Sign language was for the first time officially documented in the 18th century but even today we have not developed a collective way to illustrate sign language movements to be as informative as possible. The purpose of this essay is to investigate how illustrative and graphic elements influence informative and functional aspects of sign language illustrations. The research question is — how can graphic elements and illustration styles affect the understanding of sign language instructions? My research is based on theories about informative design. In order to answer the question a semiotic analysis is carried out combined with a systematic observation and four interviews regarding six illustrations. The result from the investigation is that the most important graphic element is the arrow and that it is important that the image focuses on the movement. The conclusion that can be drawn is that unnecessary details make the images too difficult to read and should be avoided.

This is a thesis work in Information Design with a focus on informative illustration. The study is about highlighting specific areas on maps and whether illustrations can be designed to make it easier for users when they visit an exercise track. The study has been done in collaboration with Västerås city and examines the Rocklunda-Rönnby exercise track.  The empirical material was collected using methods such as site analysis, interviews, usability testing and more. The study’s research question was answered with the help of the collected empirical data as well as selected theories from the fields of cognitive science, map design and information graphics as well as illustrative aspects such as colour and shapes.  The objective of this study was to come up with a design proposal in the form of an information graphic that highlights certain risk areas and gives users a prior knowledge of the area. The hope is that the design proposal will be used for its intended purpose in Rocklunda-Rönnby. either in its entirety or specific elements of it.

Den här rapporten behandlar ämnet informationsdesign. Informationsdesign är ett flervetenskapligt ämne som omfattar studier av tekniker och processer för framtagning av informationsmaterial. Textdesign, bilddesign och grafisk design är tre av de vetenskapliga ämnen som ingår i informationsdesign. Informationsgrafik är en kombination av text, bild och grafisk form och informationsdesign lämpar sig därför ypperligt för ämnet i denna rapport. Syftet med detta examensarbete har varit att producera informativ och intresseväckande informationsgrafik till en specialtidning som Dagens Industri ger ut i samband med tennisturneringen Swedish Open i Båstad. Informationsgrafikerna består av dels en orienteringskarta som kommer att finnas på sista sidan de dagar tidningen ges ut, dels av tio underliggande informationsgrafiker med tenniskuriosa. Inledningsvis i denna rapport går jag igenom bakgrund, syfte, målgrupp och avgränsningar för examensarbetet. Därefter följer ett kapitel som beskriver teorin bakom examensarbetet, däribland centrala begrepp, informationsgrafikens historia samt hur nyhetsgrafik ser ut i Sverige och utomlands i dag. Rapportens huvuddel består av en beskrivning av arbetsgången för produktionen av informationsgrafikerna samt en beskrivning av de resultat jag kommit fram till vid utprovningen av informationsgrafikerna. Rapporten avslutas med ett avsnitt där jag återger de slutsatser jag kommit fram till under examensarbetet. Informationsgrafikerna utprovades mot fem personer för att ge en indikation på hur informationsgrafikerna fungerade. De få oklarheter som uppdagades i utprovningen korrigerades sedan i informationsgrafiken. På det hela taget indikerade resultatet att informationsdesign ger en lättförståelig informationsgrafik.

