Den här studien handlar om varför små företag väljer att inte anlita en revisor och vad somskulle få dem att göra det. Revisionsplikten avskaffades i november 2010 och detta gjorde attsmå aktiebolag som omfattas av revisionspliktens avskaffande får välja om de vill behålla sinrevisor eller inte. Efter revisionspliktens avskaffande uppstod det både positiva och negativaeffekter för de företag som är inblandade samt deras intressenter. Syftet med vårt arbete är att identifiera vilka faktorer som påverkar valet att anlita en revisoreller inte. Tidigare studier visar att det är en kostnadsfråga då kostnaden varit högre än denupplevda nyttan. De företag vi ska analysera är företag som aktivt har gjort ett val att väljabort revision. Det vill säga företag som fanns innan revisionspliktens avskaffande och haromfattats av revisionsplikten tidigare. Studien behandlar små aktiebolag i Västernorrland och har genomförts med enkäter. Urvaletgjordes utifrån en lista från Bolagsverket över alla små företags organisationsnummer iVästernorrland som inte anlitar en revisor och som berörs av revisionspliktens avskaffande.Totalt uppfyllde 877 företag våra krav och efter en genomgång av 754 företag fann vi 200giltiga e-postadresser. Detta berodde på att många av företagen inte hade någon e-postadressoch att många inte längre var i bruk. Av dessa 200 företag var det 39 stycken (19 %) somsvarade på enkäten. Studien visar att det inte enbart är en kostnadsfråga för företagen när det gäller att anlita enrevisor eller inte. Generellt anses det att företagen inte får ut något mervärde av revisionen, dåden anses överflödig, eftersom de flesta av företagen redan anlitar en redovisningsfirma somgör årsredovisningen åt dem. I vissa andra fall beror det på att företaget redan besitterkunskap inom redovisning vilket gör att revisionen även då anses överflödig. De störstaanledningarna till att företagen skulle kunna tänka sig anlita en revisor var att intressenternakan kräva det eller för att känna trygghet inför myndigheter. / This study looks at why small companies choose not to hire an auditor and what would makethem do it. The audit deregulation was abolished in November 2010 which allowed smallcompanies to choose whether or not to hire an auditor. After the audit deregulation arose bothpositive and negative effects for the companies involved and their interest. The aim of our work is to identify the factors that influence the choice to hire an auditor ornot. Previously studies show that there is a cost issue when the cost was higher than theperceived benefits. The companies we shall analyze are the companies who have activelymade a choice to opt out audit. That is, companies that existed before the audit deregulationand has been subject to audit requirement before. The study deals with small companies in Västernorrland and has been conducted withquestionnaires. The sample was selected from a list from Bolagsverket of all small businessorganizations in Västernorrland who do not hire an auditor and who is affected by the auditderegulation. A total of 877 businesses met our requirements and after a review of 754businesses we found 200 valid e-mail addresses. This was because many of the companieshad no e-mail address and that many were no longer in use. Out of these 200 companies wegot 39 replies on our survey (19 %). The study shows that it is not explicit a matter of cost whether or not to hire an auditor.Generally, it is considered that the companies do not receive any added value of the audit, asit is considered redundant, since most of the companies already employ an accounting firmthat makes the annual accounts for them. In some other cases it is because the companyalready possesses expertise in accounting, which means that the audit would be consideredredundant. The main reasons why companies would consider hiring an auditor was becausethe interested parties would demand it or to feel secure with the authorities.

Den här studien handlar om varför små företag väljer att inte anlita en revisor och vad som skulle få dem att göra det. Revisionsplikten avskaffades i november 2010 och detta gjorde att små aktiebolag som omfattas av revisionspliktens avskaffande får välja om de vill behålla sin revisor eller inte. Efter revisionspliktens avskaffande uppstod det både positiva och negativa effekter för de företag som är inblandade samt deras intressenter.Syftet med vårt arbete är att identifiera vilka faktorer som påverkar valet att anlita en revisor eller inte. Tidigare studier visar att det är en kostnadsfråga då kostnaden varit högre än den upplevda nyttan. De företag vi ska analysera är företag som aktivt har gjort ett val att välja bort revision. Det vill säga företag som fanns innan revisionspliktens avskaffande och har omfattats av revisionsplikten tidigare.Studien behandlar små aktiebolag i Västernorrland och har genomförts med enkäter. Urvalet gjordes utifrån en lista från Bolagsverket över alla små företags organisationsnummer i Västernorrland som inte anlitar en revisor och som berörs av revisionspliktens avskaffande. Totalt uppfyllde 877 företag våra krav och efter en genomgång av 754 företag fann vi 200 giltiga e-postadresser. Detta berodde på att många av företagen inte hade någon e-postadress och att många inte längre var i bruk. Av dessa 200 företag var det 39 stycken (19 %) som svarade på enkäten.Studien visar att det inte enbart är en kostnadsfråga för företagen när det gäller att anlita en revisor eller inte. Generellt anses det att företagen inte får ut något mervärde av revisionen, då den anses överflödig, eftersom de flesta av företagen redan anlitar en redovisningsfirma som gör årsredovis-ningen åt dem. I vissa andra fall beror det på att företaget redan besitterkunskap inom redovisning vilket gör att revisionen även då anses överflödig. De största anledningarna till att företagen skulle kunna tänka sig anlita en revisor var att intressenterna kan kräva det eller för att känna trygghet inför myndigheter. / This study looks at why small companies choose not to hire an auditor and what would make them do it. The audit deregulation was abolished in November 2010 which allowed small companies to choose whether or not to hire an auditor. After the audit deregulation arose both positive and negative effects for the companies involved and their interest.The aim of our work is to identify the factors that influence the choice to hire an auditor or not. Previously studies show that there is a cost issue when the cost was higher than the perceived benefits. The companies we shall analyze are the companies who have actively made a choice to opt out audit. That is, companies that existed before the audit deregulation and has been subject to audit requirement before.The study deals with small companies in Västernorrland and has been conducted with questionnaires. The sample was selected from a list from Bolagsverket of all small business organizations in Västernorrland who do not hire an auditor and who is affected by the audit deregulation. A total of 877 businesses met our requirements and after a review of 754 businesses we found 200 valid e-mail addresses. This was because many of the companieshad no e-mail address and that many were no longer in use. Out of these 200 companies we got 39 replies on our survey (19 %).The study shows that it is not explicit a matter of cost whether or not to hire an auditor. Generally, it is considered that the companies do not receive any added value of the audit, as it is considered redundant, since most of the companies already employ an accounting firm that makes the annual accounts for them. In some other cases it is because the company already possesses expertise in accounting, which means that the audit would be considered redundant. The main reasons why companies would consider hiring an auditor was because the interested parties would demand it or to feel secure with the authorities.

