<p> </p><p><strong>Bakgrund: </strong>Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets räkenskaper. Idag är Sverige ett av två länder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Inom EU finns bestämmelser som medger medlemsländerna att undanta små företag från revisionsplikt. Utifrån undantagsbestämmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebär att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan välja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan är med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision. En inriktning som inte närmare undersökts är hur nystartade mikroföretag ser på revisionsplikten, vilket leder fram till uppsatsens frågeställning.</p><p><strong>Frågeställning:</strong> Vilka förväntningar hade mikroföretag på revisionen och revisorn när företagen startades? Efter första revisionen, uppfylldes förväntningarna på revisionen och revisorn? Hur kommer mikroföretagen att handla om revisionsplikten försvinner?</p><p><strong>Syfte:</strong> Att beskriva nystartade mikroföretags förväntningar och uppfattning av revisionen och revisorn samt att beskriva vad mikroföretagen får ut av revisionstjänsten.</p><p><strong>Metod: </strong>För att uppnå uppsatsens syfte har en kvalitativ studie genomförts. Insamlingen av data har skett genom personliga intervjuer med fem företagsledare i mikroföretag hemmahörande i Skellefteå. Intervjuerna har skett med utgångspunkt från en intervjuguide. Övrig information har insamlats från artiklar, avhandlingar, tryckta verk och internetsidor.          </p><p><strong>Slutsats: </strong>Mikroföretagen verkar vara nöjda med vad revisorn presterar och majoriteten tror att de kommer att behålla revisorn om revisionsplikten tas bort. Företagen efterfrågar då att revisorn har en mer rådgivande roll. En faktor är dock priset som avgör hur mycket revisorn kommer att anlitas.        </p> / <p> </p><p><strong>Background: </strong>Since 1988, all Swedish limited companies, regardless of size have been obliged to have a qualified auditor to examine the accounts of the company. Today, Sweden is one of two countries in Europe that still has the auditing duty for small businesses. In the EU, there are provisions, which allow Member States to exempt small companies from auditing duty. Based on the exemption provisions, an investigation has been made in Sweden and an act proposal has been presented where 96.5 percent of all enterprises in Sweden can  choose if they want to be revised or not. The auditing duty's be or not to be has been discussed widely in Sweden and studies have been made concerning the relationship that the companies have with the auditor, the use of the audit and the factors that might come into play if audit is made voluntary. A focus that is not thoroughly explored is how newly established micro-enterprises view the audit duty, which leads up to the research questions.</p><p><strong>Research questions:</strong> What expectations had micro-enterprises on the audit and the auditor when starting their businesses? After the first audit, were the expectations of the audit and the auditor met? How will the micro-enterprises deal if the auditing duty disappears?</p><p><strong>Purpose:</strong><strong> </strong>To describe newly established micro-enterprises' expectations and perceptions of the audit and the auditor, and to describe what the micro-enterprises benefit from the audit service.</p><p><strong>Method: </strong>To achieve the purpose of the paper, a qualitative study has been done. Data collection was done through personal interviews with five managers in micro-enterprises in Skellefteå. The interviews have been done on the basis of an interview guide. Other information was collected from articles, dissertations, printed works and homepages on internet.                   </p><p><strong>Conclusion:</strong> Micro-enterprises appear to be satisfied with what the auditor is performing and the majority thinks that they will keep the auditor if the auditing duty removes. Companies are demanding that the auditor will have a more advisory role. One factor, however, is the price that determines how much the auditor will be hired.</p>

<p>Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap. </p><p>Essän handlar också om olika sätt att göra nytta, nämligen att göra vackert, att förbättra, att använda resurser på ett klokt sätt, att ta ansvar samt att möta människor på ett respektfullt sätt. Jag belyser ett antal olika förhållningssätt i mötet med andra människor, och resonerar även kring integrerad kunskap. </p><p>Avslutningsvis utgår jag från det som Martha Nussbaum skriver, nämligen att den praktiska klokheten är ett slags komplex känslighet. Vidare konstaterar jag att det medskapande ledarskapet och den praktiska klokheten kan ses som två konstformer som ständigt måste utvecklas. </p>

