Mobilt Kärnnät (MKN) är benämningen på kommunikationsinfrastrukturen i Försvarsmaktens Ledningssystem IO 2014. MKN realiseras genom sammankoppling av mobila noder som är grupperade vid staber och förband inom markarenan. Ett flertal transmissionssystem och transmissionsmedia kan användas för sammankoppling. I detta arbete har sammankoppling med två olika radiolänksystem studerats. Radiolänk 371 utvecklades för att hantera transmissionen i arméns tidigare sambandssystem, Telesystem 9000. Radiolänk 373 är under utveckling och införande. Utgångspunkten för jämförelsen har varit MKN kravställning. Kraven har inordnats under ett urval den militära lämplighetens indikatorer, som är en del i konceptet för militär nytta, för att ge svar på om det införandet av det nya systemet kan bidra till den militära nyttan. Arbetet indikerar att införandet av ett nytt radiolänksystem som transmissionssystem i MKN kommer att bidra till den militära nyttan genom ökad överföringskapacitet i nätet, möjligheter till större flexibilitet vid upprättande av transmissionsnätet och det nya radiolänksystemets förmåga att sända och mottaga i två riktningar samtidigt, med olika moduleringsformer, med endast en utrustning. / Radio relay links is used to connect the system nodes within the land component commands communication network structure. The radio relay link-system used today, Radio relay link 371, was developed in the mid-80s to support the former communication network structure, Telecommunication System 9000. The development of technology since has made the old radio relay link outdated and the Swedish Defence Materiel Administration has developed a new radio relay link system, RL 373, to the Swedish Armed Forces. The purpose of this study was to examine whether the new radio relay link better contributed to the military utility, by comparing the two radio relay link systems towards the demands that are set for the communication network structure. The study indicates that the implementation of the new radio relay link better contributes to the military utility by adding increased flexibility, both tactical and technical and it also supports higher transmission speeds. The new system is also able to establish two connections in different directions from one piece of equipment and the adaptive modulation capability built in the system also contributes to the desired flexibility.

The voluntary sector in Sweden is changing. This is reflected on the dynamic cooperation with public sector in their integration efforts. As a result of this partnership, the newly established integration funds’ have been built around the principle of reciprocity between associations and immigrants applying for asylum. But can the associations’ increase the level of social capital and create conditions for integration within the different arenas of society? The purpose is to identify the content of efforts and perceived integration benefits of examined projects among the associations in Norrköping and Västervik municipalities’. Furthermore, both the perceived and actual benefit aspects of the analysis are evaluated based on Robert Putnam's idea of social capital. The methodological starting points of the content analysis and perceived utility among performers’ and users’ identify different inconsistencies between project content, perceptions of the performers’ and the users’ experiences. The changed performance role of the voluntary sector supports the thesis of hybridization, where legal constructions, economic stimulus requirements, as well as requirements and goals from the local level have created incentives for both old and new associational values to merge. A majority of the associations confirmed by perceptions of performers’ and users’ have not been able to be confirmed by actual quality values and benefits, which can question the promotion of social capital. In cases where associations can be confirmed to contribute to a promotion basis for social capital, the results indicate different ways associations take through bridging versus bonding social capital. Furthermore, the aim of the work is different depending on focus areas and objectives. In conclusion, the results support the hypothesis that interaction between these types of social capital appears to contribute to the best possible conditions in this incremental integration process that enables different resources to be conveyed and made available to individuals.

