Hur hittar jag till är ett examensarbete i informationsdesign som vilar på forskningsgrund. Syftet med arbetet är att studera hur kartor i varuhusmiljö bör visualiseras för att understödja orienteringen i varuhuset IKEA kungens kurva. Arbetet tar också upp hur man underlätta den kognitiva belastningen i kartor som innehåller mycket information. Arbetet ska resultera i att gestalta en karta som är lämpligt utformad rent visuellt för att förhindrar att kunderna lämnar varuhuset eller känner sig osäkra med orienteringen och ständigt måste fråga personalen. Arbetet tar upp problematiken samt fördelarna med en karta visualiserad i perspektiv. Men också hur man på bästa sätt strukturerar en karta med mycket information så att den underlättar för den kognitiva belastningen.       En karta skapades för inte så länge sedan utifrån nya direktiv från huvudkontoret, kartan har dessvärre visat sig vara otydlig för besökarna utifrån empiriska undersökningar och analyser som gjorts i samband med examensarbetet. Från resultatet av undersökningarna har en karta i planvy samt parallellperspektiv testats på besökarna för att se hur de tolkar dem. Tidigare teorier inom bl.a. wayshowing, kontraster, gestaltlagar och spatiala perceptioner säger att en karta är lättare att ta till sig om man är konsekvent och förstår hur användaren ser på kartor utifrån olika perspektiv och vad som får inhämtningen av information att bli så lättolkad som möjligt. Gestaltningsförslaget har sedan tagits fram utifrån de empiriska undersökningarna samt teorier. Genom att använda sig av enkla pictogram och avskalade omgivningar som enbart visar det som är relevant tillsammans med ett perspektiv som gynnar varuhusets överblick, så har kartan efter användartester med besökarna, visat sig vara mer lättförståelig.

En bruksanvisning är inte bara ett lagkrav utan även avgörande för helhetsintrycket av en produkt och det företag som står bakom. Därför är det av största vikt att bruksanvisningen klarar av att förmedla den information som krävs för att användaren ska kunna nyttja produkten på ett korrekt och säkert sätt. På uppdrag av företaget Careva Systems AB har jag arbetat med att förbättra en bristfällig bruksanvisning till deras produkt Carevabältet. Den befintliga bruksanvisningen innehåller mycket text, är komplicerad och rörig och visar inte hänsyn till läsaren, vilket riskerar att göra denne osäker, irriterad och missnöjd. Jag har undersökt hur informativ illustration kan användas som ett verktyg för att göra bruksanvisningen lättare att läsa och förstå samt tydligare och mer intressant för användaren. För att få reda på det har jag analyserat och användartestat den befintliga bruksanvisningen, jag har lärt känna målgruppen med hjälp av intervjuer och jag har tittat på teorier om fördelarna med illustration och vilka egenskaper de måste ha för att fungera i bruksanvisningen. Utifrån det jag kommit fram till har jag skapat ett förbättringsförslag som i mångt och mycket handlar om att förtydliga genom att förenkla. Konceptet har jag sedan utprovat för att kunna konstatera att illustration bidrar till att bruksanvisningen fyller sin funktion bättre.

<p>Olika erfarenheter, uppväxtmiljöer och synsätt kan göra att bara tanken på att ge sig ut i naturen kan tyckas onödig, skrämmande och farlig. En allt större del av befolkningen växer upp i tätorter utan någon naturlig kontakt med naturen. En växande del av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund och av dessa har många inte någon eller begränsad relation till den svenska naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till att nästa vuxna generation kommer att sakna intresse av att vårda naturen och hushålla med naturresurserna.</p><p>Mitt arbete handlar om hur man kan utforma informativa illustrationer till nyanlända invandrare som inspirerar dem till att nyttja Eskilstunas tätortsnära natur. Jag har undersökt hur man med hjälp av bilden underlättar kommunikationen till människor från andra kulturer som inte förstår det svenska språket.</p><p>Jag har till stor del undersökt hur bildtolkning kan skifta beroende på sändarens erfarenheter och referenser till olika visuella representationsformer. Fokus har legat på hur man utformar bilder som är lättförståeliga trots kulturella olikheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts med elever på SFI. Detta för att lära känna målgruppen och sätta mig in i invandrarnas syn på den svenska naturen och även ta reda på vilka bildtyper som passar målgruppen bäst.</p><p>Utifrån detta har jag tagit fram förslag på bildtyp som jag tror klarar av att kommunicera väl till den tänkta målgruppen. Resultatet blev ett informationsmaterial som presenterar allemansrätten, några vanliga matsvampar och bär samt ett recept på blåbärspaj.</p><p> </p>

<p>Som examensarbete har jag utformat en demonstrationsversion av en multimedial barnproduktion. Min roll har både varit beställare, projektledare och kreatör. Produktionen ”Rutger och Zac spårar djur i skogen” är en variant av ”edutainment”, en form av underhållande läromedel. Syftet med projektet har varit att levandegöra djur och natur. Mottagaren lär och förstår med interaktiva och lekfulla metoder.</p>

Olika erfarenheter, uppväxtmiljöer och synsätt kan göra att bara tanken på att ge sig ut i naturen kan tyckas onödig, skrämmande och farlig. En allt större del av befolkningen växer upp i tätorter utan någon naturlig kontakt med naturen. En växande del av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund och av dessa har många inte någon eller begränsad relation till den svenska naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till att nästa vuxna generation kommer att sakna intresse av att vårda naturen och hushålla med naturresurserna. Mitt arbete handlar om hur man kan utforma informativa illustrationer till nyanlända invandrare som inspirerar dem till att nyttja Eskilstunas tätortsnära natur. Jag har undersökt hur man med hjälp av bilden underlättar kommunikationen till människor från andra kulturer som inte förstår det svenska språket. Jag har till stor del undersökt hur bildtolkning kan skifta beroende på sändarens erfarenheter och referenser till olika visuella representationsformer. Fokus har legat på hur man utformar bilder som är lättförståeliga trots kulturella olikheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts med elever på SFI. Detta för att lära känna målgruppen och sätta mig in i invandrarnas syn på den svenska naturen och även ta reda på vilka bildtyper som passar målgruppen bäst. Utifrån detta har jag tagit fram förslag på bildtyp som jag tror klarar av att kommunicera väl till den tänkta målgruppen. Resultatet blev ett informationsmaterial som presenterar allemansrätten, några vanliga matsvampar och bär samt ett recept på blåbärspaj.

