Behovet av att vistas i naturen har under senare år blivit mer populär och stärkts av forskning om att folkhälsan påverkas positivt av ett rikt friluftsliv. För personer med funktionsnedsättning är inte naturen en självklar plats. Den är sällan fri från krav och fysiska hinder som gör en naturupplevelse mindre lämplig. Genom en hårdför politik beträffande inkluderande av personer med funktionsnedsättning i samhällets alla miljöer så bör inte tillgängligheten i naturen förbises. Det är därför relevant att genom intervjuer höra personers samtida erfarenheter och uppfattningar om naturens tillgänglighet och vilka faktorer som gör en plats i naturen en trygg miljö att besöka. För att göra naturen mer tillgänglig har även teorin om universell utformning funderats över som en möjlig lösning. Resultatet visade vissa meningsskiljaktigheter i frågan om hur tillgänglig naturen verkligen är och vad som gör den tillgänglig, men manifesterade ett optimistiskt intresse gällande universell utformning och dess möjligheter att skapa en natur för alla.

Syftet med uppsatsen är att ur ett universellt utformningsperspektiv undersöka sortimentet av plåster och förband samt informationsgrafiken på förpackningarna hos en av Sveriges största plåstertillverkare. Detta på grund av den kritik Cederroth svarade på 2015 gällande bristen på mångfald i deras sortiment. Uppsatsen avser bidra till kunskap om representation av mångfald inom grafisk design. Metoden som används i uppsatsen är en kvantitativ innehållsanalys med ett totalurval. Materialet är taget från Cederroths hemsida. Totalt kodades 200 bilder med hjälp av tolkningsregler för kodprinciper som räknades och sammanställdes för att sedan presenteras i tårtdiagram. Resultatet visade en stor brist på representation av mångfald på de plåster, förband och den informationsgrafik som analyserades utifrån ett universellt utformningsperspektiv.

I studien undersöks livsmedelsförpackningar för att se hur de kan utformas för synsvaga utifrån ett universellt designperspektiv. I studien utfördes en semiotisk bildanalys där vi analyserade ett urval förpackningar från ICA:s egna varumärken. I den semiotisk bildanalysen analyserade vi förpackningar på en denotativ och konnotativ nivå. Därefter analyserades dem utifrån princip 4 i universell utformning. I början av undersökning utgick vi även utifrån designprincip 1 men principen hade otillräcklig relevans för den här undersökningen och ingick därför inte i denna studie. Analysens resultat sammanfattades sedan där förpackningarnas grafiska särdrag jämfördes utifrån ett universellt designperspektiv samt med NDA:s rekommendationer för vad som gynnar människor med synsvaghet. Resultatet visar att samtliga förpackningar inte är i enlighet med princip 4 då samtliga förpackningar innefattar text som har lägre teckengrad än vad som rekommenderats. Två av fyra förpackningar har tydliga kontraster men designattributet har ändå frångåtts i stor utsträckning.

Den nordiska badkulturen sträcker sig långt tillbaka. Bastubad, kallbad, källbad och motionsbad - under perioder har det ibland ansetts både omoraliskt och farligt. Idag har traditionen fått liv igen. Runt om i landet renoveras eller byggs kallbadhus upp. Vision för Sverige 2025 och agenda 2030 är två exempel där vi presenterar en plan för att skapa ett tillgängligt och inkluderande samhälle. Det ökande intresset för olika typer av utomhusbad, parallellt med en åldrande befolkning och ett inkluderande synsätt i samhället, ställer höga krav på utformningen av våra publika byggnader och allmänna platser.  Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid utformning av ett kallbadhus och ge förslag på hur vi kan utforma dagens kallbadhus för att design, funktion och tillgänglighet ska gå hand i hand. Detta har gjorts genom att studera hur kallbadhusen traditionsenligt utformats och definiera vad som krävs för att ett kallbadhus ska anses tillgängligt. Målet var att identifiera hur man kan skapa god funktion och tillgänglighet i kallbadhus, för så många som möjligt i samhället och presentera ett förslag på gestaltning av detta.  Forskningsfrågorna har undersökts och besvarats genom en designprocess där fallstudier och litteraturstudie fungerade som basen för resultatet som presenteras i en syntes. Studien har följt en kvalitativ metod med inslag av kvantitativ informationsinsamling.  Syntesen visar att det finns fyra viktiga delar av tillgänglighet som behöver uppfyllas - social, informativ, kommunikativ och fysisk tillgänglighet. Vidare når man dessa genom att utveckla ett kallbadhus som bygger på underkategorierna förväntningar, säkerhet, attityd, information och funktion. Ett gestaltningsförslag presenteras som visar hur frågan skulle kunna lösas rent praktiskt.

