As work life is evolving due to globalization and digitalization so are office spaces, new circumstances acquire new more flexible ways of working. There has been an increase in offices changing from the traditional cellular office to open and activity-based landscapes. Activity - based workplaces or ABW are designed to adapt to working needs and are said to be flexible where employees themselves can choose seating depending on their preferences and task at hand. While ABW seems to have certain benefits including cutting cost of unnecessary workspace and increased flexibility we are looking to understand the effects ABW has on social interactions & coherence. We are also interested in finding out what strategies the employees use to handle the new way of working and maintain efficiency. Research this far has shown that the architectural disposition of the office space needs to be equipped with distinct rules and regulations, that productivity has shown to increase after a move to a ABW and that the pre-conditions for employee satisfaction are present. The study is of a qualitative nature and is based on  semi-structured interviews with five employees in an government organisation. Each of the employees has different occupational roles within the organisation. The theoretical framework used to analyze the results are parts of Goffman’s (2014) Dramaturgical Perspective and the results found show both pros and cons for an activity based approach. The study shows that social interactions to a large extent are regulated by the architectural disposition of the office, that coherence with the other government organisations in the building has somewhat improved and that the employees use both physical and digital strategies of guiding impression to let their colleagues know that they do not wish to be disturbed and can maintain efficiency. The results also show that the employees carefully choose their work station for the day in an attempt to control the number of social interactions they have during the day. / Arbetslivet är i en ständigt förändring och med den ökade globaliseringen och digitaliseringen följer krav för ett mer flexibelt och tilltalande kontorslandskap. Den senaste trenden i Sverige handlar om aktivitetsbaserade kontor (Activity Based Working eller ABW) som följer med flera fördelar, som exempelvis kostnadsbesparingar. ABK erbjuder ett arbetssätt och spontanitet som kan bidra till att skapa nya möjligheter för medarbetare och organisationer men skapar även nya utmaningar för effektiviteten. Studien undersöker den sociala interaktionen och sammanhållningen medarbetare emellan i ABK. Centrala frågor är hur ABK påverkar medarbetarnas sociala interaktioner & sammanhållning och vilka strategier de anställda använder för att möta de nya kraven och bibehålla effektivitet. Tidigare forskning inom området visar att kontorets utformning behöver genomsyras av tydliga policys, att produktiviteten har blivit bättre efter en flytt till ABK och att förutsättningar som gjorde arbetstillfredsställelsen större fanns. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med medarbetare på en statlig myndighet i mellansverige, i analysarbetet tolkades intervjuerna med stöd i den teoretisk referensram som är Goffmans dramaturgiska perspektiv. Studiens resultat visar att sociala interaktioner styrs i stor grad av kontorets utformning, att samarbetet över avdelningar delvis förbättrats, sammanhållningen med de närmsta kollegorna försämrats och att de anställda använde sig av både fysiska och digitala strategier för intrycksstyrning för att möta de nya kraven som följer med ABK och bibehålla effektiviteten. Resultatet visar även att medarbetarna gör väl avvägda val av arbetsplacering i hopp om att sätta förutsättningar för sin prestation och sociala tillgänglighet.

This study discusses employees’ perception of a rather new and progressive office type, namely the Activity-based Flexible Office, the A-FO. Within this office type, the employee does not have a personal desk, but instead changes workspace depending on the task at hand. The aim of the study was to examine how employees perceive this type of office and their experiences of working within it. In previous research, a model has been created within this field as an attempt towards a theoretical framework, the A-FO-M. Whereas studying this model, we saw some notions not being thoroughly explored, although mentioned in other preceding research. Thus, the need of exploring these aspects further felt vital and therefore, we combined the A-FO-M with other preceding research and created a synthesis with a set off our themes. A qualitative method was chosen and furthermore, a phenomenological approach. This approach suggests examining a certain phenomena, the A-FO in this case, based on the experiences and perceptions of an individual, the employee. Interviews were implemented on a specific company to succeed in reaching our aim. The six interviews completed gave us the empirical results we needed to attain an analysis and thereafter, conclusions. Overall, our findings correspond with the presumptions of the A-FO-M. However, due to Klarna having a certain structure, somewhat differing from the traditional A-FO, the results were contradicting in some cases. The majority of the respondents felt they were able to perform their task without major problems. Some respondents felt that the office made them more open, while others did not feel any impact on their persona in relation to the A-FOs features. Our findings support that the A-FO is a very sociable office type, whereas you constantly meet and interact with people, both known and unknown to you. The respondents appreciate that there is little distance between them and their managers. Additionally, it is found that managers within A-FOs need to have high trust in their employees. Conclusively, some results may be somewhat dependent on the individual and their preferences.

