Under det senaste årtiondet har ett antal aktörer som erbjuder gemensamma arbetsytor sett en kraftig global tillväxt. Denna tillväxt beror till stor del på att dessa aktörer erbjuder sina hyresgäster vissa aspekter som inte erbjuds inom traditionella hyreskontrakt. Ett exempel på detta är kortare avtalstid på uthyrbara ytor. En fråga som dyker upp i samband med detta är vad aktörens roll som förmedlare kan tillföra till hyresgäster som traditionella fastighetsägare inte kan göra själva. Majoriteten av tidigare forskning inom området illustrerar att gemenskap är det som ligger till grund för flexible office och coworking konceptets uppkomst, samt efterfrågas detta av hyresgäster. Denna studie lyfter fram faktorer utöver gemenskap som kan anses öka hyresgästernas värde. Hyresgäster till flexible office och coworking-aktörer är företag med personal, entreprenörer och enskilda individer. Denna studie har således i avsikt att undersöka vilka faktorer inom konceptet flexible office och coworking som bidrar till ett ökat värde för hyresgäster. Detta för att erhålla en djupare förståelse för vilka värden en förmedlare av kontor kan bidra till med flexible office och coworking koncept utöver vad traditionella hyreskontrakt kan. Vidare presenteras tidigare forskning inom områdena kundvärde, coworking och flexible office. En enkel analysmodell presenteras för att klargöra relationen mellan kundvärde och vilka värdeskapande faktorer som bidrar till en ökning av detta. De framtagna faktorerna är pris, anpassningsbarhet, kvalité, utrustning, gemenskap samt miljö. Datainsamlingen för studien har skett i form av semi-strukturerade intervjuer med en flexible office aktör där sju respondenter med olika roller har intervjuats. Utifrån den teoretiska referensramen skapades en intervjuguide för att utforska hur en flexible office-aktör anser att de bidrar till sina hyresgästers ökade kundvärde. Vidare erhölls sekundärdata från enkäter, vilket hade skickats ut till den undersökta aktörens hyresgäster under föregående år. Datan har analyserats med hjälp av en innehållsanalys samt öppen kodning av återkommande begrepp. Resultaten av studien tyder på att samtliga faktorer inom analysmodellen ökar kundvärdet för hyresgästerna. Dock synliggörs det tecken på att olika faktorer ökar kundvärdet olika mycket. Tolkningen har gjorts att anpassningsbarhet genomsyrar samtliga faktorer och därav anses anpassningsbarhet som den faktor vilket ökar kundvärdet mest inom ramen av denna studie. Genom att vara anpassningsbar inom alla faktorer ökar kvalitén på tjänsten som erbjuds, vilket i sin tur leder till högre kundvärde. / A new way of working that has been found to be sought after is work within shared workspaces. This study examines different factors that are considered to increase customer value within a quickly emerging phenomenon labelled flexible office and coworking. These factors are price, quality, adaptability, community, environment and equipment. The purpose of this study is to get a deeper understanding of what a flexible office organization can offer to their tenants that a traditional office lease cannot. While most of the prior studies within this field focused on the growth and the community aspect of the phenomenon, this paper studies why the growth occurred by examining how customer value is created with the concept. This is done by analysing the factors that provide value to the customer and to identify if these factors are present within a flexible office organization.

