Dagens olika handelsområden visar att olika typer av butiker föredrar att etablera sig inom olika områden. Det är viktigt att välja rätt butiksläge men de mest centrala och attraktivaste lägena är inte optimalt för alla butiker. Därför kan mindre centrala lägen vara ett alternativ. Kluster är en typ av handelsområde som beskrivs som ett geografiskt avgränsat område med etablerade företag inom relaterade branscher som har någon slags relation till varandra. I denna uppsats undersöks Magasinsgatan i Göteborg som ett kluster. Syftet med uppsatsen är att undersöka om den enskilda modebutiken på en affärsgata ges fördelar med tanke på klusterbildning, kundunderlag och geografisk belägenhet. För att kunna uppnå syftet har vi format tre forskningsfrågor att ta hjälp av. Forskningsfrågorna är “Vilken image har det undersökta klustret?”, “Vad gör Magasinsgatan till ett kluster?” och “Vad är positivt med det undersökta klustret?”. Undersökningen består av kvalitativa- och kvantitativa metoder där vi utfört tre intervjuer och delat ut enkäter. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av teorin som berör klusterbildning, kommunikation inom kluster, image och konkurrensstrategier. Resultatet vi fick fram bekräftar att Magasinsgatan räknas som ett kluster baserat på de kriterier som måste uppfyllas. Alla tillfrågade respondenter är eniga om att det är positivt att befinna sig på Magasinsgatan och baserat på resultatet dras slutsatsen att det är till en fördel för den enskilda modebutiken att befinna sig i ett kluster. / Today's different trading areas shows that different types of stores prefer to establish themselves in various fields. It is important to choose the right store location but the most central and most attractive locations are not optimal for all stores. Therefore, less central locations may be an option. Clusters are a type of trading area that is described as a geographically defined area with established companies in related industries who have any kind of relationship to each other. This paper examines Magasinsgatan in Gothenburg as a cluster. The purpose of this paper is to examine whether an individual fashion store on a shopping street are given advantages considering the view of clustering, customer base and geographic location. In order to achieve the purpose we have formed three research questions to help us. The research questions are "What image has the investigated cluster?", "What is positive with the investigated cluster?". The survey consists of qualitative- and quantitative methods where we did three interviews, distributed questionnaires and made an observation. The empirical material is analyzed using the theory involving clustering, communication within the cluster, image and competitive strategies. The result we got confirms that Magasinsgatan is seen as a cluster based on the criteria that must be fulfilled. All surveyed respondents agree that it is positive to be located on Magasinsgatan. Based on the results we concluded that there is a benefit to the individual fashion store that are located in a cluster.

<p>Bakgrund: Bolagsstyrning innefattar både ägande och effektiv styrning av företag. I detta sammanhang spelar bolagsstyrelser och deras sammansättning en stor roll, då de är ansvariga för att besluta om företagens mål och strategier samt hur dessa skall uppnås. Styrelsens sammansättning är ett mycket väldebatterat och aktuellt ämne i näringslivet, men företeelsen gemensamma styrelseledamöter, det vill säga att företag har samma styrelseledamot, har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet, varför vi har fördjupat oss inom det området. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera förekomsten av gemensamma styrelseledamöter hos storföretag på Stockholmsbörsen. Vidare syftar studien till att ge möjliga orsaker till att företag har gemensamma styrelseledamöter. </p><p>Genomförande: Denna studie är en dokumentstudie, vilket innebär att det empiriska materialet bygger på sekundärkällor. </p><p>Resultat: Förekomsten av gemensamma styrelseledamöter var 2003 utbredd bland de företag som återfinns på listan ”mest omsatta” på Stockholmsbörsens A-lista. Det finns inte enbart en giltig förklaring till förekomsten av gemensamma ledamöter. De förklaringar som funnits har sin grund i styrelseledamöternas ålder, lojalitet styrelseledamöterna emellan och framförallt ägande och sfärer. I studien har det dessutom framkommit att det fanns klusterbildningar kring de finansiella företagen Investor, Industrivärden, SHB och SEB.</p>

Bakgrund: Bolagsstyrning innefattar både ägande och effektiv styrning av företag. I detta sammanhang spelar bolagsstyrelser och deras sammansättning en stor roll, då de är ansvariga för att besluta om företagens mål och strategier samt hur dessa skall uppnås. Styrelsens sammansättning är ett mycket väldebatterat och aktuellt ämne i näringslivet, men företeelsen gemensamma styrelseledamöter, det vill säga att företag har samma styrelseledamot, har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet, varför vi har fördjupat oss inom det området. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera förekomsten av gemensamma styrelseledamöter hos storföretag på Stockholmsbörsen. Vidare syftar studien till att ge möjliga orsaker till att företag har gemensamma styrelseledamöter. Genomförande: Denna studie är en dokumentstudie, vilket innebär att det empiriska materialet bygger på sekundärkällor. Resultat: Förekomsten av gemensamma styrelseledamöter var 2003 utbredd bland de företag som återfinns på listan ”mest omsatta” på Stockholmsbörsens A-lista. Det finns inte enbart en giltig förklaring till förekomsten av gemensamma ledamöter. De förklaringar som funnits har sin grund i styrelseledamöternas ålder, lojalitet styrelseledamöterna emellan och framförallt ägande och sfärer. I studien har det dessutom framkommit att det fanns klusterbildningar kring de finansiella företagen Investor, Industrivärden, SHB och SEB.