Den här studien handlar om varför små företag väljer att inte anlita en revisor och vad somskulle få dem att göra det. Revisionsplikten avskaffades i november 2010 och detta gjorde attsmå aktiebolag som omfattas av revisionspliktens avskaffande får välja om de vill behålla sinrevisor eller inte. Efter revisionspliktens avskaffande uppstod det både positiva och negativaeffekter för de företag som är inblandade samt deras intressenter. Syftet med vårt arbete är att identifiera vilka faktorer som påverkar valet att anlita en revisoreller inte. Tidigare studier visar att det är en kostnadsfråga då kostnaden varit högre än denupplevda nyttan. De företag vi ska analysera är företag som aktivt har gjort ett val att väljabort revision. Det vill säga företag som fanns innan revisionspliktens avskaffande och haromfattats av revisionsplikten tidigare. Studien behandlar små aktiebolag i Västernorrland och har genomförts med enkäter. Urvaletgjordes utifrån en lista från Bolagsverket över alla små företags organisationsnummer iVästernorrland som inte anlitar en revisor och som berörs av revisionspliktens avskaffande.Totalt uppfyllde 877 företag våra krav och efter en genomgång av 754 företag fann vi 200giltiga e-postadresser. Detta berodde på att många av företagen inte hade någon e-postadressoch att många inte längre var i bruk. Av dessa 200 företag var det 39 stycken (19 %) somsvarade på enkäten. Studien visar att det inte enbart är en kostnadsfråga för företagen när det gäller att anlita enrevisor eller inte. Generellt anses det att företagen inte får ut något mervärde av revisionen, dåden anses överflödig, eftersom de flesta av företagen redan anlitar en redovisningsfirma somgör årsredovisningen åt dem. I vissa andra fall beror det på att företaget redan besitterkunskap inom redovisning vilket gör att revisionen även då anses överflödig. De störstaanledningarna till att företagen skulle kunna tänka sig anlita en revisor var att intressenternakan kräva det eller för att känna trygghet inför myndigheter. / This study looks at why small companies choose not to hire an auditor and what would makethem do it. The audit deregulation was abolished in November 2010 which allowed smallcompanies to choose whether or not to hire an auditor. After the audit deregulation arose bothpositive and negative effects for the companies involved and their interest. The aim of our work is to identify the factors that influence the choice to hire an auditor ornot. Previously studies show that there is a cost issue when the cost was higher than theperceived benefits. The companies we shall analyze are the companies who have activelymade a choice to opt out audit. That is, companies that existed before the audit deregulationand has been subject to audit requirement before. The study deals with small companies in Västernorrland and has been conducted withquestionnaires. The sample was selected from a list from Bolagsverket of all small businessorganizations in Västernorrland who do not hire an auditor and who is affected by the auditderegulation. A total of 877 businesses met our requirements and after a review of 754businesses we found 200 valid e-mail addresses. This was because many of the companieshad no e-mail address and that many were no longer in use. Out of these 200 companies wegot 39 replies on our survey (19 %). The study shows that it is not explicit a matter of cost whether or not to hire an auditor.Generally, it is considered that the companies do not receive any added value of the audit, asit is considered redundant, since most of the companies already employ an accounting firmthat makes the annual accounts for them. In some other cases it is because the companyalready possesses expertise in accounting, which means that the audit would be consideredredundant. The main reasons why companies would consider hiring an auditor was becausethe interested parties would demand it or to feel secure with the authorities.

Den här studien handlar om varför små företag väljer att inte anlita en revisor och vad som skulle få dem att göra det. Revisionsplikten avskaffades i november 2010 och detta gjorde att små aktiebolag som omfattas av revisionspliktens avskaffande får välja om de vill behålla sin revisor eller inte. Efter revisionspliktens avskaffande uppstod det både positiva och negativa effekter för de företag som är inblandade samt deras intressenter.Syftet med vårt arbete är att identifiera vilka faktorer som påverkar valet att anlita en revisor eller inte. Tidigare studier visar att det är en kostnadsfråga då kostnaden varit högre än den upplevda nyttan. De företag vi ska analysera är företag som aktivt har gjort ett val att välja bort revision. Det vill säga företag som fanns innan revisionspliktens avskaffande och har omfattats av revisionsplikten tidigare.Studien behandlar små aktiebolag i Västernorrland och har genomförts med enkäter. Urvalet gjordes utifrån en lista från Bolagsverket över alla små företags organisationsnummer i Västernorrland som inte anlitar en revisor och som berörs av revisionspliktens avskaffande. Totalt uppfyllde 877 företag våra krav och efter en genomgång av 754 företag fann vi 200 giltiga e-postadresser. Detta berodde på att många av företagen inte hade någon e-postadress och att många inte längre var i bruk. Av dessa 200 företag var det 39 stycken (19 %) som svarade på enkäten.Studien visar att det inte enbart är en kostnadsfråga för företagen när det gäller att anlita en revisor eller inte. Generellt anses det att företagen inte får ut något mervärde av revisionen, då den anses överflödig, eftersom de flesta av företagen redan anlitar en redovisningsfirma som gör årsredovis-ningen åt dem. I vissa andra fall beror det på att företaget redan besitterkunskap inom redovisning vilket gör att revisionen även då anses överflödig. De största anledningarna till att företagen skulle kunna tänka sig anlita en revisor var att intressenterna kan kräva det eller för att känna trygghet inför myndigheter. / This study looks at why small companies choose not to hire an auditor and what would make them do it. The audit deregulation was abolished in November 2010 which allowed small companies to choose whether or not to hire an auditor. After the audit deregulation arose both positive and negative effects for the companies involved and their interest.The aim of our work is to identify the factors that influence the choice to hire an auditor or not. Previously studies show that there is a cost issue when the cost was higher than the perceived benefits. The companies we shall analyze are the companies who have actively made a choice to opt out audit. That is, companies that existed before the audit deregulation and has been subject to audit requirement before.The study deals with small companies in Västernorrland and has been conducted with questionnaires. The sample was selected from a list from Bolagsverket of all small business organizations in Västernorrland who do not hire an auditor and who is affected by the audit deregulation. A total of 877 businesses met our requirements and after a review of 754 businesses we found 200 valid e-mail addresses. This was because many of the companieshad no e-mail address and that many were no longer in use. Out of these 200 companies we got 39 replies on our survey (19 %).The study shows that it is not explicit a matter of cost whether or not to hire an auditor. Generally, it is considered that the companies do not receive any added value of the audit, as it is considered redundant, since most of the companies already employ an accounting firm that makes the annual accounts for them. In some other cases it is because the company already possesses expertise in accounting, which means that the audit would be considered redundant. The main reasons why companies would consider hiring an auditor was because the interested parties would demand it or to feel secure with the authorities.