Arbetsmarknaden och arbetsmiljön har genomgått stora förändringar. Förändringarna har möjliggjorts genom den tekniska utvecklingen och digitaliseringen i samhället.Arbetsmarknaden har blivit rörligare än någonsin och det har ställt krav på ökad flexibilitet inom många branscher. Kontorsmarknaden är inget undantag och nya flexibla lösningar har visat sig vara av stort intresse. Coworking är en lösning som haft en stark tillväxt i Stockholm sedan det introducerades på marknaden. Utbudet av coworking-aktörer blir allt större och den senaste tiden har även fastighetsbolag visat intresse för att driva egna coworking-koncept i egen regi. Studien syftar till att undersöka vilka konkurrensfördelar som fastighetsägare har gentemot coworking-aktörer och varför vissa fastighetsägare väljer att starta och driva egna koncept.Studien har sin grund i Porters teori om konkurrens och frågeställningen är framtagen med utgångspunkt i hans teori. Intervjuer med fastighetsägare och befintliga coworking-aktörer har gjorts för att få en inblick i hur de ser på marknaden och vilka utmaningar som finns. Koncentrerat går det att säga att fastighetsägarnas största fördel är att de äger den underliggande tillgången. De kan skriva hyreskontrakt med sig själva och nyckelmärka lukrativa ytor för deras coworking-koncept. I den enklaste formen av coworking finns det förutsättningar för att konkurrera, då fastighetsbolag kan erbjuda en annan prisbild än coworking-aktörer. Utmaningarna blir att profilera konceptet för att passa målgrupper som redan är kunder hos befintliga coworking-aktörer med olika typer av premiumtjänster. Det ställs andra krav när det kommer till att väva in en serviceverksamhet i fastighetsbolagens ursprungliga kärnverksamhet och därtill tillkommer en rad utmaningar. / The working place and working environment has changed. Technical development and digitalisation have enabled these changes throughout society. The labour market has become more mobile than ever and that has increased the demand for flexibility in many industries.The office market is no exception and new flexible solutions have been of great interest. Coworking is a solution with high growth in Stockholm, since it was introduced on the market. The range of different coworking companies have grown and lately, real estate companies have shown interest in starting and running their own coworking concepts. The study aims to examine which competitive advantages real estate companies have towards coworking companies and why some real estate owners choose to start and run their own concepts. The study is founded upon Porter's theory of competition and the main questions are developed and based on the theory. Interviews with real estate companies and coworking companies have been conducted to gain insight how they view the market and existing challenges. In its entirety, it can be said that real estate companies main competitive advantages are that they own the underlying asset and can create leasing contracts with themselves and they can assign lucrative spaces for their own concepts. In the simplest form of coworking, there are conditions for competition, as real estate companies can offer different prices than coworking companies. The challenges will be to profile the concepts to suit groups who already are customers of coworking companies with different types of premium services. A number of other challenges arise when weaving in a service business with the original core business.

One of the most common office designs is the traditional office. As the technology has developed, it has enabled a new office design to evolve, the activity-based office. The activity-based office is more flexible and the employees get greater freedom in terms of being able to decide where, when and how they want to perform their tasks. As the employees work largely independently and take own responsibility for their tasks, the leader has reduced control compared to the traditional office. To get a well-functioning activity-based workplace, trust must be created between the leader and employees as this is a presumption for good business relationships. The purpose of the study is to get a deeper understanding of how trust is created between a leader and the employees in the activity-based workplace. Trust is something that is created mutually, and our study is based on three trustbuilding qualities, ability, benevolece and integrity. To collect the empirical data two semistructured interviews with Skanska and Vasakronan were performed. The conclusion of our study is that trust in an activity-based workplace is created by the factors; Presence, independence and own responsibility, communication, responsiveness, attention, caring, openness and honesty, competence and respect. Trust does not differ at a traditional office compared to an activity-based, but trust gets a different meaning depending on which office design