Syftet med denna studie har varit att undersöka flickor och pojkars talutrymme i kontakt med läraren samt lärarnas uppfattningar om talutrymme i matematikundervisningen. Studien har undersökt hur talutrymmet fördelas och hur eleverna gör för att ta ordet i matematikundervisningen samt hur lärarna uppfattar fördelningen av talutrymme. För att söka svar på frågeställningen har strukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer använts. I studien deltog två lärare och 13 pojkar (40,6 % av undersökningsgruppen) och 19 flickor (59,4 % av undersökningsgruppen) fördelat på två klasser som båda hade en majoritet av flickor. Resultaten från observationerna indikerar i likhet med tidigare forskning att lärarna har större delen av talutrymme. Resultaten antyder även att det inte finns några könsskillnader när läraren delar ut ordet utan att det var när eleverna tar talutrymme som könsskillnader blir synliga. När eleverna tar initiativet talutrymme initierar pojkarna 57,3 % och flickorna 42,7 % av interaktionerna med lärarna. Av det totala talutrymmet bland eleverna hade pojkarna 49 % och flickorna 51 %. Strategier som eleverna använde för att ta talutrymme var att tala rakt ut eller att gå fram till lärarna. Resultaten från intervjuerna visade att lärarna uppfattade fördelningen av talutrymme som något som borde ske utifrån individens behov och utan tvång. Samtidigt uttryckte lärarna att de trodde att pojkarna tog upp mer talutrymme än flickorna i matematikundervisningen. Lärarna uttryckte även att det var svårt att fördela talutrymmet så alla elevers behov blev tillgodosedda och att de saknade strategier för att jämnt fördela talutrymmet.

Abstract Bachelor essay in Pedagogy by Johan Lidén &Kristian Sagfors, 2011. " Genus i gymnasieskolan: En oengagerande fråga ?". Supervisor: Zeki Yalcin Gender and gender equality in our school system has throughout the years become a well researched subject, however most of that research has focused on the lower levels of compulsory school. The upper secondary school has not gotten the same attention. We have chosen to explore how social science teachers in upper secondary school treat the subject of gender and gender equality, what strategies they apply in the classroom and how their pupils respond to the subject. We wanted to get access to their classrooms so we could do an ethnographical study to find the answers to how their lessons were planned and executed, if different teachers made different didactic choices depending on the orientation of the class. As our work progressed we ran in to an interesting problem which ultimately made us rethink the purpose of this paper. In our pursuit of respondents we contacted many schools by e-mail and later visited the schools to find participants. This proved difficult as we were met with a wall of silence and lack of interest. We decided that instead of an ethnographical study we would do interviews with teachers to get their view of gender with regards to themselves, the curriculum, organization and what attitudes they perceived their pupils had. We also added the silence and lack of interest we met as something to further investigate in our essay. The results indicate that satisfactory gender education depend on the individual employer and employees’ interest and awareness of the subject. We found that that there is some resistance among the organization from individual teachers and other staff as well as among some of the pupils. The curriculum states that gender equality is an important part of the overall values in our school system, however, the curriculum leaves a large room for interpretation and gives the teachers freedom what to include in their lessons. We feel that ties into the silence and overall lack of interest we met when approaching potential participants for our study. If a teacher is not interested in topics regarding gender or feel that they are not competent enough on the subject they are less inclined to incorporate gender in their lessons. We would like to see further research being made with regards to the upper secondary school. Key Words: Genus, genusundervisning, gymnasium, läraruppfattningar, tystnad

Flera internationella undersökningar visar att svenska elever är jämförelsevis svaga i matematik och framförallt i algebra. Syftet med vår undersökning är att få en uppfattning om hur lärare introducerar moment ur algebra i årskurs åtta och lärares syn på algebra. Vidare är syftet att analysera elevers svårigheter och vilka fel de gör inom algebra. Vi vill även titta närmare på hur kommunikationen sker i klassrummet, vid introduktionen av ett nytt moment. De två undersökta lärarna och deras två klasser kommer från samma centrala skola i Uppsala. Med hjälp av videokamera och bandspelare filmades fyra lektioner i följd per klass. Lärarna intervjuades innan den första observerade lektionen och sedan efter varje observationstillfälle. Provet som eleverna gjorde efter avslutat moment analyserades. Vår undersökning visar att lärarna introducerar algebra genom konkret abstraktion eller genom mönstertänkande. De oftast förekommande algebrarelaterade fel som eleverna gör är att de ignorerar bokstaven eller koefficienten vid uträkningarna. Svårigheter med prioriteringsregler och parenteser samt ekvationslösning är också relativt vanligt förekommande.

Det centrala i föreliggande studie är att utröna lärares och elevers uppfattningaroch upplevelser av bedömning i skolan. Lärare och elever är involveradei bedömning av kunskaper och kunskapsutveckling, varför det är avvikt att båda parters uppfattningar synliggörs, vilket i sin tur kan bidragatill en helhetsbild av bedömningsfenomenet.Genom enkät till lärare och intervjuer med 45 elever, representerandedet vi fortfarande benämner låg-, mellan-, och högstadiet, vill jag utrönahur det ovan relaterade förhåller sig.Lärare motiverar olika bedömningsmetoder beroende på ändamålet,varvid skriftliga objektiva lätt mätbara prov används i stor utsträckning.De flesta elever accepterar skriftliga kunskapsprov, då de tror att dennabedömningsform sporrar dem att lära sig mera och i sin förlängning resulterari betyg. Högstadieelever upplever det särskilt betungande när de periodvishar prov flera gånger i veckan. De hinner inte läsa på tillräckligt ochkänner prestationsängslan. Såväl hög- som lågpresterande elever uppleveroro/nervositet och stress kring provsituationer. Lärares uppfattning är attsvagpresterande elever är speciellt oroliga och tappar självkänslan, då deoftast misslyckas på skriftliga prov. Elever menar att de inte känner obehagvid lärares subjektiva bedömning och vid självbedömning. De vill visaoch utveckla sitt kunnande genom egen redovisning.