Detta kandidatarbete behandlar tillgänglighetsanpassningarför ökad inkludering på torg i två svenska kommuneri södra Sverige. Jämförelser mellan torgen visar påmöjligheter att förbättra tillgänglighetsanpassningarna påtorgytorna för att utöka tillgänglighet och inkludering istadsmiljön. De utvalda torgen som studien kretsar kringär Lilla Torg i Malmö stad samt Mårtenstorget i Lundskommun. De potentiella tillgänglighetslösningarna harframtagits genom studier av ett prisbelönat bidrag i EU:stillgänglighetstävling Access City Award från åren 2018 och2019. Det utvalda bidraget är staden Viborg i Danmark.Forskningsfrågorna har varit (1) Vilka omgivningsfaktorerhämmar målgruppers inkludering på torgytor i den byggdastadsmiljön? Och, (2) Vilka aspekter och kvaliteter kananses skapa en tillgänglig torgyta för alla målgrupper?Torgytor kan skapa hinder på grund av bristandetillgänglighetsanpassning och undanröjande av enkeltavhjälpta hinder med hänvisning till kulturhistoriskavärden. Tillgänglighet är inte enbart ett fysiskt krav förden byggda stadsmiljön enligt Plan- och bygglagen utanäven en medborgerlig rättighet enligt UN CRPD. Arbetetredovisar även malmö- och lundabornas uppfattningarpå de tillgänglighetsanpassningar som finns eller börfinnas på torgytorna. För att ta reda på bakomliggandeorsaker till genomförande av tillgänglighetsutformningav stadsrummet och vilka regelverk kommunerna måstefölja, intervjuades tjänstemän från Malmö Stad och Lundskommun. För att få en jämförande bild intervjuades ävenrepresentanter från två funktionshindersorganisationer.Resultatet av detta kandidatarbete är potentiellatillgänglighetslösningar som kan appliceras på de utvaldatorgen. De framtagna lösningarna fungerar som exempelpå hur torgytorna kan inkludera alla besökare. Vår slutsatsär att goda tillgänglighetsanpassningar för tillgänglighetoch inkludering på medeltida torgrum behöver utgåfrån en drastisk förändring av kommunikationen mellanstadsplanerande delar av kommunen och invånarna istäderna. Kommunerna bör även skapa ett aktivt samarbetemed funktionshindersorganisationer och rörelser somarbetat med tillgänglighetsfrågor för att vidareutvecklakunskapen inom tillgänglighetsanpassningar som kan taplats i staden. / This bachelor thesis deals with inclusion and accessibility adaptations of two medieval town squares in two municipalities in southern Sweden. The selected squares that the research study revolves around are ‘Lilla Torg’ in the city of Malmö and ‘Mårtenstorget’ in Lund municipality. The thesis is a comparative study that has resulted in potential renewal solutions that can be applied to the squares to increase equal access to the urban environment. The solutions have been inspired by one of the prize-winning cities in the European Access City Award competition from the year 2018 and winner of year 2019. The laureated city was the city of Viborg, which is a medieval city situated in Denmark. The Access City Award is an annual award ceremony in which the European Union awards European cities that actively work with accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles to increase inclusion for people with physical and cognitive disabilities. The research questions were: Firstly: What factors inhibit inclusion for people with disabilities on medieval town squares? And, secondly: What aspects and qualities can be considered to create accessible town squares of medieval origin for all potential user groups? The thesis provides a clear overview of aspects and different factors that constitute an inclusive and welcoming urban environment for every citizen. Our cities usually consist of older buildings that not always are adapted progressively to avoid access problems and obstacles that an older urban environments can create for various user groups. Town square, which are specifically addressed in this thesis, can often create obstacles due to the lack of accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles. This is often attributed to their cultural-historical values. However, cultural-historical values are aspects of the city that can questioned, since, when it comes to medieval squares, they have often undergone substantial changes over time. The visual expression is one of the reasons for why municipalities often tend to avoid physically reshaping such districts and squares so that they do not lose the city character of the city. To find out more about underlying motives for the accessibility adaptations that the two Swedish town squares in this study have undergone officials from both the City of Malmö and Lund Municipality were interviewed. In addition, representatives of Swedish