The following essay is a thesis in Information Design with orientation in Informative illustration. The collaboration with the TT News Agency, which forms the basis of the work, presupposes that an information graphic about the history of smoking is produced, which occurs in connection with the new tobacco law coming into force on July 1, 2019. The purpose of the thesis is to examine how the formation of image manners can affect the historical connection to an illustration, and examine whether this can contribute to a perceived development of time. The aim of the enquiry is to explore whether it is possible to create a "timeline" without a line, using manners.   Through data collection and theories in semiotics, visual rhetoric, cognitive visualization and perception, as well as previous experiences throughout the education in Informative illustration, concept and design proposals were created. Methods used in the thesis are image analysis and testing, which took the form of an internet survey. The former was implemented to understand how the manners of the illustration should look like to create an affiliation to the stated time periods. The latter was carried out to investigate whether the target group experiences the connection between the illustrations and the time periods, and to investigate whether the illustrations together contribute to a historical development. The result of the study shows that manners can contribute with a historical connection, but the illustrations with a more distinctive appearance are considered easier to interpret. The result also concluded that object´s, such as clothes and jewelry, contributes to the understanding of the illustrations historical affiliation. Manners can also contribute to a perceived historical development, whereupon 96 percent of the survey participants perceived this. / Följande undersökning är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktningen Informativ illustration. Samarbetet med TT Nyhetsbyrån, som ligger till grund för arbetet, förutsätter att en informationsgrafik om rökningens historia gestaltas, vilket sker i samband med att den nya tobakslagen träder i kraft 1 juli 2019. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur utformning av bildmanér kan påverka den historiska kopplingen till en illustration, samt undersöka om detta kan bidra till en upplevd utveckling av tid. Målet med undersökningen är att utforska om det är möjligt att skapa en ”tidslinje” utan linje, med hjälp av manér.Genom datainsamling och teorier inom semiotik, visuell retorik, kognitiv visualisering och perception, samt tidigare erfarenheter inom utbildningen Informativ illustration, utformades koncept- och gestaltningsförslag. Metoder som brukats i arbetet är bildanalys och utprovning, vilket tog form utav en surveyundersökning. Den förstnämnda genomfördes för att få en inblick i hur gestaltningarnas manér bör se ut för att skapa en tillhörighet till dess specifika tidsperiod. Den nästnämnda genomfördes för att undersöka om målgruppen upplever illustrationernas koppling till de tänka tidsperioderna , samt undersöka om målgruppen anser att illustrationerna i samverkan bidrar till en historisk utveckling.Resultatet av undersökningen påvisar att manér kan bidra med en historisk koppling, däremot anses de illustrationer med ett mer utmärkande manér enklare att avläsa. Det framkom även att bildobjekt och föremål, likt kläder och smycken, är bidragande vid förståelse för illustrationens historiska tillhörighet. Likaså kan manér bidra med en upplevd historisk utveckling, varpå 96 procent av enkätens deltagare anses uppfatta detta.

Digitization of physical artwork is usually done using image scanning devices in order to ensure that the output is accurate in terms of color and is of sufficiently high resolution, usually over 300 pixels per inch, however the usage of such a device is in some cases unfeasible due to medium or size constraints. Photography of the artwork is another method of artwork digitization, however such methods often produce results containing camera artifacts such as shadows, reflections or low resolution. This thesis project explores the possibility of creating an alternative to image scanners using smartphone photography and machine learning-based methods. Due to the very high memory requirement for enhancing images at very high resolutions, this is done in a two-stage process. The first stage uses an unpaired image style transfer model to remove shadows and highlights. The second stage uses a superresolution model to increase the resolution of the image. The results are evaluated on a small set of paired images using objective metrics and subjective metrics in the form of a user study. In some cases the method removed camera artifacts in the form of reflection and color accuracy, however the best results were achieved when the input data did not contain any major camera artifacts. Based on this it seems likely that style transfer models are not applicable for problems with a wide range of expected input and output. The use of super-resolution seems to be a crucial component of high-resolution image enhancement and the current state-of-the-art methods are able to convincingly increase the resolution of images provided that the input is of a sufficiently high resolution. The subjective evaluation shows that commonly used metrics such as structural similarity and Fréchet Inception Distance are applicable for this type of problem when analyzing the full image, however for smaller details other evaluation methods are required. / Digitalisering av fysiska konstverk görs vanligtvis med bildskannrar för att försäkra att den digitaliserade bilden är färgnoggrann och att upplösningen är tillräckligt hög, vanligtvis över 300 pixlar per tum. Dock är användandet av bildskannrar ibland svårt på grund av konstverkets material eller storlek. Fotografi av konstverk är en annan metod för digitalisering, men denna metod producerar ofta kameraartefakter i form av skuggor, reflektioner och låg upplösning. Detta examensarbete utforskar möjligheten att skapa ett alternativ till bildskannrar genom att använda smartphonefotografi och maskininlärningsbaserade metoder. På grund av de höga minneskraven för bildförbättring med mycket höga upplösningar görs detta i en tvåstegsprocess. Det första steget använder oparad bildstilöversättning för att eliminera skuggor och ljuspunkter. Det andra steget använder en superupplösningsmodell för att öka bildens upplösning. Resultaten utvärderas på en liten mängd parade bilder med objektiva jämförelser och subjektiva jämförelser i form av en användarstudie. I vissa fall reducerade metoden kameraartefakter i form av reflektioner och förbättrade färgexakthet, dock skedde dessa resultat i fall där indatan inte innehöll några större kameraartefakter. Baserat på detta är det sannolikt att stilöversättningsmodeller inte är applicerbara för problem med ett brett omfång av möjliga indata och utdata. Användandet av superupplösning verkar vara en viktig komponent av högupplöst bildförbättring och de bäst presenterande metoderna kan övertygande öka upplösningen av bilder i fall där indatan är av tillräckligt hög upplösning. Den subjektiva utvärderingen visar att vanligt använda utvärderingsmetoder som Fréchet-Inception-avstånd och strukturell likhet är applicerbara för denna typ av problem när de används för att analysera en hel bild, men för mindre detaljer behövs alternativa utvärderingsmetoder.