<p>Syftet var att kartlägga skolår 7-9 lärares uppfattningar om vilka möjligheter de ansåg sig ha för att kunna ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vidare var syftet att studera lärares uppfattningar om vilka begränsningar som de upplevde i fråga om att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vi ville se om det förekom några skillnader beroende på lärarnas bakgrund. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en enkätundersökning. Undersökningsgruppen utgjordes av 95 högstadielärare på kommunala skolor i en stad i Mellansverige. Vi kom fram till att viljan att individualisera finns men att begränsningar minskar möjligheterna. En majoritet av lärarna i undersökningen ansåg att alla elevers behov inte kan tas i beaktande i undervisningen. En konsekvens av detta är att styrdokumenten inte efterlevs i praktiken. I resultatet framkom att de största begränsningarna som lärarna upplevde för att tillgodose elevers olika sätt att lära, var antal elever, skolans ekonomi och lärarresurser. Lärarnas bakgrund hade inte så stor inverkan på resultatet som vi hade förväntat oss, möjligen var kvinnorna mer inriktade på att individualisera undervisningen än männen. Lärarnas födelseår visade sig ha en viss betydelse för möjligheten att främja varje elevs lärande. </p>

Syftet var att kartlägga skolår 7-9 lärares uppfattningar om vilka möjligheter de ansåg sig ha för att kunna ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vidare var syftet att studera lärares uppfattningar om vilka begränsningar som de upplevde i fråga om att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vi ville se om det förekom några skillnader beroende på lärarnas bakgrund. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en enkätundersökning. Undersökningsgruppen utgjordes av 95 högstadielärare på kommunala skolor i en stad i Mellansverige. Vi kom fram till att viljan att individualisera finns men att begränsningar minskar möjligheterna. En majoritet av lärarna i undersökningen ansåg att alla elevers behov inte kan tas i beaktande i undervisningen. En konsekvens av detta är att styrdokumenten inte efterlevs i praktiken. I resultatet framkom att de största begränsningarna som lärarna upplevde för att tillgodose elevers olika sätt att lära, var antal elever, skolans ekonomi och lärarresurser. Lärarnas bakgrund hade inte så stor inverkan på resultatet som vi hade förväntat oss, möjligen var kvinnorna mer inriktade på att individualisera undervisningen än männen. Lärarnas födelseår visade sig ha en viss betydelse för möjligheten att främja varje elevs lärande.

Studiens syfte var att undersöka elevers och lärares uppfattningar om vilken frågetyp, flervalsfrågor eller öppna frågor, som ger mest rättvisande bild av elevernas läsförståelse. I studien deltog två svensklärare och två av deras klasser, en årskurs 7 och en årskurs 8.  För att fånga in båda parters perspektiv och i viss utsträckning relatera dem till varandra användes frågeformulär och semistrukturerad intervju som kompletterande metoder. Dessa gav såväl kvantitativ som kvalitativ data. I studien användes fyra för studien framtagna lästester, två med enbart flervalsfrågor och två med enbart öppna frågor. Resultatet visar på såväl skilda som lika uppfattningar bland lärarna och eleverna. Under intervjuerna tog såväl eleverna som lärarna upp möjligheten att chansa som en nackdel med flervalsfrågor och lärarna ifrågasatte till viss del frågornas pragmatiska validitet. Hos lärarna och till viss del även hos eleverna framträdde uppfattningen om flervalsfrågor som något för de som inte orkar anstränga sig, vilket inte stämde med resultaten från frågeformulären där uppfattningen om grad av utmaning var relativt lik för de båda frågetyperna.

Enligt nuvarande läroplan ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt skrivande både för hand och med digitala verktyg. Enligt skrivforskning är undervisning i årskurs 4–6 ett område som har ägnats alltför lite uppmärksamhet åt, främst när det gäller digital skrivning eftersom merparten av forskningen fokuserar på elever i de yngre och äldre åldrarna. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur olika svensklärare i årskurs 4–6 beskriver att de arbetar med digitala verktyg i skrivundervisningen och deras uppfattningar av digitala skrivverktyg. Frågeställningar som besvarats är: Hur beskriver verksamma svensklärare användandet av digitala verktyg i svenskämnets skrivundervisning? Vilka uppfattningar har olika svensklärare av digitala verktyg i skrivundervisningen? Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svensklärare för att bevara studiens frågeställningar. Datamaterialet har analyserats med en fenomenografisk ansats. Resultaten visar att eleverna använder digitala skrivverktyg i hög grad jämfört med att skriva för hand. Dessutom visar utfallet av den fenomenografiska analysen på sju olika sätt att uppfatta digitala skrivverktyg. / According to the current curriculum, students should be given the opportunity to develop their writing both by hand and with digital tools. According to research on writing, teaching in grades 4-6 is an area that has received too little attention, especially when it comes to digital writing, as most of the research focuses on students in the younger and older ages. The purpose of this study is to contribute knowledge about how different Swedish teachers in grades 4-6 describe how they work with digital tools when they teach writing and their perceptions of digital writing tools. The research questions that have been answered are: “How do Swedish teachers describe the use of digital tools in writing instruction?” and “What perceptions do different Swedish teachers have of digital tools in writing instruction?” Semi-structured interviews were conducted with four Swedish teachers to preserve the study's issues. The data material has been analyzed with a phenomenographic approach. The results show that students use digital writing tools to a greater extent compared to writing by hand. In addition, the outcome of the phenomenographic analysis shows seven different ways of perceiving digital writing tools.