Holmen Paper Braviken har nyligen ändrat sitt produktutbud till viss del, deras kundkrets kommer därför förändras. Braviken vill uppdatera det presentationsmaterial som används vid kundbesök för att skapa en mer intressantväckande känsla samt kunna fokusera sin kommunikation på de delar som anses mer viktiga. Syftet med det här arbetet var att undersöka hur olika utformningar av informationsgrafik kan påverka intressenternas upplevelse av presentationsmaterial. Detta görs för att ta reda på om en annan typ av grafik kan uppnå det Braviken vill förmedla. För att kunna besvara detta syfte är tre stycken frågeställningar formulerade. Ett antal undersökningar som ämnar svara på frågeställningarna genomfördes och litteratur inom området samlades in. Först samlades litteratur in, sedan data från uppdragsgivaren och sist gjordes en fokusgrupp för att se vad respondenterna tyckte om den nya respektive den gamla grafiken. Då undersökningarna var avklarade och datan sammanställd och analyserad kunde en slutsats dras som även diskuterades. Utformningen har stor inverkan på upplevelsen, vilken utformning som ansågs bra berodde dock på vilken typ av användningsområde som respondenterna i fokusgruppen diskuterade. Detta tyder på att det finns rum för ytterligare studier inom området för Braviken. Det var möjligt att ta fram ett antal punkter som Braviken böra ta hänsyn till under skapandet av presentationsmaterial, dessa är: • Naturlig och verklighetstrogen färgsättning ökar förståelse och intresse. • Enkelhet uppskattas till en viss grad, den får inte inverka negativt på förståelsen. • Användningsområde styr utformning, a) Beskärning kan vara uppskattat vid utförliga muntliga presentationer b) Ramar är överlag alltid uppskattat c) Formen på ramar styrs av hur bilden ska användas, till exempel om illustrationerna skall vara klickbara uppskattas en bekant form. • Indikatorer för läsriktning bör användas med försiktighet då dessa lätt kan bli störande moment. • Uppfattningen av materialet kan påverkas om det presenteras i samband med ett muntligt framförande. Då den här studien var väldigt inriktad på ett specifikt fall är den svår att generalisera. Det går dock att applicera samma grund på andra studier, till viss del. Det är möjligt att undersöka huruvida eller till vilken grad resultaten i den här studien stämmer överens med lösningar för andra företag. Det kan gälla liknande företag inom samma bransch, företag över en viss storlek eller liknande.

Hur hamnar mikroplast i Östersjön? Vilka är källorna, hur ser processen ut och hur påverkar det miljö och djurliv? Det här examensarbetet undersöker hur detta förlopp kan gestaltas på ett följdenligt sätt samtidigt som det tillgodoser informationskrav, kontext och målgrupp. Fokus ligger på hur komplexa förlopp visualiseras för att främja förståelsen och samtidigt skapar intresse. Studien inleddes med faktainsamling utifrån de krav som sattes upp för materialet och fortsatte med teoribildning relaterat till förlopp för att vägleda utformningen. Vidare analyserades tre grafiker rörande förlopp som på något sätt behandlar nedskräpning av hav. Designprocessen resulterade i ett utkast, för att se verkningsgraden och kunna identifiera brister utfördes ett användartest på målgruppen. De brister som hittades rättades sedan till och artefakten färdigställdes för att avslutningsvis utvärderas. Slutsatsen för studien är att förlopp av den här typen med fördel kan använda följdenlig komposition med en tydligt markerad startpunkt och grafiska koder som visar interaktionen mellan enheter. Att visualisera ett komplext förlopp med många enheter kan bilda ett rörigt material, därför bör nyckelelement i grafiken sticka ut för att underlätta perceptionen och skapa överblick av helheten. Gestaltning av ett förlopp kan göras estetiskt tilltalande, dock bör rent dekorativa element undvikas. / How does microplastics end up in the Baltic sea? Which are the sources, how does the process look and how does it affect the environment and the wildlife? This thesis examines how this process can be portrayed in an accurate way while still satisfying information requirements, the context and the target audience. The focus is on how complex processes are visualized in a way that promote understanding while creating interest. The study began with research based on the requirements set for the material and continued with theory formation to guide the design process. In addition, three similar artefacts related to the subject were analysed. The design process resulted in a prototype that was tested on the target audience to see the efficiency and to identify shortcomings. The results of these methods influenced the design and the shortcomings found were improved. It resulted in a final design that could be evaluated.    The conclusion of the study is that processes of this kind can advantageously present the entities in an accurate order with a clearly marked starting point and graphical codes that show the interaction between entities. To visualize a complex process with numerous elements can result in a messy material, therefore key elements in the graphic should stand out to facilitate perception and create an overview of the artefact as a whole. The design of a process can be aesthetically appealing, however, purely decorative elements should be avoided.

