Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa en bild av och öka kunskapen om vad manliga elevers drivkraft består av och vad som gör dem motiverade för att prestera i olika ämnen i skolan. I examensarbetet har sju gymnasieelever i årskurs 2 eller 3 intervjuats som säger sig vara omotiverade. De intervjuade eleverna hade valt program utifrån sina intressen. Samtliga hade valt naturvetenskapsprogrammet i början, men två bytte till samhällskunskapsprogrammet. För de var det bara naturligt att studera på gymnasiet och de flesta hade tankar på fortsatta eftergymnasiala utbildningar. De flesta av informanterna var vältaliga och kunde sätta ord på sina känslor och med klarhet presentera sina tankar. De hade tydliga uppfattningar om vad motivation innebar för dem och vissa av dem, trots att de sade sig ha bristande motivation, hade ganska bra betyg i skolan. De flesta informanterna upplevde att studierna hade varit mera krävande än förväntat och att det ställde krav på en prioritering av studierna framför allt annat. Samtliga informanter upplevde att föräldrarna hade följt deras studiegång fram till högstadiet men att vid slutet av högstadiet och första året på gymnasiet fick informanterna ökat ansvar över sina studier. Dock fanns det de föräldrar som utan att styra i detaljer fortfarande kunde coacha sina söner.

Internet har gett människan helt nya möjligheter och former för att kommunicera. I början var nätet mer ett entydigt redskap, idag talar vi om virtuella gemenskaper och nätkulturer, sociala rum som inte finns fysiskt utan bara i själva kontakten människor emellan. Denna studie undersöker om betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, utifrån en teori om att detta är möjligt, och om dessa nätrelationer leder till en förskjutning i nätanvändarens sociala umgänge. Studien bygger på en enkät som gjorts på nätet hösten 2005, besvarad av 208 respondenter i ett självselektivt urval. Enkäten är huvudsakligen kvalitativ, då det är de berättande svaren på de öppna frågorna som till största delen utgör empiri i denna studie. Resultatet är inte representativt för nätanvändare i stort utan enbart som exempel på hur nätanvändare kan använda nätet för social relationsreproduktion. Studiens syfte är ge en förståelse om fenomenet nätvänner, såväl som att ge uppslag till kommande forskning på området nätrelationer. Resultatet visar att betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, trots brist på fysiska möten. Nätvänner kan upplevas som mycket betydelsefulla, ge starkt socialt stöd och vara en väg ut ur social isolering för dem som befinner sig i svåra livssituationer. Nätvänner kan också ses som en resurs för praktisk hjälp i vardagslivet. Svaren visar att tiden för umgänge med nätvänner främst tas från fritidsaktiviteter, men även till viss del från tidigare umgänge med familj och vänner. Ungefär en tredjedel av respondenterna har idag mer umgänge med nätvänner än med övriga vänner, jämfört med för tio år sedan. En slutsats i denna studie är att nätet har blivit ett viktigt verktyg för social interaktion. / Net surfers make friends online. This study, by Eva Johansson, shows that the net users who use the net for relational purpose can form meaningful and sustainable social relations with other net users whom they have never met in real life (IRL), and may never meet face to face. 208 net users have answered a survey about social relations on the net. The purpose of this study is to find out if meaningful social relations can develop on the net; and function as a feasibility study for future research in this sphere. Using the net for relational purposes is becoming a growing trend. The answers in this mainly qualitative study gives a hint of what social relations, formed and developed on the net, may mean for the individual. It can mean everything from practical help and finding those with similar interests, to strong social support in difficult life situations. A majority of the respondents are women and many of them are middle aged. They have a considerable skill and experience as net users, and do use the net for their own purposes. About a third of the respondents spend more social time with net friends than IRL-friends today, compared to ten years ago. The time used for social interaction on the net is mainly taken from leisure time but also from time spent with family members and with friends face to face.