that is utilized. / Ett traditionellt kontor är en av de vanligaste kontorsutformningarna, där medarbetarna har en fast sittplats och kan utföra sina uppgifter koncentrerat. I takt med att teknologin utvecklats har nya kontorsutformningar växt fram. En av dessa kontorsutformningarna är det aktivitetsbaserade kontoret som är mer flexibelt och öppet än det traditionella kontoret. De anställda har inga fasta sittplatser utan väljer sittplats utifrån vilka uppgifter de har för dagen, det gör således att individerna har en stor frihet att bestämma var, när och hur de ska utföra sitt arbete. I och med denna frihet blir det svårare för ledaren att få samma kontroll och ledaren måste istället förlita sig på att medarbetarna utför sina uppgifter på ett korrekt sätt. Det aktivitetsbaserade arbetssättet innebär således att medarbetarna måste ta ett stort eget ansvar och kunna arbeta självständigt. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för hur förtroende skapas mellan ledare och medarbetare på en aktivitetsbaserad arbetsplats. Förtroende är något som skapas ömsesidigt och definieras som ett attribut för ett förhållande mellan två utbytespartners. Den teoretiska utgångspunkten för hur detta förtroende skapas baseras på begreppen välvilja, integritet och förmåga. Välvilja handlar om lojalitet, att som medarbetare och ledare hjälpa varandra men också visa omtanke. För att kunna göra detta krävs det en närvaro från ledaren och detta underlättas på den aktivitetsbaserade arbetsplatsen då ledaren sitter ute bland medarbetarna. Integritet och andra sidan handlar om att en person gör det som den har sagt att den ska göra. På det aktivitetsbaserade kontoret betyder det att ledaren förväntar sig att medarbetarna utför sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt trots att ledaren har minskad kontroll. Den sista faktorn förmåga behandlar i vilken utsträckning en part uppfattas ha den kompetens som gör det möjligt för personen att ha inflytande inom ett visst område. Ledaren måste förvänta och förlita sig på att medarbetaren har den kompetens som krävs för att utföra sina uppgifter självständigt. Till vår studie har vi haft semistrukturerade intervjuer med två företag, Skanska och Vasakronan. Skanska är ett byggföretag som utvecklar, bygger och underhåller fysiska levnadsmiljöer. Vasakronan är inom fastighetsbranschen och äger, förvaltar och utvecklar kontor och butiksfastigheter. Slutsatsen av vår studie är att förtroende på en aktivitetsbaserad arbetsplats skapas genom närvaro, självständighet och eget ansvar, kommunikation, lyhördhet, uppmärksamhet, omtanke, öppenhet och ärlighet, kompetens och respekt. Förtroendet skiljer sig inte på ett traditionellt jämfört med ett aktivitetsbaserat men förtroendet får en annan innebörd beroende på vilken kontorsutformning som används.

Det allt mer digitaliserade, globala och ständigt uppkopplade samhället har gjort att branscher ocharbetsplatser förändras. Inom fastighetsbranschen har coworking blivit ett allt mer känt fenomen ochtar över allt större andel av den totala kontorsmarknaden. Genom coworking ersätts traditionellakontorshyreskontrakt med medlemskap och företag får tillgång till flexibla kontorslösningar medmöjlighet till nätverkande och tjänster i form av allt från skrivare och konferensrum till öltapp ochsociala events. Coworking innebär korta medlemskap istället för långa fasta hyreskontrakt förmedlemmar vilket har fått stor genomslagskraft bland stora som små företag runt om i världen.Tidigare studier i USA tyder på att coworking över en viss andel av en fastighet innebär en högredirektavkastning. Studiens syfte är att identifiera detta samband och undersöka om och i så fall vilkenpåverkan coworking har vid värdering av kommersiella fastigheter i praktiken i Sverige. Utöver dettasyftar studien till att undersöka vad värderare behöver ta hänsyn till vid en värdering av en fastighetsom innefattar coworking. Studien grundas på teori som behandlar värderingsmodeller, osäkerhet ochrisk i samband med värdering samt marknadsanalys. För att besvara studiens frågeställningar harfastighetsvärderare från fem olika väletablerade fastighetsrådgivningsföretag i Stockholms CBDområdevalts ut och intervjuats.Resultatet indikerar på att det finns ett liknande samband mellan andelen coworking i en fastighet ochdirektavkastningen även i Sverige. Ett exakt samband går dock inte att påvisa på grund av avsaknad avrenodlade coworkingfastigheter på den svenska marknaden. Beroende på hur marknaden förcoworking kommer att utvecklas kommer fastighetsvärderare i allt större utsträckning behöva tahänsyn till den risk som coworking över en viss andel av en fastighet medför vid värdering avkommersiella fastigheter. / The increasingly digitized, global and ever-connected society has made an impact on industries andworkplaces. In the real estate industry, coworking has become an increasingly well-knownphenomenon and