Bakgrund: Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets räkenskaper. Idag är Sverige ett av två länder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Inom EU finns bestämmelser som medger medlemsländerna att undanta små företag från revisionsplikt. Utifrån undantagsbestämmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebär att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan välja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan är med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision. En inriktning som inte närmare undersökts är hur nystartade mikroföretag ser på revisionsplikten, vilket leder fram till uppsatsens frågeställning. Frågeställning: Vilka förväntningar hade mikroföretag på revisionen och revisorn när företagen startades? Efter första revisionen, uppfylldes förväntningarna på revisionen och revisorn? Hur kommer mikroföretagen att handla om revisionsplikten försvinner? Syfte: Att beskriva nystartade mikroföretags förväntningar och uppfattning av revisionen och revisorn samt att beskriva vad mikroföretagen får ut av revisionstjänsten. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har en kvalitativ studie genomförts. Insamlingen av data har skett genom personliga intervjuer med fem företagsledare i mikroföretag hemmahörande i Skellefteå. Intervjuerna har skett med utgångspunkt från en intervjuguide. Övrig information har insamlats från artiklar, avhandlingar, tryckta verk och internetsidor.           Slutsats: Mikroföretagen verkar vara nöjda med vad revisorn presterar och majoriteten tror att de kommer att behålla revisorn om revisionsplikten tas bort. Företagen efterfrågar då att revisorn har en mer rådgivande roll. En faktor är dock priset som avgör hur mycket revisorn kommer att anlitas. / Background: Since 1988, all Swedish limited companies, regardless of size have been obliged to have a qualified auditor to examine the accounts of the company. Today, Sweden is one of two countries in Europe that still has the auditing duty for small businesses. In the EU, there are provisions, which allow Member States to exempt small companies from auditing duty. Based on the exemption provisions, an investigation has been made in Sweden and an act proposal has been presented where 96.5 percent of all enterprises in Sweden can  choose if they want to be revised or not. The auditing duty's be or not to be has been discussed widely in Sweden and studies have been made concerning the relationship that the companies have with the auditor, the use of the audit and the factors that might come into play if audit is made voluntary. A focus that is not thoroughly explored is how newly established micro-enterprises view the audit duty, which leads up to the research questions. Research questions: What expectations had micro-enterprises on the audit and the auditor when starting their businesses? After the first audit, were the expectations of the audit and the auditor met? How will the micro-enterprises deal if the auditing duty disappears? Purpose: To describe newly established micro-enterprises' expectations and perceptions of the audit and the auditor, and to describe what the micro-enterprises benefit from the audit service. Method: To achieve the purpose of the paper, a qualitative study has been done. Data collection was done through personal interviews with five managers in micro-enterprises in Skellefteå. The interviews have been done on the basis of an interview guide. Other information was collected from articles, dissertations, printed works and homepages on internet.                    Conclusion: Micro-enterprises appear to be satisfied with what the auditor is performing and the majority thinks that they will keep the auditor if the auditing duty removes. Companies are demanding that the auditor will have a more advisory role. One factor, however, is the price that determines how much the auditor will be hired.

Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap. Essän handlar också om olika sätt att göra nytta, nämligen att göra vackert, att förbättra, att använda resurser på ett klokt sätt, att ta ansvar samt att möta människor på ett respektfullt sätt. Jag belyser ett antal olika förhållningssätt i mötet med andra människor, och resonerar även kring integrerad kunskap. Avslutningsvis utgår jag från det som Martha Nussbaum skriver, nämligen att den praktiska klokheten är ett slags komplex känslighet. Vidare konstaterar jag att det medskapande ledarskapet och den praktiska klokheten kan ses som två konstformer som ständigt måste utvecklas.