It is becoming increasingly common for offices to change and move from the traditional cellular office to open and activity-based landscapes. These offices are adapted to working needs and are said to be flexible where employees themselves can choose how and where they want to sit and work. Telia is one of the companies that recently has undergone a reorganization and designed its offices with an activity-oriented design. The purpose of this study is to find out how Telia employees experience working in the new environment. But also to find out whether the physical design is perceived to affect the social interactions in the workplace. This study is of a qualitative nature as it aims to clarify the experiences of the employees. Semi-structured interviews have been conducted with five employees, each of which has different occupational roles within the company. The theoretical framework used to analyze the results is Bang’s (1999) Theory of Organizational Culture, different parts of Goffman’s (2006) Dramaturgical Perspective and Jacobsen & Thorsvik’s (2014) Theory of Organizational Communication. The results found show both the pros and cons of activity-based approach. Besides ergonomics, deep interactions and the feeling of knowing where one’s colleagues sit, Telia’s employees seem to be positively set on the new office landscape. The results in this study demonstrate, among other things that the activity-based office is perceived to create flexibility and networking between employees. Finally, the study shows that hierarchy, solidarity and communication together represent a positive sense of the new activity-based office landscape at Telia, according to the employees. / Det blir allt vanligare att kontor förändras och går från det traditionella cellkontoret till öppna och aktivitetsbaserade kontorslandskap. De senare är behovsanpassade och sägs vara flexibla där anställda själva kan välja hur och var de vill arbeta. Teliaär ett av de företag som nyligen genomgått en omorganisation och utformat sitt kontor med en aktivitetsanpassad design. Syftet med denna studie är att skapa kunskap kring hur de anställda på Telia upplever arbetet i den nya arbetsmiljön. Men även att ta reda på huruvida den fysiska utformningen upplevs påverka de sociala interaktionerna på arbetsplatsen. Denna studie är av kvalitativ karaktär då den avser att tydliggöra upplevelserna hos medarbetarna. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem anställda vilka alla har olika yrkesroller inom företaget. Det teoretiska ramverket som har använts för att kunna analysera resultatet är Bangs (1999) teori om organisationskultur, olika delar av Goffmans (2006) dramaturgiska perspektiv samt Jacobsen & Thorsviks (2014) teori om organisatorisk kommunikation. De resultat som framkommit visar både för-och nackdelar med det aktivitetsbaserade arbetssättet. Förutom ergonomi, djupa interaktioner och känslan av att veta var ens kollegor sitter verkar medarbetarna påTelia mestadels vara positivt inställda till det nya kontorslandskapet. Resultaten i denna studie påvisar bland annat att det aktivitetsbaserade kontoret upplevs skapa flexibilitet och nätverkande mellan medarbetare. Slutligen visar studiens resultat att hierarki, samhörighet och kommunikation tillsammans utgör en positiv känsla av det nya aktivitetsbaserade kontorslandskapet på Telia, enligt de anställda.

