Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare förstår och tolkar ansvarsuppdraget samt hur de uppfattar att barns delaktighet och inflytande tillämpas i utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö. Studiens författare har försökt att förstå och tolka hur förskollärare utifrån deras erfarenheter och kunskaper tillämpar barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö. Förståelse och tolkningar kommer vara nyckelord genom hela uppsatsen eftersom de är centrala begrepp inom studiens teoretiska perspektiv som är hermeneutik. Studien är kvalitativ och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare från två avdelningar på samma förskola. Studiens resultat har analyserats utifrån en tematisk analys och synliggjorde ett mönster av återkommande begrepp. Studien visar att det är nödvändigt med en gemensam barnsyn och kunskapssyn hos förskolans personal för att främja barns delaktighet och inflytande i utformningen av den fysiska inomhusmiljön på förskolan. Det har även framgått att förskollärares förutsättningar att möjliggöra barns delaktighet och inflytande kan begränsas av stora barngrupper samt större personalgrupper, eftersom fler relationer ska samverka och förhålla sig till varandra. Studien bidrar härigenom med kunskaper utifrån författarnas tolkningar av förskollärares berättelser om hur barns inflytande och delaktighet kan tillvaratas i den fysiska inomhusmiljön på förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap utifrån förskollärarnas uppfattningar om hur utformningen av förskolans inomhusmiljö och förskollärarnas närvaro kan påverka barns lek och fantasi. De frågeställningar som legat till grund för studien är Hur upplever förskollärarna att inomhusmiljöns utformning påverkar barns lek och fantasi? samt Vilken inverkan upplever förskollärare att deras närvaro har på barns lek? För att undersöka detta har fokusgruppsamtal med förskollärare genomförts. Studien har tagit hjälp av begrepp från det postmoderna synsättet för att analysera det insamlade datamaterial. De begreppen som använts är samspel, identitetsskapande och subjektskapande. Med hjälp av begreppen påvisades hur leken och fantasin kan påverkas av förskolans inomhusmiljö. Samt hur förskollärarnas närvaro kan påverka barn och deras lek. Resultatet i studien synliggör hur barns lek påverkas utav de normer och regler som förskollärarna och miljön förmedlar. Resultatet visar att barns lek och fantasi både kan möjliggöras och hindras i verksamheten utav miljön och förskollärarna.

Valet av denna studie gjordes utifrån vårt intresse för och nyfikenhet på förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sätt att se på barnet och människan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning på en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fånga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgången beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser på barnet och lärandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens ålder samt materialets roll. I vårt resultat framkom det att pedagogerna ser barnen som kompetenta och att materialet anpassas efter barnens ålder.  Däremot i ateljén som är en central del inom Reggio Emilia, där anpassas materialet efter barnens ålder och mognad. I diskussionen reflekterar vi över hur variationen av pedagogernas erfarenheter och utbildning inom Reggio Emilia påverkar deras förhållningssätt och arbete. Studiens slutsats är att pedagogerna utformar miljön efter barngruppens behov. / The choice of this study was made out of our interest in and curiosity about the indoor environment at the preschool and the way Reggio Emilia philosophy looks at Child and Man. The aim of the study is to describe and analyze four teachers' statements and discussion about the design of indoor environment one specific Reggio Emilia- inspired preschool. The intention was to try to catch underlying thoughts of importance for the indoor environmental design from teacher perspective. The study is based on four qualitative interviews with support from observations. In the literary part of the study we describe the Reggio Emilia philosophy and its view of child and learning, environment and how it is organized as well as age-based division of children. As a result we deducted that they see the children as competent and that the equipment is adapted after the child's age. However in the studio, which is a central part in Reggio Emilia, the equipment is adapted after the child's age and maturity. In the discussion we reflect over how the variation that teachers experience, really affects their attitude and work, as well as the education within the Reggio Emilia. The conclusion of the study is that the teachers are planning the environment in accordance with the children's needs.