The office market has traditionally been observed to be too inflexible to satisfy dynamic workspace demands. Market forces have continuously compressed lengths of commercial leases and new office solutions have evolved. As a result, the coworking sector, associated with a shared workspace environment, has become a multibillion-dollar industry. The aim of this study is to provide insights into the demand for flexible office solutions and the factors that make the coworking sector successful. A theoretical framework based on previously published research and literature is provided in order to examine and analyse the research question. The study is founded on empirical data based on a qualitative research methodology. The results are mainly based on a case study in London where the largest coworking operator WeWork has been studied. To support the case and increase the validity of the study, three supporting sources have been interviewed. The results show that there is a strong connection between the overall development of the business landscape and the growth of the coworking sector. Three factors were established to influence the demand for flexible office solutions: the volatile dynamics of today’s businesses, globalisation and its effects on migration, and the office market’s ridged lease structure. Furthermore, several factors were found to impact the success of the sector, including the natural development of clusters. The study implies that it is possible that the effects of the coworking sector will change the dynamics of the existing structures within the office market. / Historiskt sett har kontorsmarknaden upplevts som för rigid för att kunna tillgodose flexibla kontorskrav. Marknadskrafter har kontinuerligt komprimerat längderna av kommersiella hyresavtal och nya kontorslösningar har vuxit fram. Som en följd av detta har coworking-sektorn och dess delade kontorsmiljö vuxit till en miljardindustri. Syftet med denna studien är att bidra med insikter till efterfrågan bakom flexibla kontorslösningar och de faktorer som gör coworking-sektorn framgångsrik. Ett teoretiskt ramverk som är baserat på tidigare publicerad forskning och litteratur har utformats för att kunna undersöka och analysera forskningsfrågan. Studien bygger på det teoretiska ramverket tillsammans med en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet baseras i huvudsak på en fallstudie i London där den största coworking-operatören WeWork har studerats. För att stödja fallstudien och öka studiens validitet har ytterligare tre aktörer intervjuats. Resultaten visar att det finns en stark koppling mellan den övergripande utvecklingen av näringslivet och coworking-sektorn. Tre faktorer har fastställts påverka efterfrågan på flexibla på flexibla kontorslösningar: den volatila dynamiken bland dagens företag, globalisering och dess effekter på migration samt kontorsmarkandes rigida kontraktsstruktur. Vidare har flera faktorer visat sig påverka sektorns framgång, inklusive den naturliga förekomsten av klusterbildning. Det är möjligt att coworking-sektorn kommer förändra de befintliga strukturerna på kontorsmarknaden.