is taking over an increasing share of the total office space. Coworking as a businessmodel replaces traditional leasing contracts with memberships. Companies gain access to flexibleoffice solutions with the possibility of networking and services, including everything from printers andconference rooms to beer taps and social events. Coworking offers short memberships instead of long,fixed leases, which has had a great impact among large and small companies around the world.Previous studies conducted in the US indicate that coworking over a certain proportion of a property’srentable area leads to a higher cap rate. The purpose of the study is to identify this relationship and toinvestigate whether coworking has an impact on the valuation of commercial properties in practice inSweden, and if so, what kind of impact. In addition, the study aims to investigate what real estateappraisers need to take into account when valuing property that includes coworking. The study isbased on theory regarding valuation models, uncertainty and risk connected to valuation as well asmarket analysis. In order to answer the study's questions, real estate appraisers from five differentwell-established real estate advisory companies in the Stockholm CBD-area have been selected andinterviewed.The result of this study indicates that there is a similar relationship between the proportion ofcoworking in a property and the cap rate in Sweden. However, an exact connection cannot beconfirmed due to lack of properties consisting of 100% coworking on the Swedish market. Dependingon how the market for coworking will develop, real estate appraisers will increasingly have to takeinto account the risk that coworking over a certain proportion of a property entails when valuingcommercial properties.

The office market has traditionally been observed to be too inflexible to satisfy dynamic workspace demands. Market forces have continuously compressed lengths of commercial leases and new office solutions have evolved. As a result, the coworking sector, associated with a shared workspace environment, has become a multibillion-dollar industry. The aim of this study is to provide insights into the demand for flexible office solutions and the factors that make the coworking sector successful. A theoretical framework based on previously published research and literature is provided in order to examine and analyse the research question. The study is founded on empirical data based on a qualitative research methodology. The results are mainly based on a case study in London where the largest coworking operator WeWork has been studied. To support the case and increase the validity of the study, three supporting sources have been interviewed. The results show that there is a strong connection between the overall development of the business landscape and the growth of the coworking sector. Three factors were established to influence the demand for flexible office solutions: the volatile dynamics of today’s businesses, globalisation and its effects on migration, and the office market’s ridged lease structure. Furthermore, several factors were found to impact the success of the sector, including the natural development of clusters. The study implies that it is possible that the effects of the coworking sector will change the dynamics of the existing structures within the office market. / Historiskt sett har kontorsmarknaden upplevts som för rigid för att kunna tillgodose flexibla kontorskrav. Marknadskrafter har kontinuerligt komprimerat längderna av kommersiella hyresavtal och nya kontorslösningar har vuxit fram. Som en följd av detta har coworking-sektorn och dess delade kontorsmiljö vuxit till en miljardindustri. Syftet med denna studien är att bidra med insikter till efterfrågan bakom flexibla kontorslösningar och de faktorer som gör coworking-sektorn framgångsrik. Ett teoretiskt ramverk som är baserat på tidigare publicerad forskning och litteratur har utformats för att kunna undersöka och analysera forskningsfrågan. Studien bygger på det teoretiska ramverket tillsammans med en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet baseras i huvudsak på en fallstudie i London där den största coworking-operatören WeWork har studerats. För att stödja fallstudien och öka studiens validitet har ytterligare tre aktörer intervjuats. Resultaten visar att det finns en stark koppling mellan den övergripande utvecklingen av näringslivet och coworking-sektorn. Tre faktorer har fastställts påverka efterfrågan på flexibla på flexibla kontorslösningar: den volatila dynamiken bland dagens företag, globalisering och dess effekter på migration samt kontorsmarkandes rigida kontraktsstruktur. Vidare har flera faktorer visat sig påverka sektorns framgång, inklusive den naturliga förekomsten av klusterbildning. Det är möjligt att coworking-sektorn kommer förändra de befintliga strukturerna på kontorsmarknaden.