Introduktion: Studien undersöker en arbetsplats i Försvarsmakten och hur arbetsplatsens utformning påverkar den psykosociala arbetsmiljön genom trivsel och arbetstillfredsställelse. Kontorsmiljön kan delas in i områden som fysisk utformning av ytor, belysning och rumsindelning samt psykosocial indelning som arbetsbelastning och störningar. Tidigare forskning visar att kontor som är små till medelstora öppna kontorslandskap, med fyra till nio respektive tio till 24 personer, har lägst upplevd hälsa och arbetstillfredsställelse medan arbetstagare med eget kontor av celltyp upplevde högst upplevd hälsa och arbets­tillfredsställelse. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av trivsel och arbetstillfredsställelse på en arbetsplats med öppet kontorslandskap. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med fyra respondenter. Resultat: Arbetstillfredsställelsen kan minska genom avbrott i arbetet orsakat av störningar. Trivsel och välbefinnande kan gynnas av en positiv arbetskultur som kan finnas på de arbetsplatser där medarbetare känner en stark samhörighet och kamratskap. Respondenterna trivs på arbetsplatsen tack vare att man uppskattar kollegorna och har goda relationer till dem. Diskussion/Slutsats: Omgivande ljud, rörelser och sociala interaktioner kan innebära avbrott i arbetet och avsaknaden av möjligheten att ha ostörd tid för arbete skapar frustration och minskad arbetstillfredsställelse. Motivationen är uttalat hög hos respondenterna vilket kan tyda på god trivsel. Genom att främja relationer och positiv arbetskultur och genom att skapa meningsfulla arbetsuppgifter kan motivation främjas på arbetsplatsen.Sammanhållningen inom det närmaste arbetslaget lyfts särskilt fram att vara den faktor som uppväger mycket av arbetsplatsens utmaningar. / Introduction: The study examines a workplace in the Swedish Armed Forces and how the design of the workplace affects the psychosocial environment through well-being and job satisfaction. The office environment is divided into the physical design of surfaces, lighting and room division, and psychosocial division such as workload and disturbances. Previous research shows that offices that are small to medium-sized open office landscapes, with four to nine people and ten to 24 people, respectively, have the lowest perceived health and job satisfaction, while workers with their own cell-type offices experienced the highest perceived health and job satisfaction. Aim: The aim was to investigate the experience of well-being and job satisfaction in a workplace with an open office landscape. Method: Qualitative semi-structured interview study with four respondents. Result: Job satisfaction can decrease through interruptions in work caused by disturbances. Well-being can benefit from a positive work culture that can exist in workplaces where employees feel a strong sense of belonging and camaraderie. The respondents enjoy the workplace thanks to valuing colleagues and having good relationships with them. Discussion/Conclusions: Ambient sounds, movements and social interactions can mean interruptions in work and the lack of the possibility of having undisturbed time for work creates frustration and reduced job satisfaction. The motivation is noticeably high among the respondents, which may indicate good well-being. By fostering relationships and positive work culture by creating meaningful tasks, motivation can be enhanced in the workplace. The cohesion within the immediate work team is particularly highlighted as the factor that outweighs many of the workplace's challenges.

Problembakgrund: Covid-19 innebar att många företag blev tvingade till att införa arbete på distans. Kontorslandskapen ekade tomma och många chefer stod inför en stor utmaning – att leda på distans. Denna förändring gjorde att medarbetare fick upp ögonen för att styra över sin egen tid, och många anställda uppskattar att fortfarande få jobba på distans. Detta innebär att företag idag står vid ett vägskäl om vilket arbetssätt som ska gälla. Hybridmodell är det nya arbetssättet som kombinerar arbete på plats och på distans. Ledarskapet sätts återigen på prov, för att hitta nya strategier och metoder för att leda i två arbetsmiljöer parallellt med varandra. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för chefers ledarskap i en hybrid arbetsmiljö, och lyfta strategier i hur de kan balansera medarbetarnas behov med företagets intressen. Genom att undersöka hur pandemin har påverkat ledarskapet och medarbetarskapet, i avseende på tvingande distansarbete och vägen tillbaka till kontoret. Avsikten är att studien ska bidra med ny kunskap inom området ledarskap i relation till hybridarbete, genom att lyfta chefers erfarenheter och upplevelser med ledarskap i distans-och hybrid arbetsmiljö. Metod: Fallstudie Volvo cars, på plats, distans och hybrid. Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju med fem chefer. Kvantitativ metod, enkät som besvarats av 28 medarbetare som ingår i chefernas team. Slutsats: Möjligheter med hybrid är att det kan vara en bra kompromiss mellan företag och medarbetare. Exempelvis om medarbetare upplever arbetsmiljön på arbetsplatsen som ett hinder för fokus och effektivitet med vissa arbetsuppgifter, medan de upplever att arbetsmiljön på arbetsplatsen gynnar samarbete och problemlösning. Detta visar studiens enkätundersökning. Det är också ett bra alternativ för att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och mindre stress i vardagen. Att erbjuda flexibilitet anses attraktivt på arbetsmarknaden och att erbjuda det kan vara gynnsamt för företaget. Utmaning med en hybrid arbetsmodell är att det ställer höga krav på chefer. Intervjuer med chefer indikerar att förutsättningen för att det ska fungera är att ledare anammar ett situationsanpassat ledarskap och skapar strategier för att hantera flexibilitet. Dock finns det nyckelfaktorer som är avgörande för lyckat resultat: kommunikation, relationer, förtroende och socialt stöd. / Background: Covid-19 meant that many companies were forced to introduce remote work. The office landscape echoed empty, and many managers faced a major challenge - leading remotely. This change meant that employees began to realize the benefit of managing their own time, and many employees appreciate continuing to work remotely. This means that companies today are at a crossroad regarding which way of working will prevail. The hybrid model is the new way of working that combines on-site and remote work. Leadership is once again put to the test to find new strategies and methods to lead in two work environments simultaneously. Purpose: The purpose of the study is to gain an understanding of managers' leadership in a hybrid work environment and to highlight strategies in how they can balance the needs of employees with the interests of the company. By examining how the pandemic has affected leadership and employee behavior, regarding the forced remote work and the path back to the office. The intention is that the study will provide new knowledge in the area of leadership in relation to hybrid work, by highlighting managers' experiences and perceptions of leadership in remote and hybrid work environments. Method: Case study of Volvo cars, on-site, remote, and hybrid. Qualitative method, semi-structured interview with five managers. Quantitative method, a questionnaire answered by 28 employees who are part of the managers' teams. Conclusion: The opportunities with hybrid are that it can be a good compromise between companies and employees. For example, if employees experience the work environment at the workplace as an obstacle to focus and efficiency with certain tasks, while they feel that the work environment at the workplace promotes collaboration and problem-solving. This is shown by the study's questionnaire survey. It is also a good option to meet employees' needs for flexibility and less stress in everyday life. Offering flexibility is considered attractive in the labor market, and offering it can be beneficial for the company. The challenge with a hybrid work model is that it places high demands on managers. Interviews with managers indicate that the prerequisite for it to work is that leaders adopt situationally adapted leadership and create strategies to manage flexibility. However, there are key factors that are crucial for successful results: Communication, relationships, trust and social support.

På grund av fördelar som bland annat flexibilitet, kostnadsbesparingar, och ökat samarbete mellan anställda har konceptet öppna kontorslandskap blivit en trend över hela världen. Flera studier har dock påvisat konceptets nackdelar där anställda och organisationer i helhet påverkas negativt, men ändå fortsätter organisationer att omvandla sina cellkontor till öppna kontorslandskap. Vissa verkar tycka om öppna kontorslandskap medan andra är mer negativt inställda. Denna uppsats har i syfte att undersöka vad medarbetare tycker om öppna kontorslandskap. Undersökningen tog plats på en kundserviceavdelning på ett pappersföretag. Åtta respondenter intervjuades då en kvalitativ studie utfördes. Vi har använt oss av bekvämlighetsurval och till viss del strategiskt urval, då vi hade en bekant som arbetade i det öppna kontorslandskapet på pappersföretaget som kunde förse oss med respondenter av intresse för studien. Relevanta begrepp och teorier presenteras i teoriavsnittet, för att förse läsaren med information och kunskap inom ämnet. Dessa teorier används även för att utforma intervjuguiden och hitta teman i det insamlade materialet från intervjuerna. Dessa teman kunde vi även använda oss av när vi analyserade materialet. Resultatet visade att inställningen till öppna kontorslandskap är högst individuell. Även om hälften av respondenterna var mer positiva och den andra hälften var mer negativa, fann vi att det var individuella skillnader i varför de var positivt eller negativt inställda. De anställdas inställning grundar sig i tidigare erfarenheter av andra kontorstyper, samt faktorer på arbetsplatsen såsom ljud/buller, ljusförhållanden, och luftkvaliteten. Unika fynd i studien var tystnaden i det öppna kontorslandskapet och hur detta påverkade de anställda. Utmärkande med just denna studie är att de flesta ljudkällorna som orsakade buller återfanns utanför det öppna kontorslandskapet.