No description available.

Syftet med denna studie är att få inblick på förskollärarnas syn kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Frågeställningar som vi har är: Vad har förskollärare för syn på den fysiska inomhusmiljön i förskolan? På vilket sätt anser förskollärare att den fysiska inomhusmiljön kan ha betydelse för barns lärande? Samt Vilka möjligheter och begränsningar upplever förskollärarna att de har vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön i förskolan? Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultat visar att verksamheten som har en bra fysisk inomhusmiljö upplevs har stor betydelse för barns lärande samt att utformning av den fysiska inomhusmiljön upplevs kunna främja men också försvåra barns lärande. En slutsats av studien är att förskollärarnas förhållningssätt och pedagogiska grundsyn kan påverka hur de väljer att utforma den fysiska inomhusmiljön

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av LevS.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre. I studiens resultat kommer det fram att pedagogernas ambition är att verksamhetens utgångspunkt ska vara utefter varje enskilt barns behov och intressen men tolkningen som gjordes av intervjuerna och observationerna är att barnsyn och samsyn är inte lika hos alla pedagogerna. Studiens implikationer visar på att det behövs mer tid för diskussion och reflektion för att pedagogerna ska kunna få en likvärdig barn- och samsyn, vilket krävs för att kunna arbeta utefter Lpfö98/10. Om dessutom miljön ses som en pedagog som underlättar arbetet där barnen själv kan tillgodose sig med det material de önskar innebär miljön en resurs som bör tas tillvara, men det krävs tillit till det kompetenta barnet - att barn kan.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre. I studiens resultat kommer det fram att pedagogernas ambition är att verksamhetens utgångspunkt ska vara utefter varje enskilt barns behov och intressen men tolkningen som gjordes av intervjuerna och observationerna är att barnsyn och samsyn är inte lika hos alla pedagogerna. Studiens implikationer visar på att det behövs mer tid för diskussion och reflektion för att pedagogerna ska kunna få en likvärdig barn- och samsyn, vilket krävs för att kunna arbeta utefter Lpfö98/10. Om dessutom miljön ses som en pedagog som underlättar arbetet där barnen själv kan tillgodose sig med det material de önskar innebär miljön en resurs som bör tas tillvara, men det krävs tillit till det kompetenta barnet - att barn kan.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur pedagogerna tänker och handlar kring barns delaktighet och inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön Som metod har vi använt oss av enkäter och intervjuer. Enkäterna består av svar från 30 olika arbetslag och intervjuerna består av svar från åtta förskollärare. Resultatet visade att pedagogerna i förskolan tycker att barns delaktighet och inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön är viktigt. Slutsatsen av vår studie är att pedagogerna arbetar aktivt med att se till barns intressen och önskemål, vilket sker genom samtal med barnen och observationer i verksamheten. Pedagogerna tycker över lag att barnen ska vara delaktiga och ha inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön.

Denna studie handlar om hur man presenterar den fysiska miljön inomhus ur ett genusperspektiv på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur sex pedagoger på tre förskolor i Karlskrona kommun som är Reggio Emilia-inspirerade, tänker och resonerar kring filosofin Reggio Emilia och genusperspektivet samt att genom kvalitativa observationer studera hur det presenteras i den fysiska miljön på dessa förskolor. Studien utgår ifrån Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet, teorier kring leksakers betydelse, filosofin Reggio Emilia och begreppet genus. Pedagogerna jag mött upplevs som medvetna om genusbegreppet men uttrycker att de inte tänker på det eller arbetar med ett genusperspektiv i verksamheten. Inomhusmiljön på förskolorna visar på olika medvetna och omedvetna val. Jag upplevde miljöerna och drog dömande slutsatser, men det visade sig att pedagogerna hade sina förklaringar till varför saker och ting var där det var.