Sweden is heading towards a larger portion of renewable, weather dependent energy sources as a part of climate policy. To integrate such energy sources there is an increasing demand of flexibility in the Swedish electricity system. This further indicates a need to understand the rationality behind investments in flexibility resources, such as energy storage and demand response. The purpose of this study is to investigate whether the measurement Levelised Cost of Storage (LCOS) is reflecting the way Swedish actors reason about investments in flexibility resources. By qualitative interviews with actors and calculations of LCOS in seven different use cases the investment logic related to energy storage is analysed in a Swedish context. By doing so this study aims to form a basis of how to encourage an effective utilization of the values that flexibility resources can provide. Investments in energy storage and demand response technology are in studied use cases driven by soft values as goodwill, knowledge and comfort. Possible economic savings are often the rational argument for an investment, however, a greater benefit accrue to network operators, technology suppliers, and most of all, the electricity system. Regulations regarding network operators’ required rate of return, ownership and bid requirements on the Swedish power regulation market are currently not promoting a transformation to a completely renewable energy system, in which flexibility resources are seen as presumptions. Soft values and system values are difficult to quantify, which aggravates an understanding of the investment rationality regarding energy storage and demand response in a Swedish context. Several actors pointed out power, primary to energy, as the deficient resource, which increases the problem to assess when investments will occur by using LCOS methodology.

Marknaden för IT-system har växt kraftigt under de senaste årtiondena vilket även har lett till att olika system för transportadministration har utvecklats. Allt fler företag väljer att investera i TA-system för att underlätta den dagliga verksamheten och förenkla transportrelaterade affärsprocesser. En stor aktör på den svenska marknaden för TA-system är LogTrade, som även varit undersökningsobjektet i denna studie. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur LogTrades kunder utvärderar sina investeringar i TA-system. Den teoretiska referensramen som ligger till grund för undersökningen berör tidigare forskning om Electronic Data Interchange (EDI), IT-investeringar samt finansiella och icke-finansiella värderingsmetoder. En kvalitativ studie har genomförts, vilken huvudsakligen bygger på en enkätundersökning som har tolkats likt en strukturerad intervju. Enkäten skickades ut till totalt 156 företag, varav 31 svar erhölls. Merparten av respondenterna angav att anledningen till investeringen i TA- systemet främst har varit för att möjliggöra tids- och kostnadsbesparingar samt för integrationsmöjlighet med ett ERP-system. Den största delen av respondenterna har gjort någon form av utvärdering för investeringen och främst har icke-finansiella mätetal använts för att beräkna investeringens nytta. Undersökningens resultat visade dock att majoriteten av LogTrades kunder inte har använt sig av någon konkret värderingsmodell för att utvärdera sin investering och häften av respondenterna upplever att de inte har kunnat beräkna investeringens totala nytta. Studien visar även att det råder en avsaknad på uppföljningar av investeringens nytta, en värdering av nyttan har främst skett innan implementeringen av TA- systemet. Trots delvis bristande värderingsmetoder och uppföljningar av investeringens nytta, upplever ändå LogTrades kunder att investeringen levt upp till deras förväntningar. / The market for IT systems has grown rapidly in recent decades, leading to the development of transportation administration systems. An increasing amount of companies choose to invest in TA-systems facilitating their day-to-day operations and transport administration. A major actor on the Swedish market for TA-systems is LogTrade, and this company has also been the investigation object for this study. The purpose of the study has been to examine how LogTrade's customers evaluate their investments in TA-systems. The theoretical framework that has built the basis for our research, concerns previous research on Electronic Data Interchange (EDI), IT investments and different financial and non-financial valuation methods. A qualitative study has been conducted which is mainly based on a survey that has been interpreted similarly to a structured interview. The survey was sent out to a total of 156 customers, resulting in 31 replies. A majority of the respondents stated that the reasons for the implementation of the TA-system has mainly been for time- and cost savings, but also for integration opportunities with their ERP-system. Most of the respondents have made some type of evaluation regarding the investment, and non-financial metrics has been most commonly used to evaluate the benefits of the investment. However, the result of the survey showed that the majority of LogTrade's customers did not use any specific valuation model for their investments and half of the respondents’ experience that they have not been able to calculate the full benefits of the investment. The study also shows that there is a lack of follow-up regarding the benefits of the investment. Despite partly inadequate evaluation methods and follow-up of the investment's benefit, LogTrade's customers felt that the investment in the TA-system lived up to their expectations.