The following essay is a thesis in information design with orientation on informative illustration. The purpose of this study is to investigate, based on a given graphic assignment, how to shape an event that is a response to the great big and world-wide event, the bombing in Hiroshima. The purpose of the thesis is to explore how, in an ethical way, the way radiation can be seen on people who was on the scene. The aim of the work is to design a visualization that is ethical and at the same time easily understandable and interesting. This study is done after a graphic assignment assigned from the TT news agency. This graphic shows the effects of the radiation from the atomic bomb in Hiroshima on the population of the city and the magnitude of the consequential damage. The final design was formed by data collection and theories in visual rhetoric and cognition. Methods that have been used are a survey as well as a method for creating ethical visualization described by Katherine Hepworth, a professor of visual journalism. The results of the survey show that in order to create an ethical visualization, one must work close to one's target group. Find out what they have for past experiences and knowledge in the subject you are working on. The choice of manners also affects the feeling of images and how to interpret them. / Följande undersökning är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning informativ illustration. Denna studie syftar till att utifrån ett givet grafikuppdrag undersöka hur man kan gestalta en händelse som är ett svar på den väldigt stora och världsomställande händelsen, bombningen i Hiroshima. Syftet med examensarbetet är att utforska hur man, på ett etiskt sätt, kan gestalta hur strålningen påverkade människorna på platsen. Målet med arbetet är att utforma en visualisering som är etiskt och samtidigt lätt förståelig och intresseväckande. Denna studie är utförd efter ett grafikuppdrag som är tilldelat från TT nyhetsbyrån. Denna grafik ska redogöra för de effekter som strålningen från atombomben i Hiroshima drabbade befolkningen i staden och hur stora följdskadorna har blivit. Genom datainsamling och teorier inom visuell retorik samt kognition utformades den slutgiltiga gestaltningen. Metoder som har används är enkät samt en metod för att skapa etisk visualisering som är beskriven av Katherine Hepworth. Hepworth är professor inom visuell journalistik. Resultatet av undersökningen påvisar att för att skapa en etisk visualisering måste man jobba nära sin målgrupp. Ta reda på vad de har för tidigare erfarenheter och kunskaper inom det ämnet man jobbar med. Valet av manér påverkar också känslan av bilder och hur man tolkar dem.

Podcast är ett underhållningsformat som växer mer och mer. År 2019 lyssnade 55% av svenskainternetanvändare på podcasts. Då man oftast lyssnar via sin smartphone samtidigt som man görnågot annat kan det vara lätt att zona ut och missa delar av avsnittet. Denna studie syftar till attundersöka hur en informationsgrafik som ligger i den mobilapp man använder för att lyssna påpodcast kan se ut, samt om den kan göra att man minns mer av det man precis har lyssnat på.En inledande studie genomfördes för att undersöka hur olika människors podcastvanor såg ut,hur och var de lyssnade, samt om de tenderar att zona ut kortare stunder. Resultatet bekräftade atten stor mängd personer ofta glömde bort vissa delar av den podcast de lyssnat på, samt attsmartphone var det främst förekommande mediet som användes.För att kunna besvara syftet har, genom en designprocess, tre olika koncept av informationsgrafiktagits fram och testats. Dessa har sedan jämförts med test på om man bara lyssnar på podcasten.Resultaten visar tendenser på att man minns mer om man ser en informationsgrafik samtidigtsom man lyssnar på podcasten, men att det egentligen inte spelar så stor roll hurinformationsgrafiken ser ut. Informationsgrafiken kan vara olika grader av abstrakt beroende vadpodcasten handlar om just då. Det är dock viktigt att informationsgrafiken innehåller text tillillustrationerna och att siffror visas i tydliga diagram. Det är också väldigt uppskattat att ha medinformation om vem som talar i podcasten just då. / Podcast is a form of entertainment that grows increasingly. In 2019, 55% of Swedish internetusers listened to podcasts. As one often listens via one’s smartphone at the same time as doingsomething else it is easy to zone out and miss parts of the episode. This study aims to explore howan infographic inside the application one uses to listen to podcast can look and whether it canmake one remember more of what one just listened to.An initial study was conducted to investigate what different people’s podcast habits looked like,how and when they listened, as well as if they tend to zone out for shorter periods. The resultconfirmed that a large amount of people often forgot some parts of the podcast they listened to. Italso showed that smartphone was the most common medium that was used.Through a design process, three different concepts of infographics have been produced andtested to answer the purpose of this study. These concepts have been compared to a test resultfrom users only listening to the podcast and not viewing the infographic. The result tends toshow that you remember more if viewing an infographic but that it doesn’t matter how it isdesigned. The infographic can be designed in different degrees of abstraction depending on whatthe podcast is about right then. However, it is important that the infographic contain text next tothe illustrations and that figures are shown in clear diagrams. It is also very appreciated to includeinformation about who is speaking in the podcast right then.