disability organisations were interviewed about necessary changes to realizes in such areas. As a backdrop to the study, legal frameworks that monitor Swedish urban design were mapped. Legal frameworks of specific interest for this research study is both international conventions and national laws, regulations and guidelines that apply to building matters and the implementation of accessibility and usability requirements. Our study has primarily focused on the UN Convention 26 on equal rights for people with disabilities as well as the Swedish Planning and Building law and ordonnance with their adherent regulations on accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles. However, the national local government act allows for different physical realisations of these requirements. This circumstance may contribute to the fact that different types of urban environment are differently adapted. In consequence, visitors to town squares can experience urban spaces as inclusive, less inclusive or purely excluding. Our stance is that accessibility, not only within the built urban environment, is a requirement and not an option, therefore, there is a need for communication between urban planning organizations of the municipality and the actual users of the city. The result of this thesis is twofold. Firstly, the work will also present views of citizens in Malmö and Lund concerning their perception of accessibility adaptations of two medieval town squares. These views strengthen our arguments that the studied sites are not sufficiently adapted to suit all types of visitors. Secondly, this thesis proposes a set of potential solutions that can be applied to medieval town squares to address accessibility, inclusion, and usability problems. These solutions are based on exemplary models of how the squares can be adapted for all visitors and interviews with stakeholders. Our solutions open with a drastic change in the ordinary communication between urban planning organizations and the inhabitants of the cities. A functioning dialogue between the municipality and the users of the built urban environment is the key to a gradually more adapted city where everyone feels and physically can be included in the urban environment. By holding regular meetings a number of times during the year, a municipality can gather opinions about issues that the inhabitants think should be changed or improved to solve accessibility, inclusion, or usability problems or easily removal obstacles that may compromise daily activities that take place on medieval two squares. Municipalities should also initiate active collaborations with local organizations or movements that work with accessibility issues to further develop knowledge that entail accessibility, usability, and inclusion in the city. The element that both Malmö and Lund should mainly consider is the ground covering at the squares. Smoothing the ground can be a drastic physical change, but it would solve a few problems that visitors experience. Although the ground covering at Mårtenstorget in Lund has already been redesigned, citizens and visitors believe that this is still a problem for certain target groups. The same concerns apply to Lilla Torg in Malmö as the ground cover has not been adapted to be more accessibility. Although the cites want to retain the cultural-historical values and the visual expression of the old city centers, there are no factors that can prevent the municipalities to implement such a drastic transformation. Materials such as granite, small and large stone can still be used to maintain the visual expression. Working with contrast markings on the ground surface and with adaptations for people with visual impairments is another point both cities should adapt. Both Lilla Torg and Mårtenstorget lack guidance routes and distinguishable edges, that makes it difficult for people with visual impairments to navigate the squares. Seating should also be updated in the squares, the benches found at Lilla torg lack back and arm supports, by simply replacing the existing furniture creates a more welcoming atmosphere for persons with functional variations. According to our observations, more seating should be installed on Mårtenstorget, although the square surface is also used as a car parking space, the parking area should be clearly defined to provide clarity in that urban space and to create a more organized atmosphere. This change will also allow for more seating to be mounted on the square. By using creative solutions and universal design in terms of accessibility, cities with the help of citizens can create more welcoming and inclusive city spaces.

