom svåra situationer.

Denna kvalitativa dokumentstudie har som syfte att undersöka hur föräldraskap konstrueras i LVU-domar i förhållande till rekvisitet brister i omsorgen. Studien ämnar att undersöka hur moderskap respektive faderskap porträtteras i förhållande till detta. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har LVU-domar analyserats utifrån en tematisk analys. Den teoretiska ramen har varit socialkonstruktionism, Hirdmans teori om genussystemet, intersektionalitet samt ett rättssociologiskt perspektiv. Studiens resultat visar att det finns flera olika faktorer som kan ligga till grund för en bristande omsorg och att det i varje specifikt fall görs en bedömning utifrån de omständigheter som kan innebära en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Föräldrarnas omsorgsförmåga porträtteras följaktligen i förhållande till omständigheterna i barnets liv och till barnets specifika behov. Övergripande har studien också funnit att det generellt skrivs mer om mödrar i domarna. Deras omsorgsförmåga beskrivs mer utförligt, både i negativa och positiva ordalag. Det råder även en variation kring hur domen är utformad, samt hur mycket och hur utförligt det skrivs. I vissa domar skrivs det mycket kortfattat kring omsorgsförmågan, medan det i andra redogörs mycket utförligt. Studien har också funnit att moderskap respektive faderskap till viss del konstrueras på olika sätt. Till exempel konstrueras mödrar som ansvariga för grundläggande och känslomässig omsorg. De konstrueras även som ansvariga för att hantera konflikter och säkerställa säkerheten för barnet. Generellt skrivs det inte mycket kring fäderna och de tillskrivs generellt en mer passiv roll.

Bakgrund: Psykisk ohälsa kan vara allt från tillfälliga psykiska besvär till livslånga funktionsnedsättningar. En åttondel av världens befolkning lever med psykiatriska tillstånd. Sjuksköterskan upplever svårigheter i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Bristande anknytning mellan barnet och föräldern kan påverka barnets utveckling negativt. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva upplevelser av att vara barn till en eller flera föräldrar med psykisk ohälsa. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design och tematisk dataanalys. Genom sökning i databaserna Pubmed och Cinahl sammanställdes 11 artiklar som redovisas i resultatdelen. Huvudresultat: Identifierade teman var psykiska sjukdomen och den sjuka föräldern, inverkan på känslor och beteende, och barnens upplevelser av stöd. Barnen upplevde att den psykiskt sjuka föräldern var olik andra föräldrar och att hemsituationen var oförutsägbar. Barnen beskrev att den sjuka föräldern var mindre involverad i deras liv. Det beskrevs även positiva aspekter hos föräldern. Barnen upplevde negativa känslor relaterade till förälderns sjukdomssymtom och barnen kunde olika mycket om sjukdomen. Barnen ville gömma förälderns ohälsa och ha tid och rum för sig själva bortom sjukdomen. Barnen upplevde ett utökat ansvar men att de fick stöd både inom och utanför familjen. Slutsats: Barn till föräldrar med psykisk ohälsa känner negativa känslor och kan bli dåligt behandlade av sina sjuka föräldrar. Kunskapen om barns upplevelser ger sjuksköterskan bättre förutsättningar att stötta dessa barn inom olika vårdsammanhang. Sjuksköterskan bör se till att barnet eller den psykiska ohälsan inte hamnar i skymundan utan bör ha ett helhetsperspektiv på situationen. / Background: Mental illness can be anything from temporary psychological problems to lifelong mental disabilities. One eighth of the world's population lives with psychiatric conditions. The nurse experiences difficulties in the care of patients with mental illness. Lack of connection between the child and the parent can adversely affect the child's development. Aim: The aim was to compile and describe experiences of being a child of one or more parents with mental illness. Method: Literature study with descriptive design and thematic data analysis. By searching the databases Pubmed and Cinahl, 11 articles were compiled which are reported in the results section. Main results: Identified themes were the mental illness and the ill parent, the impact on emotions and behaviour, and the children's experiences of support. The children felt that the mentally ill parent was different from other parents and that the home situation was unpredictable. The children described that the sick parent was less involved in their lives. Positive aspects of the parent were also described. The children experienced negative emotions related to the parent's disease symptoms and the knowledge about the disease differed among the children. The children wanted to hide the parent's mental illness and have time and space for themselves beyond the illness. The children experienced an extended responsibility but they also received support both inside and outside the family. Conclusion: Children of parents with mental illness feel negative emotions and may be treated badly by their ill parents. The knowledge of children's experiences gives the nurse better conditions to support these children in different care contexts. The nurse should ensure that neither the child nor the mental illness is overlooked, and should have a holistic perspective on the situation.

Socialtjänstens barnavårdsutredningar utgör samhällets verktyg för att bedöma när stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingår svåra bedömningar som ställer höga krav på kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svårigheter barnavårdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frågor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa frågor finns strukturellt och praktiskt tillgänglig i arbetet. Induktiv tematisk analys av elva intervjuer med socialsekreterare genererade tre övergripande områden; trångmål i utredningen, begränsningar utifrån arbetets ramar samt möjligheter. Centrala teman rörde konflikt mellan barnets behov och kravet på föräldrasamarbete, svårigheter relaterade till samarbete med andra verksamheter, tillgänglig kompetens samt tidsbrist i arbetet. Möjligheter fokuserade på struktur för kompetensutveckling, möjlighet till psykologisk avlastning, relationsbaserat arbete, samverkan och tvärprofessionellt arbete i barnavårdsutredningar. Resultaten går i linje med tidigare forskning rörande utmaningar inom social barnavård och samverkan kring utsatta barn. Implikationer för professionens specialisering och välfärdssystemets organisering av tjänster för att identifiera och stötta utsatta barn och familjer diskuteras.