Som examensarbete har jag utformat en demonstrationsversion av en multimedial barnproduktion. Min roll har både varit beställare, projektledare och kreatör. Produktionen ”Rutger och Zac spårar djur i skogen” är en variant av ”edutainment”, en form av underhållande läromedel. Syftet med projektet har varit att levandegöra djur och natur. Mottagaren lär och förstår med interaktiva och lekfulla metoder.

<p>Användningsområden för 3D ökar hela tiden, och allt fler företag väljer att</p><p>använda sig av 3D tekniken istället för av traditionella tekniker. Som avslutning</p><p>på mina studier har jag byggt en 3D-karta över Stockholm för Dagens Nyheters</p><p>grafikavdelning. 3D-kartan ska fungera som ett verktyg när de skapar grafik.</p><p>Under framställningen av den här rapporten har min huvudfrågeställning varit hur</p><p>man framställer en informativ 3D-karta.</p><p>Utifrån den frågeställningen har jag sedan genom stöd i litteratur byggt 3Dkartan</p><p>och testat materialet på tre olika fokusgrupper.</p><p>Utprovningarna visade att kartan i dagsläget ligger på en tillräckligt hög</p><p>detaljnivå för att kunna lokalisera sig på ett visst avstånd. Vill man använda kartan</p><p>för närmare zoomningar bör detaljnivån utvecklas. Annars var fokusgrupperna</p><p>överlag nöjda med färgerna i kartan och tyckte att färgskalan bidrog med en större</p><p>förståelse.</p>

Användningsområden för 3D ökar hela tiden, och allt fler företag väljer att använda sig av 3D tekniken istället för av traditionella tekniker. Som avslutning på mina studier har jag byggt en 3D-karta över Stockholm för Dagens Nyheters grafikavdelning. 3D-kartan ska fungera som ett verktyg när de skapar grafik. Under framställningen av den här rapporten har min huvudfrågeställning varit hur man framställer en informativ 3D-karta. Utifrån den frågeställningen har jag sedan genom stöd i litteratur byggt 3Dkartan och testat materialet på tre olika fokusgrupper. Utprovningarna visade att kartan i dagsläget ligger på en tillräckligt hög detaljnivå för att kunna lokalisera sig på ett visst avstånd. Vill man använda kartan för närmare zoomningar bör detaljnivån utvecklas. Annars var fokusgrupperna överlag nöjda med färgerna i kartan och tyckte att färgskalan bidrog med en större förståelse.

Informationskampanj om säker sex Detta examensarbete handlar om en informationskampanj för säker sex, inriktad mot ungdomar i åldrarna 16-23. Rapporten består av undersökningar kring varför och hur ungdomar kan informeras om säker sex. Undersökningarna ligger till grund för utförandet av kampanjen. Informationskampanjen har som syfte, att med hjälp av illustrationer och text, förbättra ungdomars attityd till säker sex. Det finns ett behov av mer information då diagnostiseringen av veneriska sjukdomar har ökat varje år sedan 1994.

This thesis discusses how informative illustrations about women’s history can be done with the help from gender perspectives, semiotics and picture telling. It’s hard to inform about women in stereotypical portrayals, since they mostly highlight women’s beauty and looks. Thus, the problem is about how to avoid stereotypical portrayals of women and instead highlight relevant information rather than looks and aesthetics. To do this I’ve developed four guidelines based on previous research and image analyses of gender in pictures. Those guidelines work as a model that helps the planning and designing of illustrations that avoids stereotypical representations of gender. To test the guideline’s impact on the design I made several sketches to test. To sum the thesis up I discuss and answer the question formulation that’s about finding awareness in what stereotypes exists and make guidelines based on them and the information goals, to make non-stereotypical portraits of women. / Detta examensarbete undersöker hur informativa illustrationer om kvinnohistoria kan utformas med hjälp av genusperspektiv, semiotik och bildberättande. I könsstereotypa porträtteringar av kvinnor är det svårt att lyfta information, då de främst framhäver kvinnors estetiska värde. Problematiken ligger alltså i hur man undviker könsstereotypa porträtteringar av kvinnor för att istället lyfta relevant information snarare än utseende och estetik. Därför har jag arbetat fram fyra riktlinjer baserade på tidigare forskning och bildanalyser av genus i bilder. Dessa riktlinjer fungerar som en mall för bildskapandet och hjälper till att skapa en normkritisk medvetenhet och bidrar därmed till utformandet av välplanerade, normkritiska illustrationer som undviker könsstereotypa porträtteringar. För att testa riktlinjernas påverkan i bildskapandet har flera skisser utformats och testats. Slutligen besvaras och diskuteras frågeställningen som handlar om att vara medveten om hur stereotyperna generellt ser ut, och därefter skapa riktlinjer för bildskapandet, baserat på stereotyperna och informationsmål, för att därmed skapa icke-stereotypa porträtteringar av kvinnor.