Internet har gett människan helt nya möjligheter och former för att kommunicera. I början var nätet mer ett entydigt redskap, idag talar vi om virtuella gemenskaper och nätkulturer, sociala rum som inte finns fysiskt utan bara i själva kontakten människor emellan. Denna studie undersöker om betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, utifrån en teori om att detta är möjligt, och om dessa nätrelationer leder till en förskjutning i nätanvändarens sociala umgänge. Studien bygger på en enkät som gjorts på nätet hösten 2005, besvarad av 208 respondenter i ett självselektivt urval. Enkäten är huvudsakligen kvalitativ, då det är de berättande svaren på de öppna frågorna som till största delen utgör empiri i denna studie. Resultatet är inte representativt för nätanvändare i stort utan enbart som exempel på hur nätanvändare kan använda nätet för social relationsreproduktion. Studiens syfte är ge en förståelse om fenomenet nätvänner, såväl som att ge uppslag till kommande forskning på området nätrelationer. Resultatet visar att betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, trots brist på fysiska möten. Nätvänner kan upplevas som mycket betydelsefulla, ge starkt socialt stöd och vara en väg ut ur social isolering för dem som befinner sig i svåra livssituationer. Nätvänner kan också ses som en resurs för praktisk hjälp i vardagslivet. Svaren visar att tiden för umgänge med nätvänner främst tas från fritidsaktiviteter, men även till viss del från tidigare umgänge med familj och vänner. Ungefär en tredjedel av respondenterna har idag mer umgänge med nätvänner än med övriga vänner, jämfört med för tio år sedan. En slutsats i denna studie är att nätet har blivit ett viktigt verktyg för social interaktion. / Net surfers make friends online. This study, by Eva Johansson, shows that the net users who use the net for relational purpose can form meaningful and sustainable social relations with other net users whom they have never met in real life (IRL), and may never meet face to face. 208 net users have answered a survey about social relations on the net. The purpose of this study is to find out if meaningful social relations can develop on the net; and function as a feasibility study for future research in this sphere. Using the net for relational purposes is becoming a growing trend. The answers in this mainly qualitative study gives a hint of what social relations, formed and developed on the net, may mean for the individual. It can mean everything from practical help and finding those with similar interests, to strong social support in difficult life situations. A majority of the respondents are women and many of them are middle aged. They have a considerable skill and experience as net users, and do use the net for their own purposes. About a third of the respondents spend more social time with net friends than IRL-friends today, compared to ten years ago. The time used for social interaction on the net is mainly taken from leisure time but also from time spent with family members and with friends face to face.

<p>Internet har gett människan helt nya möjligheter och former för att kommunicera. I början var nätet mer ett entydigt redskap, idag talar vi om virtuella gemenskaper och nätkulturer, sociala rum som inte finns fysiskt utan bara i själva kontakten människor emellan.</p><p>Denna studie undersöker om betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, utifrån en teori om att detta är möjligt, och om dessa nätrelationer leder till en förskjutning i nätanvändarens sociala umgänge. Studien bygger på en enkät som gjorts på nätet hösten 2005, besvarad av 208 respondenter i ett självselektivt urval. Enkäten är huvudsakligen kvalitativ, då det är de berättande svaren på de öppna frågorna som till största delen utgör empiri i denna studie. Resultatet är inte representativt för nätanvändare i stort utan enbart som exempel på hur nätanvändare kan använda nätet för social relationsreproduktion. Studiens syfte är ge en förståelse om fenomenet nätvänner, såväl som att ge uppslag till kommande forskning på området nätrelationer.</p><p>Resultatet visar att betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, trots brist på fysiska möten. Nätvänner kan upplevas som mycket betydelsefulla, ge starkt socialt stöd och vara en väg ut ur social isolering för dem som befinner sig i svåra livssituationer. Nätvänner kan också ses som en resurs för praktisk hjälp i vardagslivet. Svaren visar att tiden för umgänge med nätvänner främst tas från fritidsaktiviteter, men även till viss del från tidigare umgänge med familj och vänner. Ungefär en tredjedel av respondenterna har idag mer umgänge med nätvänner än med övriga vänner, jämfört med för tio år sedan. En slutsats i denna studie är att nätet har blivit ett viktigt verktyg för social interaktion.