Äldre byggnader som ligger i historiskt känsliga områden är sällan tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. Det är viktigt att anpassa äldre byggnader så att de blir tillgängliga och uppfyller dagens krav för tillgänglighet. Otillgängliga entréer kan begränsa en persons rörelsefrihet eller förhindra personer med nedsatt rörelseförmåga att komma in i byggnaden, vilket kan leda till diskriminering och minskad inkludering i samhället. Det kan även strida mot lagar och förordningar som finns idag för tillgänglighet i offentliga byggnader. Arbetet i den här studien har fokuserat på tillgänglighet hos entréer till publika lokaler för personer med nedsatt rörelseförmåga. Arbetet syftar till att kartlägga kraven hos entréer till historiskt känsliga byggnader och hur byggnaderna kan förändras till att bli tillgängliga. I den här rapporten har tre publika lokaler belägna på Storgatan i Växjö använts som underlag. Målet är att hitta lösningar som kan leda till att entréer blir tillgängliga och kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga.  För att uppnå syftet och målet som satts för projektet användes tre olika metoder, den ena är litteraturstudie med utförande av fyra intervjuer med olika relevanta aktörer inom tillgänglighet för publika lokaler. Den andra metoden är en fallstudie där tre publika lokaler undersökts med hjälp av en checklista med lagar och krav från Boverkets byggregler. Den tredje metoden var att ta fram ett förslag på en tillgänglig entré som ritades med dataprogrammet Autodesk Revit på ett av de utvalda objekten.  Resultatet visar att brister som finns idag i historiskt känsliga byggnader när det gäller tillgänglighet är många och behöver åtgärdas. Brister som finns vid entréer kan exempelvis vara en brant lutning på en ramp, dålig belysning, ett för litet utrymme för manövreringen eller att det saknar kontrastmarkeringar. Åtgärder bör utföras varsamt med hänsyn till det kulturhistoriska värdet. De visade sig även att befintliga åtgärder som exempelvis en ramp, kan vara otillgängligt. En ramp behöver uppfylla alla krav som finns idag för att kunna räknas som tillgänglig. Slutsatsen visar att det bör ske förändringar när det gäller tillgänglighet i publika lokaler. De utvalda entréerna uppfyller inte kraven som finns idag för en tillgänglig ramp och tillgänglig entré. Det krävs ett samarbete mellan kommunen och fastighetsägaren för att kunna uppnå ett resultat som gynnar personer som är i behov av en tillgänglig entré. / This work has been carried out to show how it is possible to combine accessibility in buildings of cultural heritage and historical value. In this case, three local buildings have been studied on Storgatan in Växjö, with a focus on people with reduced mobility.  The work was carried out by studying laws that apply accessibility, making a site visit and interviewing experts on the subject. The goal was to come up with a proposal for each selected premises. Solutions should be able to be an inspiration to implement in real projects for buildings with the same characteristics. The results of the study showed that there is a lack of accessibility in three selected entrances. Inaccessible buildings can mean restrictions for people with reduced mobility to be able to carry out daily activities. There is also a need to include accessibility in buildings that have a building memory.

