Syftet med arbetet var att genomföra en inventering av forskarnas teorier om ungdomsturism och applicera dem på resebranschen för att skapa en förståelse om hur resebranschen förhåller sig till ungdomsturism. Vi genomförde en kvalitativ studie där fokus låg på tre teman som vi fann inom ungdomsturism. De tre temana var Alkohol, sex och droger, Säkerhet och risktagande samt Lönsamhet och nytta. Genom intervjuer med researrangörer fick vi en djupare förståelse för ungdomsturister och hur resebranschen arbetar med ungdomar som målgrupp. Vi kom fram till att flera av de teorier vi prövade visade en bild som inte var representativ för ungdomar. Trots att vi förkastade flera av teorierna inom de tre olika temana anser vi att det är relevanta teman att forska om inom ungdomsturism. Vi anser att de är mer väsentliga för ungdomsturister än för andra turistsegment.

Vid upplevd patientnöjdhet är det viktigt att kunna mäta, definiera och utvärdera kvalitet inom primärvården. Det senaste årtiondet har primärvården ändrats från ett offentligt vårdsystem till en öppen marknad med privata alternativ. Sedan lagen om valfrihetssystem trädde i kraft har patientens ställning stärkts, lagen möjliggör nämligen att patienten själv får välja utförare av vårdtjänsten. Det är därför av vikt för vårdgivare att fastställa de faktorer som patienter förknippar med patientnöjdhet, då patientens tillfredställelse är den som avgör konkurrensförhållandet mellan organisationer.Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera de faktorer som påverkar patientnöjdhet inom primärvården i Malmö stad. Vidare är syftet att redogöra för likheter och skillnader i hur patienter upplever patientnöjdhet och hur det är förknippat med om de är listade hos en offentlig eller privat vårdenhet. En avgränsning görs också då valmöjligheterna och kvaliteten som finns i en storstad kan upplevas på olika sätt vid valet att besöka den offentliga eller privata vårdenheten.Studien bygger på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer för insamling av primärdata. Intervjufrågorna har utformats utifrån en modell från tidigare forskning inom samma område och har under studien utökats med aspekten geografisk närhet. Tio respondenter har deltagit i undersökningen. Hälften av dem tillhör en offentlig vårdenhet och andra halvan är listade hos en privat.Av intervjuerna framgår det att flera faktorer påverkar patientnöjdheten inom primärvården i Malmö stad. Den största skillnaden mellan uppleveslerna är att tillgänglighet och kontinuitet lyfts fram och anses vara viktigare än andra element när patienter tillfrågades om hur de upplevde patientnöjdhet. Slutligen framhäver undersökningen att helhetsintrycket av ett besök är en aspekt som påverkar patienternas nöjdhet och kan hänvisas till tillgänglighet, delaktighet, bemötande information, kontinuitet, geografisk närhet och upplevd nytta.Kvantitativa studier har tidigare genomförts kring vilka element som påverkar patientupplevd kvalitet. För att ge en vidare djup kartläggning av de bakomliggande faktorerna av patienternas nöjdhet har denna kvalitativa undersökning utförts. Forskningen ska förhoppningsvis hjälpa organisationer inom primärvården att bättre förstå hur medborgare upplever patientnöjdhet.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa. Undervisningen har också i mångt och mycket haft en karaktär där elevernas egen inneboende nyfikenhet har fått stå i fokus. Lärarna har även försökt tillvarata och möta elevernas frågor på ett sätt som kan främja lärande i naturvetenskap. Det tongivande för lärarna har dock varit att försöka stimulera elevernas nyfikenhet och lusten till att lära.

The goal of this thesis is to analyse whether the method “Observiaire” is of any use for traffic analysis. The method consists of analysing film material, preferably before and after changes are made to an area, by answering a survey for the users that are observed within the population. The method also opens up for deeper qualitative analyses which are rooted in the quantitative data collected from the survey-study. In this study we analyse the method by applying it to the case study of the changes made at Götgatan in Stockholm, where a green wave was implemented and the bicycle road widened. By analysing how the changes has affected the cyclists we then compare the data with the results one can expect from the more used methods such as flow measurement and research of travel habits. The result of this comparison shows that the more common analysis methods leave a void for which kind of data they can gather, a void that the Observiaire method can help to fill. With the data obtained from this study we then show that the changes made at Götgatan has a positive effecton its bicyclists. By comparing the changes with data collected through interviews and a literature study we argue that a focus on enhancing the experience for cyclists can have a positive effect, both for the cyclists but also socioeconomically.

