Denna studie hade som syfte att informera och visualisera Brasiliens sociala klyfta inom hälsovården i ett givet informationsgrafikuppdrag. Det innebar att undersöka hur utformningen av en social klyfta kunde se ut. Studien hade även som syfte att visualisera den sociala klyftan utan att den skulle vara värderande. Problemet var att definiera vad en social klyfta är och hur den i sådant fall kunde se ut. Läsaren skulle ha möjlighet att förstå vad gestaltningen föreställde. Därmed behövde gestaltningen vara tydlig och visa skillnader men inte vara fördomsfull. Studien inleddes med en förstudie som innebär informationssovring. Informationssovringen följdes av analyser av befintliga informationsgrafiker och filmatiseringar för att bilda en uppfattning om hur en skiljaktighet kunde gestaltas. Utifrån slutsatser av informationssovring och analyser så visualiseras två prototyper för utprovning. Dessa två prototyper utprovades på målgruppen. Resultatet av utprovningen utvärderades och reviderades. Därefter valdes en av prototyperna ut som den slutliga gestaltningen. Utprovningen gav uppfattningen om hur målgruppen förstod innehållet samt om målgruppen upplevde utformningen som värderande. Samtliga resultat utvärderades och reviderades och applicerades på den slutliga gestaltningen. Gestaltningen blev resultatet av slutsatsen i den genomförda studien. Den gav svaret på hur utformandet av en social klyfta kunde se ut för att på ett tydligt sätt visa skiljaktighet, utan att vara värderande.

In the media richness of everyday life, the encounter with information graphics ishappening on a daily basis, whether we are aware or not. With the development andeasy access of technologies, new ways to create and display information graphics hasemerged. Among them, the animated information graphics, which in the few pastyears appears to have increased in popularity on video sharing websites such asVimeo and Youtube. In the genre of animated information graphics, there seems to bean inherent diversity regarding the design characteristics. In this study we exploredliterature and research on information graphics and related subjects. We also lookedat topics related to the moving image, such as storytelling and narrative. We foundseveral central principles to consider in information graphics in general when youwant to communicate different kinds of messages on people successfully. We used aqualitative approach to study the responses and experiences of three different focusgroups, having limited, average and professional previous experience respectively inthe field of media design after being presented with four animated productions. Wefound that the design principles of the more traditional static information graphicsstill are applicable on a genre with such wide variations in style and design as in animated information graphics.

<p>Den här rapporten behandlar ämnet informationsdesign. Informationsdesign är ett flervetenskapligt ämne som omfattar studier av tekniker och processer för framtagning av informationsmaterial. Textdesign, bilddesign och grafisk design är tre av de vetenskapliga ämnen som ingår i informationsdesign. Informationsgrafik är en kombination av text, bild och grafisk form och informationsdesign lämpar sig därför ypperligt för ämnet i denna rapport. Syftet med detta examensarbete har varit att producera informativ och intresseväckande informationsgrafik till en specialtidning som Dagens Industri ger ut i samband med tennisturneringen Swedish Open i Båstad.</p><p>Informationsgrafikerna består av dels en orienteringskarta som kommer att finnas på sista sidan de dagar tidningen ges ut, dels av tio underliggande informationsgrafiker med tenniskuriosa. Inledningsvis i denna rapport går jag igenom bakgrund, syfte, målgrupp och avgränsningar för examensarbetet. Därefter följer ett kapitel som beskriver teorin bakom examensarbetet, däribland centrala begrepp, informationsgrafikens historia samt hur nyhetsgrafik ser ut i Sverige och utomlands i dag. Rapportens huvuddel består av en beskrivning av arbetsgången för produktionen av informationsgrafikerna samt en beskrivning av de resultat jag kommit fram till vid utprovningen av informationsgrafikerna. Rapporten avslutas med ett avsnitt där jag återger de slutsatser jag kommit fram till under examensarbetet.</p><p>Informationsgrafikerna utprovades mot fem personer för att ge en indikation på hur informationsgrafikerna fungerade. De få oklarheter som uppdagades i utprovningen korrigerades sedan i informationsgrafiken. På det hela taget indikerade resultatet att informationsdesign ger en lättförståelig informationsgrafik.</p>