</p> / <p>Net surfers make friends online. This study, by Eva Johansson, shows that the net users who use the net for relational purpose can form meaningful and sustainable social relations with other net users whom they have never met in real life (IRL), and may never meet face to face. 208 net users have answered a survey about social relations on the net. The purpose of this study is to find out if meaningful social relations can develop on the net; and function as a feasibility study for future research in this sphere. Using the net for relational purposes is becoming a growing trend. The answers in this mainly qualitative study gives a hint of what social relations, formed and developed on the net, may mean for the individual. It can mean everything from practical help and finding those with similar interests, to strong social support in difficult life situations. A majority of the respondents are women and many of them are middle aged. They have a considerable skill and experience as net users, and do use the net for their own purposes. About a third of the respondents spend more social time with net friends than IRL-friends today, compared to ten years ago. The time used for social interaction on the net is mainly taken from leisure time but also from time spent with family members and with friends face to face.</p>

Det här är en kvalitativ studie med syfte att bidra med förståelse för hur skolledare och tidigare elever på det estetiska programmet värderar och diskursivt konstruerar inriktningen Bild &amp; formgivning i aspekten estetelevers framtidsutsikter vad gäller studier och yrkesval. Jag vill på detta sätt synliggöra omgivningens syn på programmet och vad estetiska kunskaper kan ha för funktion i samhället. Jag har arbetat efter studiens frågeställningar: Hur konstruerar före detta elever och skolledare estetelevernas framtida yrkesidentiteter? Varför anser tidigare elever att de haft nytta av utbildningen? Hur värderas det estetiska programmet och estetiska kunskaper av skolledare och före detta elever?Det empiriska materialet består av sex intervjuer med före detta elever och skolledare. Materialet är analyserat med hjälp av diskursanalys och kritisk diskursanalys. Jag intresserade mig för att undersöka vilka sanningsregimer som synliggjordes, om de skiljde sig mellan informanterna, vad som inte sades och informanternas sätt att tala om det estetiska programmet och om synen på estetelevers framtid förändrades under intervjuns gång.Bakgrund till studien är att elever förmedlat att deras omgivning har vaga föreställningar om utbildningens värde, att det finns en okunskap om att den leder till högskolestudier och mångskiftande yrkesliv efter det. I studiens intervjuer framkom att de före detta eleverna uppskattade att programmet var högskoleförberedande. Men både de och skolledarna beskriver att det allmänt sett, åtminstone utanför skolans område, inte är känt att det estetiska programmet ger högskolebehörighet som liknar det samhällsvetenskapliga programmets.Läroplanen GY 11 medförde för de estetiska ämnena och inriktningarna att fokus skiftades från estetik och skapande och till entreprenöriellt tänkande med lönsamhet. Begrepp som kultur, konst och estet fick en negativ klang i många kretsar, vilket också påverkat synen på programmet.Trots att vårt samhälle blir allt mer digitaliserat och visuellt, kopplas inte programmet ihop med relaterade yrken. Men som det framkommer i min studie kommer människor ha stor nytta av att behärska det kommunikativa bildspråkliga fältet, oavsett yrke.

Rapporten beskriver ett projekt som har gjorts för att undersöka hur en webbplats kan göras mer användbar och tillgänglig utifrån en målgrupps behov och förutsättningar. Projektet stödjer sig på forskning och riktlinjer från PTS (Post och Telestyrelsen) och W3C (World Wide Web Consortium). Det har genomförts hos företaget Skäggbyrån där en befintlig intern webbplats har spelat en stor roll. Arbetssättet har varit användarcentrerat då användare har varit delaktiga i processen. Mål har formulerats som handlar om att kartlägga målgrupp, utvärdera befintlig webbplats, få förslag till hur en ny webbplats kan utformas samt om hur etiska principer kan beaktas. För att uppnå målen har en egen undersökning genomförts av den befintliga webbplatsen, användare har deltagit genom enkät och företaget har bidragit med information i intervju. Resultat har visat på brister i struktur och navigering. En målgruppsbeskrivning har tagits fram, syfte har formulerats och specifika krav har skapats för en ny webbplats. Utifrån detta har lösningsförslag konstruerats i form av beskrivningar, schema och skisser. En förhoppning finns nu om att detta kan utgöra ett stabilt underlag för att skapa en ny webbplats med hög användbarhet och tillgänglighet för den tänkta målgruppen.