Bakgrund: Audiologisk rehabilitering definieras som interventioner i form av instruktion, counseling, hörapparatutprovning och kommunikationsträning vilka används för att minska hörselnedsättningens påverkan på individens funktion, aktivitet, medverkan och livskvalitet. Audiologisk rehabilitering kan utföras såväl individuellt som i grupp. Grupprehabilitering kan vara kostnadseffektivt. Frågan är om audiologisk grupprehabilitering har några positiva effekter och om detta format kan anses likvärdigt med individuell rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att beskriva audiologisk grupprehabilitering och dess eventuella effekter. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Resultat: Litteraturen pekar på att audiologisk grupprehabilitering är kostnadseffektiv och bidrar med vissa positiva psykosociala effekter för individen och dennes anhöriga. Det har framkommit att det är positivt för individen att träffa andra i en liknande situation. Detta arbete har inte kunnat visa på något entydigt samband mellan de positiva effekterna och rehabiliteringens utförande. Slutsatser: Audiologisk grupprehabilitering kan, med stöd i vetenskaplig litteratur, erbjudas till patienter då denna håller samma kvalitet som individuell och medför vissa positiva psykosociala aspekter för patienten och dennes anhöriga samt är kostnadseffektiv.

Historiskt har soldater till fots burit sin personliga utrustning till fots. Den övriga utrustning som soldaten behövde transporterades ofta i vagnar dragna av olika dragdjur. Då stridstempot och framförallt framryckningshastigheten har ökat, har behovet av att bära med sig all nödvändig utrustning ökat. I takt med att nya system tillförts, har därmed också den burna vikten för den enskilde soldaten ökat. Undersökningen har genomförts som en komparativ studie av olika typer av obemannade markfarkoster, så kallade UGV-system, genom att deras möjligheter och begränsningar har analyserats och jämförts utifrån de krav som ställs av scenariot, och av den militära användaren, vid lösandet av en specifik taktisk uppgift. Kriterierna för jämförelse har med hjälp av konceptet militär nytta, framtaget av Andersson et al (2015), tagits fram ur scenariot. Studien kan konstatera att den militära nyttan med dessa UGV-system är att soldaternas egen rörlighet och uthållighet ökar, samtidigt som den skaderisk som tunga bördor innebär minskar. En soldat som inte är utmattad efter att ha burit tung utrustning har en högre stridsberedskap och agerar med större skärpa. Förbandens operativa rörlighet och uthållighet ökar också och beroende på vilket UGV-system som används återfinns olika grader av militär nytta. / Historically, soldiers on foot have carried their personal equipment. Other equipment that the soldier needed was often transported in wagons drawn by different beasts of burden. As the high operational tempo, and above all, forward speed has increased, the need to carry all necessary equipment also has grown. And, as new systems have been added, the load to carry for the individual soldier has thus increased. The survey has been conducted as a comparative study of different types of unmanned ground vehicles, so-called UGV systems, by analyzing their possibilities and limitations based on the requirements of the scenario and also the requirements by the military user in solving a specific tactical task. The criteria for comparison have been developed from the scenario using the concept of military utility, developed by Andersson et al. (2015). The study concludes that the military benefits connected to the UGV systems are that the individual mobility and endurance of the soldiers increases, and that the risk of injuries from carrying heavy loads decreases. A soldier not exhausted from carrying heavy loads has a higher combat preparedness and acts with greater focus. The operational mobility and endurance of the unit also increases and, depending on which UGV systems are used, different degrees of military benefit are to be found.

Avskaffandet av revisionsplikten har lett till att små svenska aktiebolag inte längre måste anlita en revisor. Företagsägarna står nu inför ett val där de behöver fundera över de eventuella fördelar som en revisor medför till företaget. Tidigare litteratur har behandlat vilken nytta större företag får ut av revision, men väldigt få studier har undersökt mindre aktiebolag. Studiens syfte har därför varit tvådelad där den första delen är att beskriva och analysera revisionens eventuella nytta hos små aktiebolag. För att närmare förstå vad som gör att dessa företag väljer en revision har studiens andra delsyfte varit att förklara vilka faktorer som avgör valet med en finansiell revidering. Denna studie är byggd på agent-, intressent- och legitimitetsteori, där varje teori ger ett antagande om fördelarna med revision och som därmed bildar ett teoretiskt ramverk. För att uppfylla syftet har en kvalitativ ansats valts med en semistrukturerad intervjuform där fem fallföretag har präglat empirin. Studiens teoretiska referensram utgör en analysmodell med olika antaganden på nyttan med revision. Utifrån denna modell har sedan den insamlade empirin analyserats där vi kunde få fram olika nyttofaktorer som fallföretagen upplevde. Exempel på nyttofaktorerna som fallföretagen upplevde med revision är kunskap, effektivitet, lärande och trygghet. Slutsatsen är att den största upplevda nyttan återfinns i hur små företagsägare försöker vinstmaximera sitt eget arbete genom att anlita en revisor, vilket går att härleda från ett agent och principalteori perspektiv.