<p>Internet har gett människan helt nya möjligheter och former för att kommunicera. I början var nätet mer ett entydigt redskap, idag talar vi om virtuella gemenskaper och nätkulturer, sociala rum som inte finns fysiskt utan bara i själva kontakten människor emellan.</p><p>Denna studie undersöker om betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, utifrån en teori om att detta är möjligt, och om dessa nätrelationer leder till en förskjutning i nätanvändarens sociala umgänge. Studien bygger på en enkät som gjorts på nätet hösten 2005, besvarad av 208 respondenter i ett självselektivt urval. Enkäten är huvudsakligen kvalitativ, då det är de berättande svaren på de öppna frågorna som till största delen utgör empiri i denna studie. Resultatet är inte representativt för nätanvändare i stort utan enbart som exempel på hur nätanvändare kan använda nätet för social relationsreproduktion. Studiens syfte är ge en förståelse om fenomenet nätvänner, såväl som att ge uppslag till kommande forskning på området nätrelationer.</p><p>Resultatet visar att betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, trots brist på fysiska möten. Nätvänner kan upplevas som mycket betydelsefulla, ge starkt socialt stöd och vara en väg ut ur social isolering för dem som befinner sig i svåra livssituationer. Nätvänner kan också ses som en resurs för praktisk hjälp i vardagslivet. Svaren visar att tiden för umgänge med nätvänner främst tas från fritidsaktiviteter, men även till viss del från tidigare umgänge med familj och vänner. Ungefär en tredjedel av respondenterna har idag mer umgänge med nätvänner än med övriga vänner, jämfört med för tio år sedan. En slutsats i denna studie är att nätet har blivit ett viktigt verktyg för social interaktion.</p> / <p>Net surfers make friends online. This study, by Eva Johansson, shows that the net users who use the net for relational purpose can form meaningful and sustainable social relations with other net users whom they have never met in real life (IRL), and may never meet face to face. 208 net users have answered a survey about social relations on the net. The purpose of this study is to find out if meaningful social relations can develop on the net; and function as a feasibility study for future research in this sphere. Using the net for relational purposes is becoming a growing trend. The answers in this mainly qualitative study gives a hint of what social relations, formed and developed on the net, may mean for the individual. It can mean everything from practical help and finding those with similar interests, to strong social support in difficult life situations. A majority of the respondents are women and many of them are middle aged. They have a considerable skill and experience as net users, and do use the net for their own purposes. About a third of the respondents spend more social time with net friends than IRL-friends today, compared to ten years ago. The time used for social interaction on the net is mainly taken from leisure time but also from time spent with family members and with friends face to face.</p>

Rapporten beskriver ett projekt som har gjorts för att undersöka hur en webbplats kan göras mer användbar och tillgänglig utifrån en målgrupps behov och förutsättningar. Projektet stödjer sig på forskning och riktlinjer från PTS (Post och Telestyrelsen) och W3C (World Wide Web Consortium). Det har genomförts hos företaget Skäggbyrån där en befintlig intern webbplats har spelat en stor roll. Arbetssättet har varit användarcentrerat då användare har varit delaktiga i processen. Mål har formulerats som handlar om att kartlägga målgrupp, utvärdera befintlig webbplats, få förslag till hur en ny webbplats kan utformas samt om hur etiska principer kan beaktas. För att uppnå målen har en egen undersökning genomförts av den befintliga webbplatsen, användare har deltagit genom enkät och företaget har bidragit med information i intervju. Resultat har visat på brister i struktur och navigering. En målgruppsbeskrivning har tagits fram, syfte har formulerats och specifika krav har skapats för en ny webbplats. Utifrån detta har lösningsförslag konstruerats i form av beskrivningar, schema och skisser. En förhoppning finns nu om att detta kan utgöra ett stabilt underlag för att skapa en ny webbplats med hög användbarhet och tillgänglighet för den tänkta målgruppen.