Genom våra allt mer tätt befolkade städer och genom det rådande teknologisamhället har vi skapat en ljudmiljö där tystnaden och upplevelsen av naturens ljud har blivit en bristvara. Trädgårdar och parker spelar en viktig roll som plats för stillhet och rekreation men många av de skötselmetoder som används inom dagens parkverksamheter orsakar höga, oönskade bullernivåer. I syfte att lyfta fram betydelsen av bullerfria trädgårdar samt tillgången till naturens ljudlandskap presenteras värdet av tystnad och naturljud tillsammans med erfarenheter kring tysta skötselmetoder. Studien har genomförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med verksamma personer inom park- och trädgårdsförvaltning där alternativa metoder används. Tillgången till tystnad och naturens ljud kan enligt resultatet bland annat främja återhämtning från stress, påverka ett naturområdes kvaliteter som t.ex. symbolvärden och kunskapsförmedling. Resultatet visar att det finns och används tysta alternativ till alla maskiner som orsakar buller. Lie, gräsklippning efter häst, elgräsklippare, transportcyklar och betesdrift är några av dem. De olika metoderna upplevdes ha både för- och nackdelar men de positiva var övervägande. Erfarenheterna beskrevs bland annat som miljövänliga och att de skapar utrymme för möten och kommunikation samt att flera av dem har ergonomiska fördelar och är mer kostnadseffektiva. Många av metoderna ger även finare skötselresultat, ett mer dynamiskt arbetssätt och motion. Svårigheter som upplevts är bland annat att metoderna i flera fall är resurskrävande och kan vara opraktiska i längden samt att de kräver tungt arbete. Slutsatsen i arbetet är att de bullerfria metoderna utöver att de ger tillgång till naturljudens kvaliteter även kan ha positiv betydelse för trädgårdsmästarrollen, skapa ett ökat upplevelsevärde i parken, skapa en bättre arbetsmiljö, minska klimat- och miljöpåverkan samt öka sociala och kulturella värden. Arbetet diskuterar avslutningsvis olika aspekter som kan vara bidragande till att tystnaden och naturens ljudlandskap inte bevaras med större varsamhet i parker och trädgårdar, trots den mångfald av kvaliteter de har att erbjuda. En ökad förståelse för de förhållningssätt som den västerländska människan har till hörseln, maskiner och ekonomiskt kortsiktigt tänkande kan ge nya utgångspunkter i arbetet med att skapa bullerfria parker. Förhoppningen är att arbetet ska väcka ett intresse för naturens ljudlandskap och inspirera till ett fortsatt utforskande av de tysta skötselmetodernas betydelse.

Studien undersökte huruvida naturljud och lugnande musik i new age-genren kunde reducera matematikångest hos universitetsstudenter genom ett digitalt medium. Syftet med undersökningen var också att jämföra dessa med varandra. Inspiration kom från tidigare studier som visat att klassisk musik har underlättat den här typen av ångest, samt att naturljud kan åstadkomma en lugnande effekt hos människor. Två kompositioner skapades: ett musikstycke och en ljudkomposition. Dessa fick deltagarna lyssna på samtidigt som de genomförde uträkningar från en matematik[1]hemsida, för att efteråt svara på tio intervjufrågor. Hälften av deltagarna upplevde någon grad av matematikångest. Kompositionerna upplevdes som lugnande, förutom vissa enskilda ljud som kändes distraherande för några av testpersonerna. Ungefär 50 % av deltagarna föredrog musikstycket, medan resterande tyckte bättre om ljudkompositionen. Framtida arbete diskuterades, där förslag på hur undersökningen skulle kunna anpassas under en längre tid lades fram.