The ever-growing demand of wireless traffic poses a challenge for current cellular networks. Each new generation must find new ways to boost the network capacity and spectral efficiency (SE) per device. A pillar of 5G is massive multiple-input-multiple-output (MIMO) technology. Through utilizing a large number of antennas at each transmitting node, massive MIMO has the ability to multiplex several user equipments (UEs) on the same time-frequency resources via spatial multiplexing. Looking beyond 5G, cell-free massive MIMO has attracted a lot of attention for its ability to utilize spatial macro diversity and higher resilience to interference. The cell-free architecture is based on a large number of distributed access points (APs) jointly serving the UEs within a coverage area without creating artificial cell boundaries. It provides a promising solution that is focused on delivering uniform service quality throughout the mobile network. The main challenges of the cell-free network architecture lie in the computational complexity for signal processing and the huge fronthaul requirements for information exchange among the APs. In this thesis, we tackle some of the inherent problems of the cell-free network architecture by providing distributed solutions to the power allocation and mobility management problems. We then introduce a new method for characterizing unknown interference in wireless networks. For the problem of power allocation, a distributed learning-based solution that provides a good trade-off between SE performance and applicability for implementation in large-scale networks is developed with reduced fronthaul requirements and computational complexity. The problem is divided in a way that enables each AP (or group of APs) to separately decide on the power coefficients to the UEs based on the locally available information at the AP without exchanging information with the other APs, however, still attempting to achieve a network wide optimization objective.  Regarding mobility management, a handover procedure is devised for updating the serving sets of APs and assigned pilot to each UE in a dynamic scenario considering UE mobility. The algorithm is tailored to reduce the required number of handovers per UE and changes in pilot assignment. Numerical results show that our proposed solution identifies the essential refinements since it can deliver comparable SE to the case when the AP-UE association is completely redone. Finally, we developed a new technique based on a Bayesian approach to model the distribution of the unknown interference arising from scheduling variations in neighbouring cells. The method is shown to provide accurate modelling for the unknown interference power and an effective tool for robust rate allocation in the uplink with a guaranteed target outage performance. / Den ständigt växande efterfrågan på trådlös datatrafik är en stor utmaning för dagens mobilnät. Varje ny nätgeneration måste hitta nya sätt att öka den totala kapaciteten och spektraleffektiviteten (SE) per uppkopplad enhet. En pelare i 5G är massiv-MIMO-teknik (multiple-input-multiple-output). Genom att använda ett stort antal antenner på varje mobilmast har massiv MIMO förmågan att kommunicera med flera användarutrustningar (eng. user equipment, UE) på samma tid/frekvensresurser via så kallad rumslig multiplexing. Om man ser bortom 5G-tekniken så har cellfri massiv-MIMO väckt stort intresse tack vare sin förmåga att utnyttja rumslig makrodiversitet för att förbättra täckningen och uppnå högre motståndskraft mot störningar. Den cellfria arkitekturen bygger på att ha ett stort antal distribuerade accesspunkter (AP) som gemensamt serverar UE:erna inom ett täckningsområde utan att dela upp området konstgjorda celler. Detta är en lovande lösning som är fokuserad på att leverera enhetliga datahastigheter i hela mobilnätet. De största forskningsutmaningarna med den cellfria nätverksarkitekturen ligger i beräkningskomplexiteten för signalbehandling och de enorma kraven på fronthaul-kablarna som möjliggör informationsutbyte mellan AP:erna. I den här avhandlingen löser vi några av de grundläggande utmaningarna med den cellfria nätverksarkitekturen genom att tillhandahålla distribuerade algoritmlösningar på problem relaterade till signaleffektreglering och mobilitetshantering. Vi introducerar sedan en ny metod för att karakterisera okända störningar i trådlösa nätverk. När det gäller signaleffektreglering så utvecklas en distribuerad inlärnings-baserad metod som ger en bra avvägning mellan SE-prestanda och tillämpbarhet för implementering i storskaliga cellfria nätverk med reducerade fronthaulkrav och lägre beräkningskomplexitet. Lösningen är uppdelat på ett sätt som gör det möjligt för varje AP (eller grupp av AP) att separat besluta om effektkoefficienterna relaterade till varje UE baserat på den lokalt tillgängliga informationen vid AP:n utan att utbyta information med de andra AP:erna, men ändå försöka uppnå ett nätverksomfattande optimeringsmål. När det gäller mobilitetshantering utformas en överlämningsprocedur som dynamiskt uppdaterar vilken uppsättning av AP:er som servar en viss UE och vilken pilotsekvens som används när den rör sig över täckningsområdet. Algoritmen är skräddarsydd för att minska antalet överlämningar per UE och förändringar i pilottilldelningen. Numeriska resultat visar att vår föreslagna lösning identifierar de väsentliga förfiningarna eftersom den kan leverera jämförbar SE som när AP-UE-associationen görs om helt och hållet. Slutligen utvecklade vi en ny Bayesiansk metod för att modellera den statistiska fördelningen av de okända störningarna som uppstår på grund av schemaläggningsvariationer i närliggande celler. Metoden har visat sig ge en korrekt modell av den okända störningseffekten och är ett effektivt verktyg för robust SE-allokering i upplänken med en garanterad maximal avbrottsnivå. / <p>QC 20230503</p>