Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av tillgänglighetsarbete hos personer somvarit delaktiga i byggprocessen för två nyuppförda byggnader med publika lokaler. En kvalitativ forskningsansats valdes som metod för att få en helhetsförståelse för de tankar som ligger till grund för tillgänglighetsarbetet vid uppförandet av byggnader med publika lokaler. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier utkristalliserade sig i resultatet: Vem förväntas ha kunskap om tillgänglighet och när, Prioriteringar i byggprocessen samt Tillgänglighetsåtgärder är komplexa trots lagar och riktlinjer. Resultatet tydde på att kunskapen om tillgänglighet och om målgrupper med olika typer av funktionsnedsättningar varierade samt att det fanns en otillräcklig kunskap om användbarhet, vilket skulle kunna leda till sämre delaktighet för målgrupperna. Synen på vilka tillgänglighet är till för var ofta begränsad till personer med rörelsehinder och synnedsättning. Den slutsats som kunde dras var att ett aktivitetsperspektiv på tillgänglighet, det vill säga användbarhet, skulle kunna bidra till ökad delaktighet för fler grupper i samhället. / The purpose of the study was to describe the experiences of persons working with accessibility and participating in the building process of two newly constructed buildings containing public spaces. A qualitative study was chosen as method, to obtain a holistic understanding of the ideas that are the foundation/basis of accessibility work in the construction of public buildings. Semi-structured interviews were used and the material was analyzed with qualitative content analysis. Three categories was the result: Who are expected to have knowledge and when, Priorities in the building process and Complex accessibility despite laws and regulations. The result showed that the knowledge of accessibility and targetgroups with different types of impairments varied, and that the knowledge of usability was insufficient, which could lead to a lack of participation for target groups. The view on who accessibility was for was often limited to people with mobility impairments and people with visual impairments. The conclusion drawn was that an activity perspective on accessibility, i.e usability, could contribute to the participation of more target groups in society.

Denna studie undersöker hur rumslig informationsdesign och teorier inom wayfinding, kan stärka befintlig vägvisning i en offentlig inomhusmiljö/publik lokal. Platsen som undersökts är huvudentrén till Mälarsjukhuset i Eskilstuna och den primära målgruppen i studien är förstagångsbesökare, medans den sekundära målgruppen är personal som arbetar på sjukhuset. Syftet med projektet är att underlätta och tydliggöra orienterbarheten från huvudentrén på Mälarsjukhuset, då region Sörmland har uppmärksammat brister i vägvisning och trygghetsskapandet, vilket har lett till en osäkerhet för besökare samt en arbetsbelastning hos vård- och servicepersonal. Genom platsanalys, notationer, litteraturstudier, intervju och digitala navigeringstest har ett gestaltningsförslag presenterats i en digital 3D-modell. Resultatet av studien har sammanfattats i en lista, med riktlinjer som tillgodoser navigering i offentliga miljöer. Det är viktigt att vägvisningselement finns tillgängligt i flera olika nivåer, för att tillgodose olika individers strategival i wayfindings-processer. En miljö som är lätt att överblicka underlättar det visuella sökandet och kan skapa en trygghet hos användaren. En hierarki, delad mellan de viktigaste funktionerna i rummet hjälper det visuella sökandet. / The purpose of this study is to examine how spatial information-design and theories of wayfinding could be of help in order to strengthen existing navigation systems in public and indoor areas. The examined area is the main entrance of Mälarsjukhuset (Eskilstuna`s regional hospital), and the primary target group is first time visitors, while the secondary group is the staff at the hospital. The aim of the study is to clarify and improve the navigation system in the main entrance area, because of flaws that the region of Sörmland has observed in that navigation system. They also observed that the main entrance area fails to make first time visitors feel safe and well informed, which has also led to an increased workload for staff members. A site analysis, notations, litterateur study, interviews and several digital navigation tests, have all laid the foundation for a design proposal in the form of a 3D-modell. The result of the study has been summarized in a list, with guidelines to cater to the needs of public environments. It is important that the element of navigation is available on several different levels, to allow for the different individual strategical choices that visitors might make in their wayfinding processes. An environment that has a good overview facilitates visual searching, which creates a sense of security for the visitor. A hierarchy split between the most important functions in a room also aids visual searching.

Äldre byggnader som ligger i historiskt känsliga områden är sällan tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. Det är viktigt att anpassa äldre byggnader så att de blir tillgängliga och uppfyller dagens krav för tillgänglighet. Otillgängliga entréer kan begränsa en persons rörelsefrihet eller förhindra personer med nedsatt rörelseförmåga att komma in i byggnaden, vilket kan leda till diskriminering och minskad inkludering i samhället. Det kan även strida mot lagar och förordningar som finns idag för tillgänglighet i offentliga byggnader. Arbetet i den här studien har fokuserat på tillgänglighet hos entréer till publika lokaler för personer med nedsatt rörelseförmåga. Arbetet syftar till att kartlägga kraven hos entréer till historiskt känsliga byggnader och hur byggnaderna kan förändras till att bli tillgängliga. I den här rapporten har tre publika lokaler belägna på Storgatan i Växjö använts som underlag. Målet är att hitta lösningar som kan leda till att entréer blir tillgängliga och kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga.  För att uppnå syftet och målet som satts för projektet användes tre olika metoder, den ena är litteraturstudie med utförande av fyra intervjuer med olika relevanta aktörer inom tillgänglighet för publika lokaler. Den andra metoden är en fallstudie där tre publika lokaler undersökts med hjälp av en checklista med lagar och krav från Boverkets byggregler. Den tredje metoden var att ta fram ett förslag på en tillgänglig entré som ritades med dataprogrammet Autodesk Revit på ett av de utvalda objekten.  Resultatet visar att brister som finns idag i historiskt känsliga byggnader när det gäller tillgänglighet är många och behöver åtgärdas. Brister som finns vid entréer kan exempelvis vara en brant lutning på en ramp, dålig belysning, ett för litet utrymme för manövreringen eller att det saknar kontrastmarkeringar. Åtgärder bör utföras varsamt med hänsyn till det kulturhistoriska värdet. De visade sig även att befintliga åtgärder som exempelvis en ramp, kan vara otillgängligt. En ramp behöver uppfylla alla krav som finns idag för att kunna räknas som tillgänglig. Slutsatsen visar att det bör ske förändringar när det gäller tillgänglighet i publika lokaler. De utvalda entréerna uppfyller inte kraven som finns idag för en tillgänglig ramp och tillgänglig entré. Det krävs ett samarbete mellan kommunen och fastighetsägaren för att kunna uppnå ett resultat som gynnar personer som är i behov av en tillgänglig entré. / This work has been carried out to show how it is possible to combine accessibility in buildings of cultural heritage and historical value. In this case, three local buildings have been studied on Storgatan in Växjö, with a focus on people with reduced mobility.  The work was carried out by studying laws that apply accessibility, making a site visit and interviewing experts on the subject. The goal was to come up with a proposal for each selected premises. Solutions should be able to be an inspiration to implement in real projects for buildings with the same characteristics. The results of the study showed that there is a lack of accessibility in three selected entrances. Inaccessible buildings can mean restrictions for people with reduced mobility to be able to carry out daily activities. There is also a need to include accessibility in buildings that have a building memory.