This study discusses employees’ perception of a rather new and progressive office type, namely the Activity-based Flexible Office, the A-FO. Within this office type, the employee does not have a personal desk, but instead changes workspace depending on the task at hand. The aim of the study was to examine how employees perceive this type of office and their experiences of working within it. In previous research, a model has been created within this field as an attempt towards a theoretical framework, the A-FO-M. Whereas studying this model, we saw some notions not being thoroughly explored, although mentioned in other preceding research. Thus, the need of exploring these aspects further felt vital and therefore, we combined the A-FO-M with other preceding research and created a synthesis with a set off our themes. A qualitative method was chosen and furthermore, a phenomenological approach. This approach suggests examining a certain phenomena, the A-FO in this case, based on the experiences and perceptions of an individual, the employee. Interviews were implemented on a specific company to succeed in reaching our aim. The six interviews completed gave us the empirical results we needed to attain an analysis and thereafter, conclusions. Overall, our findings correspond with the presumptions of the A-FO-M. However, due to Klarna having a certain structure, somewhat differing from the traditional A-FO, the results were contradicting in some cases. The majority of the respondents felt they were able to perform their task without major problems. Some respondents felt that the office made them more open, while others did not feel any impact on their persona in relation to the A-FOs features. Our findings support that the A-FO is a very sociable office type, whereas you constantly meet and interact with people, both known and unknown to you. The respondents appreciate that there is little distance between them and their managers. Additionally, it is found that managers within A-FOs need to have high trust in their employees. Conclusively, some results may be somewhat dependent on the individual and their preferences.

Syftet med studien var att försöka förstå faktorerna och motiven bakom kommunernas övergång från cellkontor till aktivitetsbaserade kontorslösningar. För att se vad som har påverkat beslutet om övergången och för att se hur kommunerna har gått till väga under processen mot införandet av den nya kontorsformen. / The purpose of the study was to create an understanding of the factors and motives behind the municipal transition from cellular offices to an activity based workplace. To see what influenced the decision about the transition and to see how the municipalities proceeded in the process of the new form of office.

Activity Based Workplaces (ABW) is the latest trend within the office layout for knowledge workers. The design and layout of an activity based workplace is based on the worker's need to carry out different tasks, in the most efficient way. In order to achieve that the office is divided into different zones and the workers doesn't have a private work-station. The biggest advantage with ABW is a space efficient working environment that promotes knowledge- and information sharing within the company’s different departments. The purpose of this master thesis is to investigate how to implement Activity Based Workplaces in an efficient way. In order to do that a literature review on existing research and a qualitative study have been carried out. The qualitative study is based on interviews with key persons at five different companies that have implemented ABW or had the intention to do so. The transition to ABW have been studied in three different blocks; the decision process, the implementation process and the outcome and user perspective. The analysis of the results from the qualitative study shows that the transition includes a lot of different challenges. One of the biggest challenge that the management has to overcome is to assure the co-workers that the implementation of an Activity Based Workplace will bring positive effects to the company. In order to achieve that it is important that the management acquires the right knowledge to successfully handle the implementation and is able to create a clear strategy of how to do so. During the process it is important to involve the co-workers in order to identify their needs. After all it is the co-workers who carry out the activities that the workplace is supposed to support. The involvement