För en effektiv digital informationshantering i förvaltningsfasen, måste informationsleveranser kravställas för att uppfylla förvaltarens informationsbehov. Trots existerande standarder och dataformat, som finns för att stötta kravställningen på en BIM-baserad överlämning, är det en utmaning för förvaltare att veta vad de behöver kravställa. Syftet med rapporten var att undersöka förvaltarens behov och utmaningar i samband med digitala modeller och överlämningar mellan projekt och förvaltning. Vidare analyserades hur existerande standarder för att stötta beställare och förvaltare i kravställning används inom olika förvaltningsorganisationer i dagsläget. Rapporten syftade också till att klarlägga varför krav bör ställas på informationsöverlämningen samt hur det kan påverka förvaltningsorganisationens arbete.   Resultatet visar att användningen av BIM och digitala modeller är låg inom förvaltningsorganisationer, vilket till stor del beror på att det innebär stora kostnader att implementera dessa system. Digitaliseringen av förvaltningsbranschen har generellt nått till att använda sig av förvaltningssystem som visualiserar ritningar, och databaser som innehåller mappstrukturer för att organisera dokument och handlingar.  Standarder som används berör endast traditionella krav på CAD-ritningar så som lagerstruktur, namngivning av handlingar och layouter, redovisning av utrymmen och numrering. I stort noterades en förståelse för behovet av ytterligare digitalisering och en vilja att hitta nya sätt att arbeta, då många respondenter uttryckte att nuvarande system är tidskrävande att arbeta i. En av de mest betydande slutsatserna från studien är att genom att inte tydligt specificera och kravställa överlämnad information, riskerar förvaltare att förlora viktiga data eller att inte få den i önskad form. Detta kan leda till förseningar, högre kostnader och ökat arbete för att komplettera bristfällig information. / For effective digital information management during the operational phase, information deliveries must be specified to meet the facility manager's information needs. Despite existing standards and data formats designed to support the requirements for a BIM-based handover, it remains a challenge for facility managers to know what they need to specify. The purpose of the report was to investigate the facility manager's needs and challenges associated with digital models and handovers between project and facility management. Additionally, the report analyzed how existing standards used to support clients and facility managers in specifying requirements are currently applied within various facility management organizations. The report also aimed to clarify why requirements should be imposed on information handovers and how it can affect the work of the facility management organization. The findings indicate that the use of BIM and digital models is low within facility management organizations, largely due to the high costs of implementing these systems. The digitization of the facility management industry has generally reached the point of using facility management systems that visualize drawings and databases containing folder structures to organize documents and records. The standards used primarily concern traditional requirements for CAD drawings, such as layer structure, naming conventions, layout designs, space reporting, and numbering. Overall, there was an understanding of the need for further digitization and a desire to find new ways of working, as many respondents expressed that current systems are time-consuming to work with. One of the most significant conclusions from the study is that by not clearly specifying and setting requirements for the information handed over, facility managers risk losing important data or not receiving it in the desired format. This can lead to delays, higher costs, and increased effort to supplement incomplete information.

