Syftet med studien är att utifrån fritidspedagogernas beskrivningar undersöka hur de fysiska inomhusmiljöerna är utformade på sex fritidshem. Första frågeställningen är hur beskriver fritidspedagoger att den fysiska inomhusmiljön är utformad på deras fritidshem? Den andra är vilka pedagogiska ställningstaganden ligger till grund för utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Den tredje frågeställningen är vad beskriver fritidspedagogerna att de vill ändra på i den fysiska inomhusmiljön på deras fritidshem? Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkten för studien. Det sociokulturella perspektivet belyser att barnen utvecklas och lär sig i den kontext de befinner sig i och med hjälp av stödstrukturer. Fritidspedagogerna kan utforma stödstrukturerna på fritidshemmen genom att exempelvis ha material tillgängligt för barnen så att barnen själva kan ta från materialet. För att komma fram till resultatet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som spelades in. De ägde rum på sex olika fritidshem utifrån ett målinriktat urval. Resultatet visar att de sex fritidshemmens fysiska inomhusmiljö är olika utformade och att de har olika förutsättningar gällande lokaler. Den större delen av fritidspedagogerna berättar att de har egna lokaler så att de kan utforma den fysiska inomhusmiljön efter sin verksamhet. Alla fritidshemmen har olika pedagogiska aspekter och en sak som de flesta har gemensamt var att de har placerat material på barnens nivå. Det framkom att de vill ändra på olika saker men det var några saker som var gemensamt som exempelvis att de vill har fler rum.

Det finns en mängd faktorer som bör tillgodoses för att en inomhusplantering med växter ska vara hållbar. Tillgången på ljus, vatten, luftfuktighet och näring bör i möjligaste mån efterlikna växtens naturliga växtplats. Mikroklimatet på den aktuella platsen är en viktig faktor i valet av passande växter. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för vad som krävs för att skapa en hållbar inomhusmiljö med växter, sammanställa effekter som dessa har på inomhusmiljön och på de människor som vistas där, samt beskriva hur växter kan användas i utformningen av framför allt offentliga inomhusmiljöer. Växternas egenskaper bidrar med många vinster till en inomhusmiljö. De kan öka luftfuktigheten, rena luften och dämpa ljud. De har även stor fysisk och psykisk påverkan på människor som vistas där i form av exempelvis minskad oro och stress, ökat välbefinnande och produktivitet, minskade besvär av huvudvärk och torra slemhinnor i luftvägar och ögon. Växterna bidrar även till ekonomiska vinster i form av ökad produktivitet och minskad korttidssjukfrånvaro. Växtmiljöer inomhus kan bidra till att göra en plats mer tilltalande för besökare och anställda. Växterna kan användas för att styra flödet av människor och underlätta orienteringen på platsen. De kan även definiera ett utrymme och ge individualitet och identitet till platsen.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare uppfattar sin egen planerade undervisning i olika miljöer och om någon skillnad gällande ämnesvalen i undervisningen kunde urskiljas. För att ta reda på detta intervjuades nio förskollärare i olika kommuner. Semistrukturerade intervjuer valdes för att kunna få en djupare förståelse för förskollärarnas undervisning samt ge oss möjligheten att ställa eventuella följdfrågor. Resultatet visade en liten men tydlig skillnad beroende på var undervisningen ägde rum. Det var mer språk och estetik inomhus och mer fysisk aktivitet och naturvetenskap utomhus. Vår slutsats är att förskollärare till viss del bearbetar olika ämnen i sin undervisning beroende på om de är i inomhus- eller utomhusmiljöer men att de inte ser några svårigheter med att bedriva undervisning i olika miljöer.

Syftet med studien är synliggöra hur barn i förskolans inomhusmiljöerkonstruerar kön i deras interaktioner tillsammans med kamrater i de icke-vuxenstyrda lekarna, utifrån ett genusperspektiv. Studien tar avstamp ur ett feministiskt poststrukturellt-och sociokulturellt perspektiv; där aspekter som språk, interaktioner, kontexter, meningsskapande och diskurser utgör betydelsefulla faktorer för hur kön uppfattas och hur kön konstrueras. Resultatet i studien visar att flickor var de som oftast intog makten i interaktioner med pojkar och att det överlag inte var den samhällsrådande normativa könsdikotomin som dominerade. Resultatet visar även på flickors och pojkars proaktiva könsskapande genom att de intar och utmanar de roller och lekar som generellt tillskrivs flickor eller pojkar. / The purpose of the study is to highlight how children in preschool indoor environmentsconstruct gender in their interactions with peers in the non-adult driven play, from a gender perspective. The study eminates from a feminist post-structuralist-and sociocultural perspective; where aspects such as language, interactions, contexts of meaning and discourses constitute significant factors how gender is understood and how it is constructed. The result of the study show that girls were most likely to take power in interactions with boys and that it generally not was the prevailing socio-normative gender dichotomy that dominated. The result also shows that proactive gender creation of girls and boys takes control and challenge roles and play that generally are attributed to girls or boys