Detta arbete i militärteknik undersöker den militära nyttan med användandet av klassificeringssällskap med exemplet Det Norske Veritas(DNV) och dess regelverk på örlogsfartyg med exemplet Korvett typ Visby. Syftet med arbetet är att utifrån klassificeringssällskapets regelverk för örlogsfartyg utreda till vilken utsträckning samt inom vilka områden regelverket kan anses bidra till militär nytta. Den militära nyttan definieras i arbetet som krigföringsförmågan utifrån de sex grundläggande förmågorna vilka i arbetet har satts i en fartygsteknisk kontext. Ansatsen är vidare att redogöra för inom vilka tekniska områden där klassificeringssällskapet bidrar till den militära nyttan främst med avseende på fartygssystem som ombord stödjer förmågorna. Studien kommer fram till att klassificeringssällskapet sätter fokus på ett örlogsfartygs överlevnad. Dess regelverk bidrar till de sex grundläggande förmågorna både direkt men framförallt indirekt, genom de krav vilka ställs på de olika tekniska systemen ombord på ett örlogsfartyg. / This paper in military technology investigates the military benefits of using Classification Societies with the example Det Norske Veritas (DNV) and their rules and procedures on Naval Ships with the example the Visby class corvette. The aim is to investigate in what extent and in what different areas of the society’s rules comply with the military use which in this paper is defined as the ability to conduct combat through the six fundamental abilities. Furthermore the aim is to investigate in what specific areas the society´s rules fit the ability of combat the most, through the systems on board a naval ship that supports the six fundamental abilities. The paper comes to the conclusion that the Classification society puts focus on naval ships survivability. The rules of the classification society supports the fundamental abilities direct but first and foremost indirect through the demands on the different technical areas on board a Naval ship

I dagens samhälle genereras stora mängder data som både privata och offentliga verksamheter kan analysera och dra nytta av. Business Intelligence är ett koncept som handlar om att omvandla data till information som sedan blir kunskap. Business Intelligence och dess analysverktyg kan hjälpa verksamheter att tolka komplex, men konkurrenskraftig, information. Tidigare forskning har främst fokuserat på hur analysverktyg har bidragit med nytta inom privata verksamheter. Denna studie har därför fokuserat på användning av dataanalyser inom offentlig verksamhet, mer specifikt den svenska Polismyndigheten. Tidigare forskning inom polisär verksamhet har främst undersökt användningen av analysverktyg i USA och Kanada. Studien har syftat till att komplettera befintlig litteratur med beskrivningar hur analysverktyg bidrar med nytta inom den svenska polisen samt till andra aktörer. Studien har haft en kvalitativ forskningsansats där användning av dataanalyser inom den svenska polisen har studerats med hjälp av intervjuer. Med hjälp av litteratur om nyttor vid användning av dataanalyser har nyttor som polisen erhållit kunnat identifieras och beskrivas samt hur dessa nyttor bidragit med nytta för andra aktörer. Slutsatsen presenterar de nyttor som polisen erhållit. / In today's society, large amounts of data are generated that both private and public organization can analyze and benefit from. Business Intelligence is a concept that transforms data into information that becomes knowledgeable. Business Intelligence and its analysis tools can help businesses interpret complex, yet competitive, information. Previous research has focused primarily on how analysis tools have contributed with the benefit of private businesses. This study has therefore focused on the use of data analyzes in public activities, more specifically the Swedish Police Office. Previous research in the field of police activities has mainly investigated the use of analytical tools in the US and Canada. The study aims at supplementing existing literature with descriptions of how analytical tools contribute with the Swedish police and to external actors. The study has had a qualitative research effort where the use of data analyzes within the Swedish police has been studied with the help of interviews. Using literature on the use of data analyzes, the benefits received by the police have been identified and described as well as how these benefits contributed to the benefit of external actors. The conclusion presents the benefits received by the police.

Etthundratrettio miljoner läkemedelsförpackningar säljs årligen i Sverige. Varje förpackning inkluderar en bipacksedel om det specifika läkemedlet. Bipacksedeln är utformad utifrån EU-direktivet 92/27EEC. Cirka trettio procent av alla läkemedelsanvändare läser bipacksedeln. Anledningen till varför patienterna inte läser den, beror på att bipacksedelns text är svår läsa och förstå. Ungefär femtio procent av alla patienter förstår medicinska instruktioner. Det beror på individens utbildningsnivå, lägre utbildning gör det svårare att förstå kontexten i en text. Syftet med studien var att konstatera bipacksedelns värde och om denna främjar god läkemedelsanvändning. Metoden som användes var att söka efter vetenskapliga artiklar som objektivt svarade på syftet. Resultatet konstaterade att nyttan av en bipacksedel uppnås genom att folk läser den. Studier har visat att bipacksedeln blir mer läsvänlig om den innehåller ett mer lättförståeligt språk, färgade avsnitt, text med större bokstäver och symboler. Det kostar 100 till 130 miljoner kronor att producera bipacksedlar. En studie har visat att följsamheten av läkemedelsbehandling inte påverkas av bipacksedeln. Det har även konstaterats att bipacksedlar ibland kan minska följsamheten för behandlingar, eftersom de kan avskräcka patienter från att ta läkemedlet. Muntlig läkemedelsrådgivning har visat sig ge bättre följsamhet för patienter än enbart skriftlig information. Kombinationen av muntlig och skriftlig information har visat sig ge bäst informationsförståelse. De 130 miljoner kronorna bör därför möjligen investeras i att ge bättre muntlig information till patienter. För vidare studier bör en mer detaljerad information kring läkemedlens effekt lyftas fram tydligare i bipacksedlarna.