<p>The Functional Resonance Accident Model is a method developed to analyze complex systems for the purpose of accident prevention. In FRAM-analysis a visualization of the complex system is created as an aid for identifying points of interaction in the system where the risk of accidents is high, and to determine where preventive measures are to be placed. FRAM Visualizer is a computer program developed as a tool for creating such visualizations.</p><p>Many usability problems have been identified in FRAM visualizations created both manually according to established method and by using the FRAM Visualizer software. The purpose of this paper is to give a basis for how FRAM visualizations can be improved in accordance with usability criteria for use in future qualitative studies.</p><p>The author suggests alterations to the FRAM visualization to resolve usability issues identified in previous articles and to achieve usability goals derived from visual communication theory. The design process is guided by established design principles. The author outlines a proposal for usability testing of the redesigned FRAM visualization to verify that it achieves the usability goals.</p><p>The author concludes that though the redesign offers solutions for the most important problems (providing the user with detailed information as a basis for analysis and enabling the layout of clearer and more easily overviewed structures in the FRAM diagrams) the visualization must be subjected to usability testing to determine whether the design criteria have been achieved and the solutions of design problems are satisfactory. The redesigned visualization appears most effective when presented in an interactive format. It often requires multiple optimized static views to satisfactorily support browsing both in overview and in detail.</p><p> </p>

The Functional Resonance Accident Model is a method developed to analyze complex systems for the purpose of accident prevention. In FRAM-analysis a visualization of the complex system is created as an aid for identifying points of interaction in the system where the risk of accidents is high, and to determine where preventive measures are to be placed. FRAM Visualizer is a computer program developed as a tool for creating such visualizations. Many usability problems have been identified in FRAM visualizations created both manually according to established method and by using the FRAM Visualizer software. The purpose of this paper is to give a basis for how FRAM visualizations can be improved in accordance with usability criteria for use in future qualitative studies. The author suggests alterations to the FRAM visualization to resolve usability issues identified in previous articles and to achieve usability goals derived from visual communication theory. The design process is guided by established design principles. The author outlines a proposal for usability testing of the redesigned FRAM visualization to verify that it achieves the usability goals. The author concludes that though the redesign offers solutions for the most important problems (providing the user with detailed information as a basis for analysis and enabling the layout of clearer and more easily overviewed structures in the FRAM diagrams) the visualization must be subjected to usability testing to determine whether the design criteria have been achieved and the solutions of design problems are satisfactory. The redesigned visualization appears most effective when presented in an interactive format. It often requires multiple optimized static views to satisfactorily support browsing both in overview and in detail.

Denna rapport beskriver en explorativ fallstudie inom området interaktionsdesign. Studien har genomförts i syfte att identifiera en riktlinje för utformningen av informationsgrafik i personas. Ett grundantagande har varit att informationsgrafik kan förbättra personans roll som kunskapsöverförande artefakt.

Det finns mer än ett sätt att skapa musik. Vissa sätt är dock mer okonventionella än andra. En särskild metod behöver inga professionella inspelningsmjukvaror eller digitala musikinstrument kompatibla för sammankoppling med datorer. Istället behövs, förutom ett musikinstrument, enbart videoinspelningsutrustning och videoredigeringsmjukvara. Syftet med denna rapport är att undersöka hur väl personer kan -med en instruktionsvideo innehållande tal, grafik och realtidsinstruktioner- lära sig att skapa egen musik. En inledande, mindre studie genomfördes för att finna personer (utan tidigare erfarenhet av musikskapande) villiga att göra ett användartest under uppsikt. Det tänkta antalet testpersoner hölls lågt till följd av den rådande covid-19-pandemin, samt det sista användartestets natur. Samtliga tillfrågade var entusiastiska till att genomföra testet att av instruktionsvideon och dess innehåll. För att besvara syftet utformades, genom en iterativ design- och redigeringsprocess, en instruktionsvideo. Denna instruktionsvideo visades för samtliga testpersoner varpå de instruerades att redigera samman egna, förutbestämda, korta musikstycken. Resultatet av de kvalitativa testerna visar att man kan lära sig denna typ av musikskapande förutsatt att vägledningen är pedagogisk, tydlig och tidseffektiv. / There are several ways to create music. Some ways are more unconventional than others, however. One particular method does not require professional audio editing softwares or digital music instruments compatible with computers. Instead, the only thing required, apart from a music instrument, is video recording equipment and video editing software. The purpose of this study is to examine how well people can –using a video tutorial containing speech, graphical elements and real time instructions- learn how to create their own music. A small-scale, initial study was conducted to find people (without any past experience of music creation) willing to take part in a supervised user test. The supposed amount of test subjects was kept at a minimum due to a current covid19-pandemic, as well as the nature of the test itself. Every respondent was enthusiastic about testing the tutorial and its content. Through an iterative design and editing process, a video tutorial was created with the intent to answer the purpose of this study. The video tutorial was shown to every test subject, whereupon they were instructed to edit their own, predetermined, short musical pieces. The results of the quality-based tests show that musical content creation can be taught, given that the tutorial is clear, pedagogical and efficient.