Senaste åren har mer evidensbaserad forskning kring immobilisering framträtt. Denna forskning har inriktat sig på att ifrågasätta om spinal immobilisering är den mest gynnsamma behandlingsmetoden vid misstänkt spinal skada. Flera länder har påbörjat spinal rörelsebegränsning istället dock finns det inte så mycket forskning på detta område. Immobilisering kan skapa obehag och smärta för patienter, vilket är onödigt lidande om patienterna inte behöver immobiliseras, utan kan rörelsebegränsas istället. Syftet med denna systematiska och integrativa litteraturöversikt var att sammanställa de olika metodernas risker och nytta, för att kunna se vilken metod som patienten gynnas mest av. Metod som valdes var Whittemore & Knafl (2005) som är gjort för just integrativa litteraturöversikter. Resultatet av litteraturöversikten visade att forskningen inte är överens. Analysen av resultatet bildade fem underkategorier och två huvudkategorier. En av huvudkategorierna var Komplexiteten med immobilisering med underkategorier Risker med immobilisering, Positiv utveckling av immobilisering samt Upplevelser av immobilisering. Den andra huvudkategorin var Rörelsebegränsning som behandlingsmetod med två underkategorier Rörelsebegränsning utan hjälpmedel och Hjälpmedel vid rörelsebegränsning. Tidigare forskning visar att det finns svag evidens för att immobilisera patienter med misstänkt spinala skada. Rörelsebegränsning är i behov av vidare forskning för att kunna jämföra de båda metoderna. Patienternas upplevelse av att bli immobiliserad samt rörelsebegränsad är något som idag saknas inom forskning. För att veta vilken metod som är bäst lämpad, behövs ytterligare forskning kring vilken metod patienterna anser vara till mest nytta och minst risk.

Artificiell intelligens inom kundtjänst blir allt vanligare med chatbottarnas framfart. Företagen använder sig allt mer av chatbottar för att hantera sina konsumenters ärenden vilket ställer höga krav på en bra implementation av ny teknik för att kunderna ska ta till sig denna. Tidigare forskninghar visat på att accepterandet av ny teknik i stor grad beror av den förväntade nyttan personen ser sig ha utav tekniken samt hur användarvänlig den är. När det gäller just chatbottar och system som hanterar personlig information bör det även finnas ett inslag av hur pass mycket personen litar på tekniken eller företagen bakom tekniken. Syftet med denna uppsats är att undersöka just hur tillit påverkar konsumenters acceptans av en ny teknik samt hur det påverkar deras syn på företagen som använder sig av tekniken. En enkät undersökning genomfördes för att mäta konsumenters tillit till företag gällande chatbottar samt för att undersöka om tillit kan ingå som en förklarande variabel i technology acceptance modellen. Resultaten visar på att tillit har en viss påverkan men att den förväntade nyttan och erbjudande om annan service med chatbottar som tillägg eller komplement är det som konsumenterna värnar mest om.

