Studiens syfte var att undersöka elevers och lärares uppfattningar om vilken frågetyp, flervalsfrågor eller öppna frågor, som ger mest rättvisande bild av elevernas läsförståelse. I studien deltog två svensklärare och två av deras klasser, en årskurs 7 och en årskurs 8.  För att fånga in båda parters perspektiv och i viss utsträckning relatera dem till varandra användes frågeformulär och semistrukturerad intervju som kompletterande metoder. Dessa gav såväl kvantitativ som kvalitativ data. I studien användes fyra för studien framtagna lästester, två med enbart flervalsfrågor och två med enbart öppna frågor. Resultatet visar på såväl skilda som lika uppfattningar bland lärarna och eleverna. Under intervjuerna tog såväl eleverna som lärarna upp möjligheten att chansa som en nackdel med flervalsfrågor och lärarna ifrågasatte till viss del frågornas pragmatiska validitet. Hos lärarna och till viss del även hos eleverna framträdde uppfattningen om flervalsfrågor som något för de som inte orkar anstränga sig, vilket inte stämde med resultaten från frågeformulären där uppfattningen om grad av utmaning var relativt lik för de båda frågetyperna.