of the co-workers will also create a more positive attitude towards the concept of ABW. After the implementation of the Activity Based Workplace the challenge lies within the ability to constantly adapt and develop the office space after the changing needs of the company and its co-workers. The co-workers changing needs are hard to identify in advance, therefore it is important to adapt the workplace when these needs are identified. The demand for space efficient offices will grow in the future and in comparison to a traditional office space layout, we believe the Activity Based Workplace allows for a workplace better suited for the needs of the company and its co-workers. / Aktivitetsbaserade arbetsplatser (förkortas ABW) är den hetaste kontorstrenden för tillfället. Konceptet ABW bygger på att utforma kontoret och dess arbetsplatser utifrån personalens behov. På ett aktivitetsbaserat kontor ska personalens arbetsuppgifter styra valet av arbetsplats och personalen har därför inga fasta arbetsplatser. De stora fördelarna med ABW är en förbättrad och mer yteffektiv arbetsmiljö som främjar informations- och kunskapsutbyte mellan ett företags eller en organisations olika avdelningar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur aktivitetsbaserade arbetsplatser kan implementeras på ett effektivt sätt. Syftet har besvarats genom en litteraturstudie, bestående av aktuell forskning inom området, samt en kvalitativ empirisk studie av fem stycken företag som antingen har implementerat ABW eller haft för avsikt att göra detta. Hos dessa fem företag har olika nyckelpersoner intervjuats kring konceptet ABW. Övergången till ABW har studerats ur tre block; beslutsprocessen, implementeringsprocessen samt resultat och användarperspektiv. Analysen av resultaten från den empiriska studien visar att utmaningarna vid en implementering av ett aktivitetsbaserat kontor är många. En av de största utmaningarna är att företagets ledning lyckas övertyga personalen om att ett aktivitetsbaserat kontor kommer att gynna verksamheten och skapa en arbetsmiljö som på ett bättre sätt tillgodoser medarbetarnas behov. För att lyckas med detta krävs det att ledningen på företaget tillskansar sig kunskap om vad ABW är för någonting och har en tydlig strategi kring hur implementeringen ska genomföras. Under implementeringsprocessen är det viktigt att låta personalen vara delaktig för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov. Att låta personalen vara delaktig i processen resulterar också i en högre acceptans gentemot det nya aktivitetsbaserade konceptet. Efter implementeringen av det aktivitetsbaserade kontoret ligger utmaningen i att fortsätta utveckla kontoret. Personalens behov förändras med tiden och det kan även vara svårt att på förhand tillgodose samtliga behov vilket innebär att ett kontinuerligt utvärderingsarbete av kontorets layout är viktigt. En implementering av ABW är ingen punktinsats som avslutas efter flytten till det nya kontoret. Efterfrågan på yteffektiva kontor kommer i framtiden att öka och i jämförelse med ett traditionellt öppet kontorslandskap skapar ABW en arbetsmiljö som vi tror på ett bättre sätt tillgodoser företagens och dess personals behov.

Abstract This thesis is mainly discussed about the new work type in the information network society, that is telework (or telecommuting).. The author has accomplished interviews with different teleworks who work at different places and their managers.. The purpose of this research is to have a overall understanding and comparison of each teleworker¡¦s function and their daily operation, and discuss the related human resources management issues. There is no other thesis discussing about the management of each type of teleworker, the authour recorded the interviewees¡¦ background and their motivation of being teleworkers, also the reaction of their companies support; In the meantime, the authour interviewed with the managers who manage the teleworkers, understood and analyzed each successful and unsuccessful case, attemped to provide the managers for more practical suggestion. . The economy is recovering very slowly, many enterprises have paid a lot of effort to reduce their operation cost in order to survive in the recession situation. Telework is a flexible work type that can reduce both office expenses and labor cost. The author also attempts to provide some useful suggestions to the business owners, managers, human resources managers that have not had any experience of managing the teleworkers.