<p> </p><p>Valet av denna studie gjordes utifrån vårt intresse för och nyfikenhet på förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sätt att se på barnet och människan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning på en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fånga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgången beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser på barnet och lärandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens ålder samt materialets roll. I vårt resultat framkom det att pedagogerna ser barnen som kompetenta och att materialet anpassas efter barnens ålder.  Däremot i ateljén som är en central del inom Reggio Emilia, där anpassas materialet efter barnens ålder och mognad. I diskussionen reflekterar vi över hur variationen av pedagogernas erfarenheter och utbildning inom Reggio Emilia påverkar deras förhållningssätt och arbete. Studiens slutsats är att pedagogerna utformar miljön efter barngruppens behov.</p><p> </p> / <p> </p><p>The choice of this study was made out of our interest in and curiosity about the indoor environment at the preschool and the way Reggio Emilia philosophy looks at Child and Man. The aim of the study is to describe and analyze four teachers' statements and discussion about the design of indoor environment one specific Reggio Emilia- inspired preschool. The intention was to try to catch underlying thoughts of importance for the indoor environmental design from teacher perspective. The study is based on four qualitative interviews with support from observations. In the literary part of the study we describe the Reggio Emilia philosophy and its view of child and learning, environment and how it is organized as well as age-based division of children. As a result we deducted that they see the children as competent and that the equipment is adapted after the child's age. However in the studio, which is a central part in Reggio Emilia, the equipment is adapted after the child's age and maturity. In the discussion we reflect over how the variation that teachers experience, really affects their attitude and work, as well as the education within the Reggio Emilia. The conclusion of the study is that the teachers are planning the environment in accordance with the children's needs.</p><p> </p>

Studiens syfte är att belysa hur förskollärare, barnskötare och övrig personalser på den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan samt hur de tänker att deskulle vilja och strävar efter att forma inomhusmiljön. Studien utgår från ettsociokulturellt perspektiv, där kvalitativa intervjuer har genomförts med förskolepersonal för att få reda på deras tolkningar av den pedagogiska inomhusmiljön. Det empiriska materialet samlades in på olika förskoleavdelningar, där åtta pedagoger deltog. Materialet transkriberades och bearbetadesmed hjälp av en fenomenografisk analysmodell. De viktigaste slutsatserna istudien visar på pedagogernas medvetenhet om den fysiska miljöns betydelseför barns lärande samt materialets betydelse i den pedagogiska inomhusmiljön. Resultat visar även att ekonomi, tid och de befintliga lokalerna i förskolan ses som hinder då förskolepersonal strävar efter att forma den pedagogiska inomhusmiljön. / The purpose of the study is to shed light on how preschool teachers and otherstaff view the pedagogical indoor environment in the preschool and how theythink they would like and strive to shape the indoor environment. The studyis based on a socio-cultural perspective, where qualitative interviews havebeen conducted with preschool staff to find out their interpretations of thepedagogical indoor environment. The empirical material was collected in different preschool departments, where eight educators participated. The material was transcribed and processed using a phenomenographic analysismodel. The most important conclusions in the study show the educators'awareness of the importance of the physical environment for children's learning and the importance of the material in the pedagogical indoor environment. Results also show that finances, time and the existing premises in thepreschool are seen as obstacles as preschool staff strive to shape the educational indoor environment.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på lek och dess betydelse för barns motoriska utveckling. De har fått dela med sig av sina tankar om hur lek och motorisk utveckling har för relation och vad förskollärare anser är deras roll vad gäller lek och motorisk utveckling. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av det fenomenologiska perspektivet där människan erfar världen genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan lek och motorisk utveckling. Arbetet bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att det finns ett tydligt samband vad gäller lek och motorisk utveckling. I resultatet framkom det även att pedagogerna i förskolan har en viktig roll i arbetet med lek och motorisk utveckling. Att vara närvarande pedagog förutsätter att fler är med och deltar och att det blir en jämnare nivå på leken. / The purpose of this work was to provide knowledge about how preschool teachers look at play and its importance for children´s motor development. They have shared their thoughts about how play and motor development are related and what preschoolers consider is their role in play and motor development. This has been made possible by using the phenomenological perspectives where man experiences the world through body and mind. Previous research shows that there is clear connection between play and motor development. The survey is based on qualitative interviews, semistructured interviews on four preschools teachers. The result shows that preschool teachers believe there is a clear connection in play and motor development. In the result, it was also found that the preschool teachers play and important role in the play and motor development. Being a present teacher assumes that more people participate and participate, and that there is more even level of play.