På grund av marknadsförings växande roll i kundinteraktion, befinner sig marknadsavdelningar allt mer i besittning av nya typer av kundinformation och sådan information som traditionellt har genererats och förvaltats av försäljningsavdelningar. Genom att tillhandahålla försäljningsavdelningen med högkvalitativa kundleads och samarbeta i att avancera dessa till faktiska affärer, kan marknadsföring använda sin nya roll i kundinteraktionen och därmed stödja försäljningstillväxten. I många B2B-företag är dock samarbetet mellan marknadsföring och sälj kantat av spänningar. Dessa spänningar har gjort gemensamma processer, såsom hanteringen av kundleads från marknadsföringsaktiviteter, utmanande. Trots friktionerna måste ett kundleads så småningom överlämnas från marknadsavdelningen till säljavdelningen för att kunna avanceras till en faktisk affär. Överlämnande av information mellan två avdelningar innebär alltid ett antal risker. De främsta riskerna är informationsförlust samt resursslöseri på grund av informationens låga kvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur överlämnandet av kundleads från  arknadsföringsaktiviteter mellan olika aktörer kan bli mer exakt. Undersökningen gjordes med hjälp av en fallstudie där överlämnandet av kundleads från marknadsföringsaktiviteter utreddes på ett multinationellt B2B-företag verksamt inom telekomindustrin. Empirin samlades in genom intervjuer, fokusgrupper, dokumentsökning och en global enkät. Resultatet av undersökningen är en kartläggning av nuvarande överlämnandet av kundleads efterföljande en global technologimässa. Överlämnandet visade sig omfatta 4 delöverlämningar och 4 aktörsgrupper. Utöver kartläggningen visar resultatet de olika aktörernas perspektiv på både samarbete i överlämnandet och konfigurationen av de kundleads som lämnas över. Det upptäcktes också att den globala marknadsorganisationen på det undersökta företaget har som mål att renodla kundleadskonceptet och skapa acceptans för nya typer av kundinformation som genereras genom marknadsföringsaktiviteter. Slutligen identifierades diskrepanser i aktörernas uppfattning om vad i överlämningen som ska skickas av vem, hur det ska skickas, och varför det skickas. Som en produkt av analysen har ett konceptuellt ramverk tagits fram. Det konceptuella ramverket definierar en överlämnings tre komponenter: Informationen, Processen och Aktörerna. Slutsatsen som drogs var att överlämningen av kundleads från marknadsföringsaktiviteter på det undersökta företaget kan bli mer exakt om dessa tre komptenter lieras och anpassas efter varandra. Rekommendationen som ges stödjer ambitionen att renodla kundleadskonceptet och utvidga den typ av kundinformation som skickas av marknadsföringsavdelningar. Rekommendationen omfattar införandet av 4 kundinformationskategorier. Ytterligare rekommendationer rör hur de tre överlämningskomponenterna ska anpassas till dessa nya kategorier. / Due to marketing’s expanding role in customer interaction, marketing departments are finding themselves in possession of new types of customer information and such that has traditionally been generated and managed by sales departments. By providing sales with high-quality leads and cooperating on successfully advancing these leads to actual deals, marketing can utilize its new role in customer interaction and ultimately support sales growth. In many B2B companies, however, the cooperation of marketing and sales is infused by interdepartmental tensions. These tensions have rendered shared processes, such as the handling of marketing generated leads, challenging. Despite the interdepartmental frictions the marketing generated lead eventually needs to be handed over from the marketing department to the sales department in order to be advanced to an actual deal. Handing over information between two departments always involves certain risks. Primarily, these risks are information loss and potentially wasted resources due to low quality of the information. The purpose of this study was to investigate the handover of marketing generated leads between stakeholders and how it can become more accurate. The investigation was done by means of a case study – exploring the handover of marketing generated leads within a multinational B2B cooperation active within the telecom industry. The empirical data was collected through interviews, focus groups, document search and a global questionnaire. The result of the investigation is a mapping of the current handover of marketing generated leads succeeding a global industry event. The handover was found to encompass 4 sub-handovers and 4 stakeholder groups. Furthermore, the result included the stakeholders’ perspectives on both cooperation in the handover and the configuration of the marketing generated leads. It was also discovered that the global marketing organization is aiming to streamline the lead concept and create acceptance for new types of marketing generated customer information. Additionally, mismatches were found in the stakeholders’ perceptions of what is to be sent by whom, how it should be sent, and why it is sent.  A product of the analysis was the Conceptual Framework, which defines three handover components: Information, Process and Stakeholder. The drawn conclusion states that handover accuracy at the case company could be achieved in aligning these three handover components. The suggestion made supports the ambition to streamline the lead concept and expand the customer information sent by marketing, by defining 4 customer information categories. Further suggestions are made on how to align the three handover components to these new categories.