This bachelor thesis aims to investigate how theories in rhetorics and narratology can be applied to and change the interpretation of information graphics. As a prototype a brochure about genetically modified food was made, a complex topic that can be interpreted in many ways.  To identify the problem and target group an information overview about attitudes toward genetically modified food was made. The methods used for the thesis were prototyping and interviews.  The results are showing that the interpretation of the brochure is dependent on sequential order and composition. This study also presents which elements that clarify the content and influence the credibility, such as narrator grip and illustrations. / Denna studie undersöker hur teorier inom retorik och narratologi kan appliceras på och styra tolkningen av informationsgrafik. Som utprovningsmaterial skapades en broschyr om genmodifierad mat, ett komplext ämne som kan tolkas på många sätt.  För att identifiera problem och målgrupp utfördes en informationsöversikt kring attityder till genmodifierad mat. De metoder som sedan användes är prototyping och intervjuer.  Resultatet visar att broschyrens budskap tolkas olika beroende på sekventiell ordning och komposition. Arbetet redogör även för vilka element som förtydligar innehållet och har en inverkan på trovärdighet, såsom berättargrepp och illustrationer.

Ett användarcentrerat perspektiv i framtagandet av tryckt grafik är idag inte självklart. Stolthet för sin teknik, intressen som står i konflikt med varandra och dåligt anpassade verktyg är de största anledningarna till det motstånd som vuxit fram hos grafiska designers att ta till sig användarcentreringen. Syftet med detta material är att utforska möjligheterna att låta utomstående användare vara aktivt involverade i designprocessen av tryckta symboler, i detta fall vädersymboler. Mentala modeller har, tillsammans med användarcentrerade tekniker från interaktionsdesignsområdet, använts som teoretiskt metodramverk i studien. Studien har genomförts i tre faser som innefattar uppbyggandet av ett symbolbibliotek inklusive inledande testning, klustring och vidare utgallring av symboler samt utvärdering avsymbolbiblioteket med fokus på tillämpning. Resultatet visar att de användarcentrerade metoder som är etablerade inom interaktionsdesign med försiktighet ska föras över till informationsdesignsområdet. Detta för att informationshanteringen ser olika ut inom de olika disciplinerna. Användarna sätter högre tillit till grafiskt tryckt material än till interaktiva miljöer och har svårare att hantera otydligheter då de inte kan testa sig fram. Studien visar också att användarna har olika bild av vad vädersymboler visar och att mentala modeller som ramverk kan lyfta fram dessa olikheter. Med ökad kunskap om hur användare förhåller sig till symboler och vilka olikheter i tolkningen som finns kan man som designer fånga upp hur symboler bör se ut, och framför allt inte se ut, för att undvika missförstånd. Det gör informationsmaterialet effektivare i sin kommunikation och ökar informationsvärdet för användaren i ett redan informationskrävande samhälle.

Syftet med uppsatsen är att ur ett universellt utformningsperspektiv undersöka sortimentet av plåster och förband samt informationsgrafiken på förpackningarna hos en av Sveriges största plåstertillverkare. Detta på grund av den kritik Cederroth svarade på 2015 gällande bristen på mångfald i deras sortiment. Uppsatsen avser bidra till kunskap om representation av mångfald inom grafisk design. Metoden som används i uppsatsen är en kvantitativ innehållsanalys med ett totalurval. Materialet är taget från Cederroths hemsida. Totalt kodades 200 bilder med hjälp av tolkningsregler för kodprinciper som räknades och sammanställdes för att sedan presenteras i tårtdiagram. Resultatet visade en stor brist på representation av mångfald på de plåster, förband och den informationsgrafik som analyserades utifrån ett universellt utformningsperspektiv.