Denna studie avser att undersöka hur informationsgrafik kan användas i ett informationsmaterial för att uppmärksamma personer i samhället om vikten av att färdas klimatsmart.Till år 2030 ska städernas negativa miljöpåverkan minskat per person i Sverige. Att resa kollektivt är ett sätt att delta i arbetet mot minskningen av koldioxidutsläppen. För att öka takten mot renare städer behöver fler personer i samhället informeras om hur deras individuella påverkan på miljön ser ut och vad man kan göra för att förbättra den. Målet med detta arbete är att utforma ett bildmaterial som kan användas för att informera målgruppen, 31–44 åringar, om hur busstrafiken kan bidra i arbetet mot de uppsatta klimatmålen. I studien undersöktes målgruppens ställning och synpunkter på datavisualiseringar baserat på mängd dekoration och vad som tilltalar samt engagerar dem i en informationsgrafik. Arbetet grundades på teori och metodiska undersökningar för hur man med informativ illustration kan skapa ett informationsmaterial. Detta undersöktes genom en kombination av enkät, intervju och prototypande. Den samlade empirin påvisade att målgruppen engageras och tilltalas mer av datavisualiseringar och informationsmaterial med mer dekorativa element. Användandet av färg, typsnitt, layout och illustration på ett sätt målgruppen upplevde som estetiskt tilltalande visade en god inställning till informationsmaterialet. Ett estetiskt tilltalande informationsmaterial uppmuntrade målgruppen till att utforska materialet djupare. Resultatet av den samlade empirin och faktan tog form av en affisch, ämnad för visning i stadscentrum, som kommunicerar busstrafikens inverkan på miljön genom datavisualisering, text och illustration.

Över 1 miljon arter riskerar att dö ut i världen enligt WWF (2022) och inom Sveriges gränser klassas 2249 arter som hotade enligt den svenska rödlistan (2020). Om alla arterna försvinner leder det till stora konsekvenser både för människan och andra arter i världen som idag inte är hotade. För att kunna vända den här negativa trenden är det viktigt att arterna och hotet mot dem uppmärksammas. Genom att skapa information om arterna ökas folks medvetenhet om problemet vilket i sin tur kan leda till större stöd för att lösa problemet. Informationen måste också kännas intressant och relevant för att folk ska uppmärksamma informationen. Syftet med det här arbetet har därför blivit att undersöka hur informativa bilder föreställande djur kan skapas på ett sätt som väcker målgruppens intresse och ökar deras empati till de hotade arterna. Arbetet undersöker också hur känslosamma bilder behåller sin trovärdighet och informativa förmåga riktat till en vuxen målgrupp. Med stöd i teorier som visuell retorik och färg samt användning av metoder som informationsinsamling via enkät och utprovning av bildmaterialet kunde jag komma fram till ett resultat. Arbetet gestaltades som en informationsgrafik och handlade om hotade djur i Sverige. Resultatet av arbetet indikerade på att för att kunna skapa empati till djur i bilder så är det till en fördel om de illustrerade djuren har någon likhet till oss människor, i utseende eller beteende. Att använda sig av djurfamiljer och djurungar i bilderna gör det lättare för målgruppen att relatera till djuren och skapa empati för dem. Speciellt empatisk blir det om djuren upplevs vara i en hotfull situation. Bildernas färger, ljussättning och bakgrunder kan också påverka hur mycket empati man känner till djuren. För att behålla en trovärdighet i materialet bör bildmanéret sträva efter realism och text som presenteras tillsammans med bildmaterialet kan både stärka trovärdigheten och empatin till innehållet. Slutligen så kan bilder tolkas väldigt olika av människor vilket gör det viktigt att involvera målgruppen i designprocessen för att slutresultatet ska kunna kännas empatisk och trovärdigt för en stor del av målgruppen. / More than 1 million species are at risk of extinction in the world according to WWF (2022), within Sweden's borders 2249 species are classified as endangered according to the Swedish Red List (2020). If all species disappear, it will lead to major consequences for both humans and other species in the world that are not endangered today. An important part of being able to reverse this negative trend is that the endangered species and their threats are paid attention to. More information about the species can increase people's awareness of the problem, which in turn can lead to greater support for solving the problem. Information that are spread about the species must also feel interesting and relevant for people to care. That’s why this study focus on how informative images depicting animals can be created in a way that peaks the main demographics interest and increase their empathy for the endangered species. The work also examines how emotional images can maintain their credibility and informative ability to an adult demographic. The visual work in this project is made as a infographic about endangered swedish animals.  With the support of theories from visual rhetoric and color as well as the use of methods such as surveys and interviews with the main demographic, I was able to arrive at a conclusion.  The result showed that in order to create empathy for animals in pictures, it is an advantage if the animals used have any similarities to us humans, in appearance or behavior. Using animal families and young animals in the pictures makes it easier for the target group to relate and create empathy for the animals. The empathy is increased if the animals are exposed to unnatural threats. By also exaggerating the situation the animal is in, with the use of color, lighting and backgrounds, the emphatic feeling can be increased. To maintain a credibility in the material, the illustrations should strive towards realism and text presented together with the can increase the credibility but also the empathy of the images. Finally, images can be interpreted very differently by each human individual, which means that having close contact with people from your main demographic during the design process is very important to be able to make illustrations that they will feel empathic towards.