Tidigare studier har identifierat två olika typer av information som kreditgivarna tar del av för att avgöra om kredittagaren är kapabel att betala sina skulder och fullfölja sina förpliktelser, transaktionsorienterad och relationsorienterad information (Rad et al., 2013; Gray et al., 2006). Dessa två huvudgrupper av information delas upp i olika bedömningsgrunder somSvensson (2003) presenterar i en analysmodell som används som grund för denna studies föreställningsram. Kreditbedömningen baseras till stor del på den finansiella informationen som ingår i den transaktionsorienterade informationen och som finns att tillgå i årsredovisningen. Årsredovisningen är dock en statisk presentation av företaget (Svensson, 2003) och bör därför kompletteras med ytterligare information.Kreditvärdighetsbedömningen sker utifrån företagets fortlevnad, företagets säkerheter och dess framtida värde, där säkerheter är tillgångar ställda som garantier under kredittiden. Dessa ställda säkerheter får ett säkrare värde om företaget har revisor. Med lagändringen som trädde i kraft i november 2010, som resulterade i en avreglering för revisionsplikten för mindre bolag i Sverige, har drygt 40 % av dagens ca 400 000 aktiebolag ingen revisor (Spängs, 2014).Syftet med uppsatsen var att utvärdera och beskriva vilken betydelse hård och mjuk information har för institutionella kreditgivare vid kreditbedömning av små och medelstora företag i Sverige. Vidare var syftet att utvärdera av vilken vikt det är att den transaktionsorienterade informationen är kvalitetssäkrad genom revision. För att uppfylla syftet med studien har en kvantitativ metod med deduktiv ansats använts, där primärdatainsamlats med hjälp av en webbaserad enkät riktad till företagsrådgivare inom bankväsendet som ligger till grund för empirin i denna studie. Det empiriska materialet har sedan analyserats mot sekundärdata som insamlats från vetenskapliga artiklar, litteratur och svenska lagar.Resultatet visar att kreditbedömningen av små och medelstora företag utifrån studiens urval styrker tidigare studier inom området och resultatet tyder på att revision för att kvalitetssäkra den finansiella informationen inte har avgörande roll för kreditbedömningen. Relationsorienterad information används vid kreditbedömning, men nyttjas inte i samma utsträckning som den transaktionsorienterade. (Rad et al., 2013; Gómez-Guillamón, 2003) / Previous studies have identified two different types of information that lenders uses to decide if the borrower is able to pay its debts and fulfil their obligations, transaction-oriented and relationship-oriented information (Rad et al., 2013; Gray et al., 2006). These two main groups of information is divided into different assessment bases, Svensson (2003) presents ananalysis model that is used as the base for this study. Credit assessment is based on the financial information included in the transactional information that is available in the annual report. The annual report is, according to Svensson (2003), a static presentation of the company and should therefore be supplemented with additional information.Creditworthiness is based on the chance of going concern, the company's assets and its future value, where the collateral assets are pledged as guarantees during the credit period. These collateral assets get a more curtain value by the company's auditor. With the amendment which came into force in November 2010, which resulted in a settlement of audit requirementfor smaller companies in Sweden, has just over 40% of today's 400 000 incorporated companies no auditor (Spängs, 2014).The purpose of this paper was to evaluate and describe the significance that accountant information and relations has for institutional lenders in credit rating of SME’s in Sweden. A further purpose was to evaluate the importance of the assurance that the auditing of the transactional information provides. To fulfil the purpose of the study a quantitative method of deductive approach was used, where primary data collected through a web-based surveyaimed at business advisers within the banking system as the basis for empirical data in this study. The empirical data were then analyzed against secondary data collected from scientific articles, literature and Swedish laws.The result shows that the credit assessment of SME’s based on the study sample, evidence of previous studies in the subject and the results indicate that the auditing in ensuring the quality of the financial information not is crucial in the credit assessment. Relationship-oriented information is also used in the credit rating, but is not utilized to the extent as the transactionoriented information. (Rad et al., 2013; Gómez-Guillamón, 2003)