Universell utformning är ett växande paradigmskifte inom samhällsplaneringen i de svenska ramverken som ett verktyg för att främja tillgängliga och användbara miljöer. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur effektivt universell utformning kan implementeras inom samhällsplaneringen genom att definiera begreppet och utforska dess möjligheter och utmaningar. Genom sex semistrukturerade intervjuer har målet varit att bidra till en bredare förståelse inom området. Intervjuerna har genomförts med aktörer från olika positioner och nivåer, inklusive representanter från både den offentliga sektorn, praktiker och den kommunala förvaltningen. Studien har inkluderat bakgrundsforskning med sökning i öppna och slutna databaser. Empirin har analyserats med hjälp av ett teoretiska ramverket inom områden såsom den sociala modellen för funktionshinder, universell utformning och funktionshinderspolitiken. Uppmärksamhet har riktats mot kunskapen inom Sveriges samhällsplanering och dess processer i relation till universell utformning. Resultatet presenterar att det finns en varierad kunskap inom området för universell utformning. Genom analysen kunde vi dra fyra slutsatser: 1. Teoretiker besitter större kunskap om universell utformning än praktiker 2. Det finns en begreppslig förvirring som uppstått till följd av en kunskapsbrist 3. Det finns ett bristande ansvarstagande om vem som bör ansvara för kunskapen 4. Universell utformning har potential att användas som ett verktyg för att skapa en mer inkluderande och jämlik värld. Diskussionen analyserar forskningsfrågor relaterade till den genomförda analysen, med särskild reflektion kring definitionen av universell utformning genom citatet av en respodent: “... Man ska inte behöva gå in genom bakdörren om man inte kan gå i trappor”. Vidare diskuteras det faktum att kunskap har en stor inverkan för att effektivt kunna implementera universell utformning och förstå dess betydelse. / Universal design is a growing paradigm shift in urban planning in the Swedish framework as a tool to promote accessible and usable environments. The aim of the study was to investigate how effectively universal design can be implemented in urban planning by defining the concept and exploring its opportunities and challenges. Through six semi-structured interviews, the aim has been to contribute to a broader understanding of the field. The interviews have been conducted with actors from different positions and levels, including representatives from both the public sector, practitioners and municipal administration. The study has included background research with searches in open and closed databases. The empirical data has been analyzed using a theoretical grounding in areas such as the social model of disability, universal design and disability policy. Attention has been paid to the knowledge within Swedish spatial planning and its processes in relation to universal design. The result presents that there is a varied knowledge in the field of universal design. Through the analysis, four conclusions could be drawn which included: 1. Theorists have more knowledge about universal design than practitioners 2. There is conceptual confusion resulting from a lack of knowledge 3. There is a lack of ownership of who should be responsible for the knowledge 4. Universal design has the potential to be used as a tool to create a more inclusive and equal world. The discussion analyzes research issues related to the conducted analysis, with particular reflection on the definition of universal design through the quote: “... You should not have to go in through the back door if you cannot enter by stairs”. Furthermore, it discusses the fact that knowledge has a great impact in order to effectively implement universal design and understand its importance.

Uppsatsen syfte är att undersöka tillgänglighet vid busshållplatser i Västerås kommun och se om prioritering av tillgänglighet skiljer sig åt mellan stad och landsbygd. Arbetets utgångspunkt är att titta på huruvida Västerås kommun förhåller sig till de nuvarande riktlinjer för en tillgänglig busstrafik som Region Västmanland tagit fram. Studien fokuserar sig främst på fysiska funktionsnedsättningar och bygger på kvantitativa datainsamlings-metoder. För att kunna besvara arbetets syfte och frågeställningar, så tog vi hjälp av insamlad tidigare forskning, empiri och förhållning till Region Västmanlands riktlinjer. Resultatet vart att Västerås kommun prioriterar tillgänglighet i högsta grad i tätorten, medans det råder stora brister på landsbygdstrafiken. / The intention of this essay is to investigate accessibility at bus stops in Västerås municipality and to see whether priority of accessibility differs between the city and countryside. The main point of this study is to see whether Västerås municipality relates to the current guidelines for an accessible bus traffic, as the Region of Västmanland has developed. This study focuses mainly on physical disabilities and is based on quantitative methods. To answer the purpose and questions, we took help from previously collected research, empiricism and relation to Region Västmanland guidelines. The result was that Västerås municipality prioritize accessibility mainly in the city, meanwhile there are major shortcomings in rural traffic.

The purpose of this study was to examine the effects of Universal Design for Learning, UDL, has on accessibility in the Swedish school system. 12 semistructured interviews with teachers, special education teachers and school principals were conducted . By the qualitative interview method and analysis I have come to the conclusion that UDL aligns with Swedish school laws and theories already being used in the Swedish school system. Experiences made by the teachers, special education teachers and school principals show that UDL gave them support with lesson planning and had a positive effect on pupils learning process, engagement and self-efficacy. This indicates that implementation of UDL could support the aim for accessibility and learning for all pupils in Sweden. Further reasearch on the effects of UDL in the Swedish school system and mulitple means of assessments is required.