Sea mines are a cheap weapons system useful for hindering an opponent’s freedomof movement. Controllable sea mines, that can be activated and deactivated after they havebeen laid out, can be laid out prior to break out of war. The main bulk of sea mines storedtoday in Swedish depots are not controllable. This thesis compares the military utility between two controllable mine systems. The existingM9-system and a system draft based on wireless underwater communication. With theSwedish navy as the military actor using the systems, the comparison is set against abackground scenario of an escalating crisis. In this context the military effectiveness, militarysuitability and affordability of the systems is studied. The results indicate that the KT-system introduced in this study has a slightly greater militaryutility. At the same time, the results point out a number of differences between the systems,which in the end might be of greater use to a decision maker than a summed up rating. / Sjöminor är ett billigt vapensystem som kan användas för att hindra enmotståndares rörelsefrihet. Sjöminor som är kontrollerbara kan aktiveras och stängas av efterfällning vilket möjliggör minering före ett krigsutbrott. Huvuddelen av de minor som idagfinns i svenska förråd är okontrollerbara. Denna studie jämför militär nytta mellan två kontrollerbara sjöminsystem. Det existerandeM9-systemet och ett idésystem baserat på trådlös undervattenskommunikation. Med densvenska marinen som tänkt brukare och mot bakgrund av ett eskalerande krisscenariostuderas vilket av systemen som skulle vara mest militärt effektivt, militärt lämpligt ochsamtidigt ekonomiskt överkomligt. Resultatet indikerar att det i studien presenterade KT-systemet som introduceras i denna studiehar en liten fördel ur ett militärt nyttoperspektiv. Samtidigt visar de på ett antal skillnadermellan systemen vilket i slutänden kan mer användbara för en beslutsfattare än ett sammanvägtbetyg.

Digitalisering är ett hett ämne idag och framförallt i offentlig sektor. Sverige arbetar väldigthårt med att digitalisera och det avspeglar sig i kommunerna och dess arbete. Ett relativt vanligtfenomen idag är att kommuner inför surfplattor till dess förtroendevalda politiker. Surfplattanersätter den tidigare pappersprocessen gällande handlingar inför möten ochbeslutssammanträden. Kommunerna själva och media menar att detta ska effektivisera arbetet,vara ett bättre miljöalternativ och föra med sig papperslöshet. Dock är studier kring dettabegränsat. Det finns inga studier som påvisar vad som egentligen effektiviseras eller hursurfplattan bidrar till detta. Däremot finns det studier avseende surfplattan som substitut förpapper som visar att papperslöshet är en myt och omöjligt att uppnå. Andra studier visar ävenbrister med surfplattan vid exempelvis läsbarhet, att använda på möten och att en surfplattaegentligen inte effektiviserar någonting.Då det fanns väldigt begränsat med forskning kring det här fenomenet kände vi att vi ville grävadjupare i det och titta på hur övergången från papper till surfplatta verkligen upplevs avanvändarna. Vi ansåg att aspekter kring vad surfplattan bidrar med, hur den är som substitut förpapper, läsbarheten på den och vilka möjligheter som finns med surfplattan. Vi kände att dessaaspekter var obesvarade men också viktiga att beröra då detta blir allt mer förekommande blandSveriges kommuner. Vilket då blev vårt syfte med den här studien och realiserades genom enmixad studie på Mjölby kommun.Vi valde att göra en mixad, abduktiv och tolkande studie med både intervjuer och en enkät föratt få en så god bredd som möjligt. Detta utfördes i samarbete med Mjölby kommun som relativtnyligen genomfört en övergång som denna. Vi valde att fokusera på aspekter som berörts itidigare studier avseende surfplattan som arbetsverktyg och sådant som dök upp underintervjuerna.Den slutsats vi kunde dra var först och främst att surfplattan faktiskt är ett väldigt bra substitutför papper då den har flera karaktärsdrag som liknar pappret. Surfplattan fungerar även utmärktatt läsa och arbeta på, åtminstone enligt respondenterna på denna kommun. Surfplattan harresulterat i flexibilitet, mobilitet och en smidighet för politikerna, då pappret nu till stor del harförsvunnit. Surfplattan har även bringat nytta för den administrativt arbetande personalen påMjölby kommun då de nu kunnat minska