Inledning: I dagens läge ligger mycket fokus på teknik inom hörselvården och den del i rehabiliteringen som fokuserar på tankar och känslor har kommit i skymundan. Gruppcounseling är ett sätt att avhjälpa detta på ett kostnadseffektivt sätt. Syfte: Att beskriva och diskutera audiologisk counseling och hur detta kan användas i grupputförande mot vuxna med hörselnedsättning. Fokus ligger på innehålls- och individanpassad counseling. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Resultat: Beskriver centrala komponenter inom audiologisk counseling, så som hörselorganets anatomi och fysiologi, coping, känslohantering, kommunikationsstrategier och avslappning. Dessa diskuteras även i relation av gruppcounseling. I resultatet ingår även en beskrivning av audionomen och de anhörigas roll i gruppcounseling. Diskussion: Utifrån resultatet har det visat sig att gruppcounseling är väl lämpat att genomföra i grupp. I diskussionsavsnittet diskuteras de delar som tagits upp i resultatet och detta utmynnar i ett förslag på hur det går att arbeta med de olika delarna som presenteras i resultatet.

Bakgrund: Audiologisk rehabilitering definieras som interventioner i form av instruktion, counseling, hörapparatutprovning och kommunikationsträning vilka används för att minska hörselnedsättningens påverkan på individens funktion, aktivitet, medverkan och livskvalitet. Audiologisk rehabilitering kan utföras såväl individuellt som i grupp. Grupprehabilitering kan vara kostnadseffektivt. Frågan är om audiologisk grupprehabilitering har några positiva effekter och om detta format kan anses likvärdigt med individuell rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att beskriva audiologisk grupprehabilitering och dess eventuella effekter. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Resultat: Litteraturen pekar på att audiologisk grupprehabilitering är kostnadseffektiv och bidrar med vissa positiva psykosociala effekter för individen och dennes anhöriga. Det har framkommit att det är positivt för individen att träffa andra i en liknande situation. Detta arbete har inte kunnat visa på något entydigt samband mellan de positiva effekterna och rehabiliteringens utförande. Slutsatser: Audiologisk grupprehabilitering kan, med stöd i vetenskaplig litteratur, erbjudas till patienter då denna håller samma kvalitet som individuell och medför vissa positiva psykosociala aspekter för patienten och dennes anhöriga samt är kostnadseffektiv.

Audiologisk rehabilitering är en komplicerad process som ska innehålla olika insatser byggda på ett holistisk synsätt med medicinska, tekniska och beteendevetenskapliga aspekter involverade. Historiskt har dock den tekniska och medicinska delen ofta fått ta större plats än psykosociala bitar i rehabiliteringen. Syftet med studien var att undersöka likheter och skillnader angående audiologisk rehabilitering utifrån ramverket, ideologin samt praktiken i Danmark, Norge, Sverige och på Island. Metod: För att kunna uppnå syftet och få en mer helhetlig inblick i ämnet delades studien i två delar (litteraturstudie och enkätstudie). Litteraturstudien berörde ramverket i samtliga länder samt ideologin. Enkätstudien berörde praktiken i form av audionomens egen syn på audiologisk rehabilitering samt deras uppfattning av tillvägagångssättet på arbetsplatsen. Resultat: En röd tråd går genom ramverket, ideologin och praktiken i varje land. Vad gäller dessa huvudpunkter visade studien att det fanns både likheter och skillnader länderna emellan. I det stora hela visar resultatet av studien att tankesättet inom audiologisk rehabilitering är något mer holistiskt i Sverige än i de övriga länderna. Slutsats: Trycket om en kostnadseffektiv vård står i kontrast till sjukvårdslagarna då en kortsiktigt planerad hörselvård riskerar att motverka en holistisk audiologisk rehabilitering. / Audiological rehabilitation is a complicated process entailing different aspects from medical, technical and behaviour science forming a holistic treatment. Historically more emphasis has been placed on the technical and medical facets of the treatment compared to the psychosocial. Purpose: The study´s purpose was to inspect similarities and differences regarding audiological rehabilitation by examining the framework, ideology and practice in Denmark, Norway, Sweden and Iceland. Method: To be able to achieve the purpose and to get a holistic insight the study was divided into two parts, namely litterature study and questionnaires. The litterature study reviewed the countries framework and ideology. The questionnaire analyzed the audiologists thoughts on audiological rehabilitation as well as the workplace approach. Results: There is a fine thread within each country that goes through the framework, ideology and practice. Furthermore, the study showed that there are both similarities and differences between the different countries. In general the study proved that the mindset in Sweden is more holistic compared to the other countries. Conclusion: The pressure for cost-effective care is in contrast with health care laws as short-term planned health care can counteract an holistic audiological rehabilitation

Syftet med studien var att utifrån specifika frågeställningar systematiskt granska vetenskapliga studier av audiologisk grupprehabilitering. I studien undersöktes själva definitionen av audiologisk grupprehabilitering, hur olika variabler påverkar resultatet, hur utvärderingen bör ske samt hur den förhåller sig till de uppställda målen.     Den metod som tillämpats är litteraturstudie. För litteratursökningen till denna studie användes databaserna PubMed och Cinahl. Vissa artiklar söktes även från vetenskapliga studiers referenslistor samt tips från handledare.       Resultaten från de olika studierna visar att nytta med rehabilitering varierar då många aspekter spelar in och påverkar utgången av rehabiliteringsinsatsen. Rehabiliteringen bör ses som en patientcentrerad problemlösande process för att nå alla individers önskemål. När patienten själv är mer aktiv i utvärderingen ökar möjligheten att uppnå målen gällande grupprehabilitering. Hänsyn måste tas till varje enskild individs sociala bakgrund för att skapa ett audiologiskt rehabiliteringsprogram som möter deras krav vid lyssnande och kommunikation. Individens livsstil, kommunikationsvanor, krav och egenheter interagerar med fysiska begrepp såsom graden och formen på hörselnedsättningen.    Audiologisk grupprehabilitering är en åtgärd för att förbättra eller lindra problem vid hörselnedsättning och de olika studierna visar på varierande resultat. Grupprehabiliteringens mål skall möta patientens behov. För att nå dit behövs utvärderingsmetoder som är personcentrerade och problemlösande. Användandet av öppna frågeformulär är ett sätt att nå det kriteriet. / The purpose with this study was to systematically examine scientific studies of audiologic group rehabilitation. The definition of audiological rehabilitation was explored, different variables that influence the result and how the outcome measures should be done and its relationship with the goals of audiologic rehabilitation.    The method used was a literature study. Pubmed and Cinahl were used for the search of literature. Some articles were searched from scientific studies reference lists and also advice from the supervisor.   The result from the different studies shows that the effect of rehabilitation varies as there are many aspects that have an affect on the outcome measure. Rehabilitation should be seen as a patient centered problem solving process in order to reach the goals of all the individuals. When the patient is more active in the outcome measure procedure the goals also comply with the group rehabilitation. Consideration must be taken to social background of each and every individual in order to create an audiological rehabilitation program that meets their hearing and communication requirements.  The lifestyle, communication habits and singularity of the individual interact with physical conceptions as well as the grade and shape of the hearing impairment.   Audiological group rehabilitation is a mean to improve or relieve problems due to hearing impairment and the different studies show that the result varies. The goals of group rehabilitation should meet the need of the patient. In doing so there is a need of outcome measures that are person centered and problem solving. Using open questionnaires is a method to reach that criterion. / <p>Examensarbete inom audionomprogrammet, Göteborgs universitet. </p>