Uppsatsen handlar om den fysiska inomhusmiljöns utformning och hur den påverkar barns lek och lärande. I vår studie har vi intervjuat tretton pedagoger från två förskolor, en Montessoriförskola, samt två skolor. Syftet med arbetet är att undersöka och belysa miljöns betydelse för barns lek och lärande och att se hur pedagogers medvetenhet är kring miljön som arbetsredskap. Vi såg av resultatet av vår studie, att pedagogerna anser att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns lek och lärande. Pedagogerna var också överens om att miljön ska vara lugn, harmonisk och genomtänkt. Vi bedömde att pedagogerna var medvetna om att den fysiska inomhusmiljön påverkar barnen, men att lokalerna kunde begränsa deras arbete. I vår studie kom det också upp att det är svårt att ersätta en specialpedagog men att man kanske kan underlätta eller minska behovet av speciellt stöd om man tänker igenom inomhusmiljön och ändrar om utifrån barngruppens behov. / This essay is about the physical indoor environment design and how it affects children’s playing and learning. In our study we have interviewed thirteen pedagogues in two preschools, a Montessori preschool and two public schools. The purpose of this work is to study and illustrate the importance of the environment regarding the children’s playing and learning as well as the pedagogues’ awareness around the physical environment as a tool. As a result of our study we noticed that the pedagogues believe that the physical environment really matters regarding the playing and learning. The pedagogues also agree that the environment should be quiet, harmonic and well thought through. We found that the pedagogues where aware of that the physical environment affects the children’s playing and learning, but that the school facilities could limit their work. In our study we also found that it is difficult to completely substitute a special pedagogue with a good physical environment but a well thought through environment could perhaps decrease the need of special support to certain children with special needs.

Syftet med denna studie är att ur ett styrningsperspektiv analysera pedagogernas tal om den goda fysiska inomhusmiljön. Vi vill genom denna analys synliggöra vilka olika föreställningar det finns om den fysiska inomhusmiljön och vilka olika typer av styrning som framträder som idealiska för den. Vi har genomfört en kvalitativ studie där intervjuer av pedagoger legat till grund för vår insamlade empiri. Vi valde att avgränsa intervjuerna till pedagoger som arbetar på en och samma avdelning på en förskola i Malmö kommun. Pedagogernas intervjuer kompletterade vi med intervjuer av förste förskollärare och förskolechef då de också har ett ansvar för utformningen av den fysiska inomhusmiljön i förskolan.Som teoretisk utgångspunkt har vi hämtat inspiration av Michel Foucaults sätt att se på makt och styrning. Eftersom Foucaults tankar om makt och styrning inte ursprungligen riktar sig specifikt till förskolan har vi som komplement tagit hjälp av forskning där forskarna använt sig av Foucaults tankar som ett analytiskt förhållningssätt till förskolans verksamhet. Dessa är bland annat Nordin-Hultman, Markström, Tullgren och Palla. Från Nordin-Hultman hämtade vi även begreppet Inrutning för att belysa hur styrning i förskolans fysiska inomhusmiljö kan komma till uttryck och hur detta begränsar handlingsutrymme för de som vistas i miljön. I vårt resultat framkommer det att det finns flera olika föreställningar om den goda fysiska inomhusmiljön. Det framgår även hur pedagogerna försöker styra miljön och de som vistas i den mot dessa olika önskvärda föreställningar. Denna styrning utgörs till största del av en reglering och arrangering av rum och material, men även genom pedagogernas observationer och förhållningssätt. / Pre-school's indoor environment in a governmentality perspective

Syftet med studien är att ta reda på om den fysiska miljön på fritidshemmen är anpassad så att den inspirerar eleverna till olika lekar, skapande och om det finns utrymme för lugn och ro. Får fritidshemmen den plats de behöver i skolans lokaler eller hamnar fritidshemmen i skymundan? Vi vill även få en bild av vad pedagogerna tycker det finns för för- och nackdelar med att dela lokaler med skolan. Våra teoretiska utgångspunkter i denna studie har varit det sociokulturella, interaktionistiska perspektiven och den utvecklingsekologiska teorin. För att komma fram till ett resultat har vi använt oss av en enkät som sex pedagoger har svarat på och sedan har vi gjort observationer på tre fritidshem. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna försöker erbjuda eleverna en bra fysisk miljö där de känner sig välkomna och blir inspirerade till lek. Detta trots att pedagogerna upplever att fritidshemmens fysiska miljö får stå tillbaka och att skolans lärandemiljö tar en större plats i skolans lokaler.

The aim of this study is to look at the environmental effect on toddlers’ social interactions during free play in two older and two newer preschools. Furthermore, we would like to investigate four preschool teachers’ thoughts about the indoor environment when it comes to toddlers’ interaction during free play. Qualitative methods containing interviews of the preschool teachers and observations of the children during their free playtime have been used to help us reach our conclusions. In addition, our theoretical conclusions have been derived from both the sociocultural perspective and the environmental psychology perspective. Our results have shown that variations in the preschool environment are of importance in the outcome of toddlers’ different social interactions. Teachers find the indoor environment of great importance and are working with it either with the preschool establishment or independently where time allows. The attitude and approach of preschool teachers on the indoor environment is also of great importance in encouraging positive social interaction in toddlers during free play.