Denna studie undersöker hur rumslig informationsdesign och teorier inom wayfinding, kan stärka befintlig vägvisning i en offentlig inomhusmiljö/publik lokal. Platsen som undersökts är huvudentrén till Mälarsjukhuset i Eskilstuna och den primära målgruppen i studien är förstagångsbesökare, medans den sekundära målgruppen är personal som arbetar på sjukhuset. Syftet med projektet är att underlätta och tydliggöra orienterbarheten från huvudentrén på Mälarsjukhuset, då region Sörmland har uppmärksammat brister i vägvisning och trygghetsskapandet, vilket har lett till en osäkerhet för besökare samt en arbetsbelastning hos vård- och servicepersonal. Genom platsanalys, notationer, litteraturstudier, intervju och digitala navigeringstest har ett gestaltningsförslag presenterats i en digital 3D-modell. Resultatet av studien har sammanfattats i en lista, med riktlinjer som tillgodoser navigering i offentliga miljöer. Det är viktigt att vägvisningselement finns tillgängligt i flera olika nivåer, för att tillgodose olika individers strategival i wayfindings-processer. En miljö som är lätt att överblicka underlättar det visuella sökandet och kan skapa en trygghet hos användaren. En hierarki, delad mellan de viktigaste funktionerna i rummet hjälper det visuella sökandet. / The purpose of this study is to examine how spatial information-design and theories of wayfinding could be of help in order to strengthen existing navigation systems in public and indoor areas. The examined area is the main entrance of Mälarsjukhuset (Eskilstuna`s regional hospital), and the primary target group is first time visitors, while the secondary group is the staff at the hospital. The aim of the study is to clarify and improve the navigation system in the main entrance area, because of flaws that the region of Sörmland has observed in that navigation system. They also observed that the main entrance area fails to make first time visitors feel safe and well informed, which has also led to an increased workload for staff members. A site analysis, notations, litterateur study, interviews and several digital navigation tests, have all laid the foundation for a design proposal in the form of a 3D-modell. The result of the study has been summarized in a list, with guidelines to cater to the needs of public environments. It is important that the element of navigation is available on several different levels, to allow for the different individual strategical choices that visitors might make in their wayfinding processes. An environment that has a good overview facilitates visual searching, which creates a sense of security for the visitor. A hierarchy split between the most important functions in a room also aids visual searching.

Replicating a real-world environment is crucial for creating simulations, computer vision, global and local path planning, and localization. While computer-aided design software is a standard tool for such a task, it may not always be practical or effective. An alternative approach is mapping, which uses sensory input and computer vision technologies to reconstruct the environment. However, developing such software requires knowledge of various fields, making it a challenging task. This thesis deep-dives into a state-of-the-art mapping framework and explores potential improvements, providing a foundation for an open-source project. The resulting software can replicate a real-world environment while storing panoptic classification data on a voxel level. Through 3D object matching and probability theory, the mapping software is resilient to object misclassifications and retains consistency in the different instances of observed objects. The final software is designed to make it easy to use in a different project by substituting the simulation data with a semantic, instance, or panoptic segmentation model. Additionally, the software integrates certain functionalities that facilitate the visualization of diverse classes or a particular class instance. / Att replikera en verklig miljö är avgörande för att skapa simuleringar, datorseende, global och lokal vägplanering samt lokalisering. Trots att ett datorstött designprogram är ett standardverktyg för sådana uppgifter kanske det inte alltid är praktiskt eller effektivt. Ett alternativt tillvägagångssätt är kartläggning, som använder sensorisk input och datorseendeteknik för att uppnå reskonstruering av omgivningar. Att utveckla sådan programvara kräver dock kunskap inom olika områden, vilket gör det till en utmanande uppgift. Den här avhandlingen fördjupar sig i ett toppmodernt kartläggningsramverk och utforskar potentiella förbättringar, vilket ger en grund för ett öppet källkodsprojekt. Resultatet av denna avhandling är en programvara som kan replikera en verklig miljö samtidigt som den lagrar panoptisk klassificeringsdata på en voxelnivå. Genom 3D-objektmatchning och sannolikhetsteori är kartläggningsprogramvaran motståndskraftig mot felaktiga objektklassificeringar och är koncekvent avseende förekomsten av olika observerade objekt. Den slutliga programvaran är utformad med fokus på att göra den enkel att använda i andra projekt genom att ersätta simuleringsdata med en semantisk, instans eller panoptisk segmenteringsmodell. Dessutom integrerar programvaran funktioner som underlättar visualiseringen av antingen olika klasser eller en specifik instans av en klass.