The work environment in Activity-based working (ABW) should be adapted based on the needs and activities that the business requires. Employees lack their own place and are expected to move depending on the task. The working method entails flexibility for both the organization and the employees. The development of digitalization in society has contributed to why ABW has become increasingly popular. Implementation procedure is perceived to influence the outcome and acceptance of the working method. The expectations with ABW are that strengthened self-leadership and increased responsibility will promote productivity and efficiency. This study has a qualitative approach and aims to identify factors that influence the design and implementation of ABW in a public organization. With the help of an abductive approach, the results of the study have emerged. The empirical material was collected through three semi-structured interviews and an online survey. Each of the respondents were involved in the transformation process and the implementation of ABW at “Framtidens arbetsplats” in Skellefteå municipality. The study intends to provide a deeper explanation regarding which factors have been prominent and what effects they have led to. The previous research in the subject contributed to the direction of the study and resulted in three main areas: The transformation process, design and custom-built as well as management and control. The empirical material was analyzed and compared against the theoretical frame of reference. The results show that the respondents' experience of ABW varied, but with a predominantly positive response. ABW was implemented to streamline the use of premises, but that was not communicated to the employees. Participation has been expressed as an important factor throughout the process, but it can also be perceived as involuntary and that the concept is forced on the employees. The working method is adapted to the modern mobile generation and can be seen as discriminating against those who are not as receptive. ABW can not only be introduced at the start since it appears that maintaining and updating are important factors. How employees accept the working method largely depends on managers' views and actions and the corporate culture. According to the results trust-based leadership is applied to the “Framtidens arbetsplats”, which is required because controllability decreases with ABW. Weaknesses in design have been identified since it does not meet everyone's needs based on their tasks. To talk undisturbed is a need that has emerged as an important factor, since classified information is part of their work. Social relations in the workplace are expressed as having been strengthened and weakened. Many expressed social distancing as an effect of ABW, which in turn has created a nesting behavior. It appears that work from home is appreciated, which we believe will affect ABW. This is therefore a proposal for research in future studies. / Aktivitetsbaserat arbetssätt (ABW) bygger på att arbetsmiljön är anpassad utifrån de behov och aktiviteter som verksamheten kräver. Medarbetarna saknar egen plats och förväntas förflytta sig beroende på arbetsuppgift. Arbetssättet medför flexibilitet både för organisationen och medarbetarna. Den utvecklade digitaliseringen i samhället har bidragit till att arbetssättet blivit alltmer populärt. Tillvägagångssättet vid implementering upplevs påverka utfallet och acceptansen av arbetssättet. Förväntningarna med ABW är att ett förstärkt självledarskap och ökat ansvarstagande ska främja produktivitet och effektivitet. Studien utgår från en kvalitativ ansats och syftar till att identifiera vilka faktorer som påverkar utformningen och genomförandet av ett aktivitetsbaserat arbetssätt i en offentlig organisation. Med hjälp av ett abduktivt förhållningssätt har studiens resultat vuxit fram. Det empiriska materialet samlades in genom tre semistrukturerade intervjuer samt en enkät. Samtliga respondenter var delaktiga i förändringsprocessen och införandet av ABW på “Framtidens arbetsplats” på Skellefteå kommun. Studien ämnar ge en djupare förklaring till vilka faktorer som varit framträdande och vilka effekter det medfört. Den tidigare forskningen inom ämnet bidrog till studiens riktning och resulterade i tre huvudområden: Förändringsprocessen, design och utformning samt styrning och kontroll. Det empiriska materialet analyserades och jämfördes mot den teoretiska referensramen.  Resultatet visar att respondenternas upplevelse gentemot det aktivitetsbaserade arbetssättet varierade, men med en övervägande positiv respons. Beslutet att implementera ABW var att effektivisera lokalutnyttjandet men det var inte vad som förmedlades till medarbetarna. Delaktigheten har uttryckts som en viktig faktor under hela processen men kan uppfattas som ofrivillig, vilket kan ses som att konceptet pressats ut på medarbetarna. Arbetssättet anpassas till den moderna mobila generationen och kan ses diskriminerade mot den som inte är lika mottaglig. Att arbetssättet underhålls samt hålls aktuellt och inte enbart introduceras vid starten har framkommit som en viktig faktor. Hur medarbetarna anammar arbetssättet beror till stor del på chefers synsätt och agerande samt företagskulturen. Resultatet visar att ett tillitsbaserat ledarskap tillämpas på “Framtidens arbetsplats”, vilket krävs eftersom kontrollbarheten minskar med ABW. Svagheter i utformningen har påvisats då den inte uppfyller allas behov baserat på deras arbetsuppgifter. Behovet att prata ostört är något som framkommit som en viktig faktor, då verksamheten behandlar sekretessbelagda uppgifter. De sociala relationerna på arbetsplatsen uttrycks både ha förstärkts och försvagats. Många påpekar social distansering som en effekt av ABW vilket i sin tur skapat ett ockuperingsbeteende. Det har framkommit att hemarbete uppskattas vilket vi anser kan påverka ABW. Detta är därav ett förslag som kan undersökas i fortsatta studier.