förbrukningen på papper och kunnat effektivisera sittarbete i distributionen av handlingar. Dock drog vi slutsatsen att allt för lite av justeffektiviseringen når användarna, det är tydligt att det krävs verksamhets- ocharbetsprocessförändringar för att effektiviteten ska gynna både administrationen ochpolitikerna. Angående förbättringar och problem kring surfplattan kunde vi identifiera attmycket handlade om att översätta funktionaliteten från pappret. Det som var bra och smidigtmed pappret måste även existera i surfplattan för att användarna ska vara nöjda. Sen handlardet även om att ta tillvara på de möjligheter som finns när man gör en övergång från analogttill digitalt. Det räcker inte med att vara nöjd när digitalisering av ett tidigare analogt arbete ärutfört, fortsatt utveckling öppnar upp för många möjligheter. / Nowadays digitalization is a hot topic, especially in the public sector. Sweden as a country isworking hard with digitalization, and is reflected in the municipalities and their work. Arelatively common phenomenon today is that the municipalities implements tablets for theirelected representatives (politicians). The tablet replaces the previous paper processes regardingdocument management at meetings and decision making for political matters. Themunicipalities themselves and the media means that this should streamline and make the workmore efficient, be a better environmental alternative and contribute to the paperless office.However, previous studies regarding this is limited. There are no previous studies thatdemonstrates what is being streamlined nor how the tablet contributes to this. However, thereare some studies of the tablet as a substitute for paper which shows that the paperless office isa myth and almost impossible to reach. Other studies also show flaws with the tablet, regardingreadability, as a tool at the meeting and that the tablet itself is not streamlining anything.Since previous studies regarding this phenomenon was limited, we felt that we wanted to digdeeper into this and study how the transition from paper to tablet is experienced by the users.We felt that aspects regarding what the tablet is really contributing with, how well of a substitutefor paper it is, readability and what possibilities there is with a tablet. We felt that these aspectswere unanswered but also important since the implementation of tablets is more and morecommon among municipalities in Sweden. Which became our purpose with this study and wasrealized through a mixed method study at the municipality of Mjölby.We chose to do a mixed, abductive and interpretative study with both interviews and aquestionnaire in order to reach as good width as possibly. The study was conducted at themunicipality of Mjölby since they recently did a transition, just as the one that we wanted tostudy. We chose to focus on aspects discussed in previous studies regarding the tablet as awork tool and the ones that appeared during the interviews.The first and foremost conclusion we could draw was that the tablet actually is a good substitutefor paper since it got multiple and similar characteristics as the paper. The tablet is also a goodartefact to read on and to use for everyday work, at least according to the interviewees at thismunicipality. The experienced effects of the tablet are flexibility, mobility and simplicity forthe politicians, since a lot of the paper is now gone. The tablet has also been beneficial for theadministration and the administrative personnel at Mjölby duo to less consumption of paper,more streamlined work process of distributing all the documents. However, we concluded thattoo little of the actual efficiency is reaching the users. It is clear that business and workflowprocesses requires change so efficiency will benefit both administration and the politicians.Regarding improvements and problems with the tablet we identified that a lot is concerned withthe ability to translate and transfer functionality from the paper to the tablet. What is good andsimple with the paper must also exist with the tablet, in order for the users to be pleased. Butalso, the importance to take advantage of the possibilities that arises with the transition from ananalog to a digital work environment. It is not enough to just be pleased with the digitalizationitself, continuous development opens up for many possibilities.