The following essay is a thesis in Information Design with orientation in Informative illustration. The collaboration with the TT News Agency, which forms the basis of the work, presupposes that an information graphic about the history of smoking is produced, which occurs in connection with the new tobacco law coming into force on July 1, 2019. The purpose of the thesis is to examine how the formation of image manners can affect the historical connection to an illustration, and examine whether this can contribute to a perceived development of time. The aim of the enquiry is to explore whether it is possible to create a "timeline" without a line, using manners.   Through data collection and theories in semiotics, visual rhetoric, cognitive visualization and perception, as well as previous experiences throughout the education in Informative illustration, concept and design proposals were created. Methods used in the thesis are image analysis and testing, which took the form of an internet survey. The former was implemented to understand how the manners of the illustration should look like to create an affiliation to the stated time periods. The latter was carried out to investigate whether the target group experiences the connection between the illustrations and the time periods, and to investigate whether the illustrations together contribute to a historical development. The result of the study shows that manners can contribute with a historical connection, but the illustrations with a more distinctive appearance are considered easier to interpret. The result also concluded that object´s, such as clothes and jewelry, contributes to the understanding of the illustrations historical affiliation. Manners can also contribute to a perceived historical development, whereupon 96 percent of the survey participants perceived this. / Följande undersökning är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktningen Informativ illustration. Samarbetet med TT Nyhetsbyrån, som ligger till grund för arbetet, förutsätter att en informationsgrafik om rökningens historia gestaltas, vilket sker i samband med att den nya tobakslagen träder i kraft 1 juli 2019. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur utformning av bildmanér kan påverka den historiska kopplingen till en illustration, samt undersöka om detta kan bidra till en upplevd utveckling av tid. Målet med undersökningen är att utforska om det är möjligt att skapa en ”tidslinje” utan linje, med hjälp av manér.Genom datainsamling och teorier inom semiotik, visuell retorik, kognitiv visualisering och perception, samt tidigare erfarenheter inom utbildningen Informativ illustration, utformades koncept- och gestaltningsförslag. Metoder som brukats i arbetet är bildanalys och utprovning, vilket tog form utav en surveyundersökning. Den förstnämnda genomfördes för att få en inblick i hur gestaltningarnas manér bör se ut för att skapa en tillhörighet till dess specifika tidsperiod. Den nästnämnda genomfördes för att undersöka om målgruppen upplever illustrationernas koppling till de tänka tidsperioderna , samt undersöka om målgruppen anser att illustrationerna i samverkan bidrar till en historisk utveckling.Resultatet av undersökningen påvisar att manér kan bidra med en historisk koppling, däremot anses de illustrationer med ett mer utmärkande manér enklare att avläsa. Det framkom även att bildobjekt och föremål, likt kläder och smycken, är bidragande vid förståelse för illustrationens historiska tillhörighet. Likaså kan manér bidra med en upplevd historisk utveckling, varpå 96 procent av enkätens deltagare anses uppfatta detta.