”BIM i staten” är ett initiativ från de fem statliga byggherrarna. Tillsammans har de bestämt sig för att hitta en gemensam strategi som ställer krav på byggnadsinformationsmodeller. Konsultbolaget Tyréns AB har agerat konsultstöd vid framtagandet av denna strategi. Implementering av en BIM-nytta i förvaltning är en undersökning i att effektivisera ärendehantering inom förvaltning. Effektiviseringen görs baserat på bedömningen av dagens förvaltningsprocess och framtidens hypotetiska förvaltningsprocess. Syftet till rapporten är att värdera möjligheten att använda sig av BIM och dess information i förvaltning. Uppdraget från Tyréns är att utföra en fallstudie som mäter ett försök i att implementera en BIM-nytta i dagens förvaltning.  Med detta mäts den förbättring som utgör mellanskillnaden mellan ett ”Är-läge” och ett ”Framtidsläge”. Målet med detta examensarbete är att utreda huruvida en BIM-nytta kan implementeras i dagens förvaltning på Tyréns huvudkontor. Fallstudien delas in i ”Utförande 1” och ”Utförande 2” som förklarar ”är-läge” och ”framtidsläge” som kontrasteras.  Med en lyckad implementerad BIM-nytta finns det goda möjligheter att utveckla och implementera framtida BIM-nyttor. Resultatet visar att en implementering av en BIM-nytta effektiviserar ett ärende i både tid och kostnad.  Detta har främst lett till minskad administrationstid för fastighetsförvaltaren. Besparingarna är till största del arbetskostnader kopplade till administrationstid.  I ett ”framtidsläge” utgör resursbesparingarna 45 % i tid och kostnad i jämförelse mot ett ”är-läge”. / “BIM i staten” is an initiative from five public real estate owners. They have together decided to find a common model that puts demands on building information models. Tyréns AB has a consultant role in putting the strategies together for the project.  Implementation of a BIM-benefit in facility management is a study about the efficiency of an errand in facility management. The efficiency is based on today’s facility management process and the future hypothetical facility management process. The purpose of the report is to assess the potential use of building information models (BIM) information in facility management. The assignment from Tyréns is to conduct a case study to measure an attempt to implement a BIM-benefit in today's facility management. This is achieved by measuring the improvement which comprises the difference between a “current mode” and a “future mode”. The aim in this thesis is to investigate whether a BIM-benefit can be implemented in today´s facility management on Tyréns headquarters. With a successful implemented BIM-benefit, there are good possibilities to develop and implement future BIM-benefits. The results show that an implementation of a BIM-benefit is more efficient to time and costs. This has led to a 45 % reduced administration-time and costs for the property manager. The savings are mainly labour costs related to the administration-time.

Att försvara sig mot drönare är idag en del av alla militära funktioner, där militärmakter måste anpassa sig tillden snabba tekniska utvecklingen. Drönare används inte längre endast för militära syften, utan kan användasav civila, rebeller eller icke statsaktörer. Idag är drönare relativt billiga, lätta att få tag på och produceras i enhög takt. Tekniken för detektion av drönare som finns i idag är inte helt tillförlitlig där exempel påsvårigheter är att det finns att urskilja drönaren från andra objekt och ger olika resultat beroende på olikaväderförhållanden. Syftet med arbetet var att beskriva hur Försvarsmakten kan använda observatörer fördetektering av små drönare när tekniska hjälpmedel inte finns tillgängliga, och därtill vilka tekniska alternativsom finns på marknaden idag för detektering av små drönare. Arbetet syftar även till att undersöka på vilkaavstånd förbanden kan förväntas upptäcka drönare genom att använda observatörer utan extra tekniskutrustning.I arbetet genomförs ett experiment i syfte att bekräfta tidigare studier om på vilka avstånd en observatör kanupptäcka en drönare, både visuellt och med hörseln. I studien framkom att 50 procent av testdeltagarnadefinitivt kunde upptäcka drönaren på cirka 360m. I arbetet genomfördes en tematisk analys mot militär nyttamellan olika tekniska system för detektion av drönare. Utifrån analysen framkom slutsatserna att enobservatör inte har möjlighet att upptäcka en drönare innan den hinner samla in underrättelser utan att varautplacerad långt från skyddsobjektet. Den mest lämpliga metoden om man ska använda en observatör ärdärför att använda en kombination tillsammans med något annat tekniskt system.