<p>Den svenska detaljhandeln har under senare år genomgått en betydande förändring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera på externa handelsområden istället för i stadens centrala delar. Nya områden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsområdena. Kunden måste ta ett beslut vilket område de vill besöka. Detta beslut tas genom att jämföra hur intressant ett område är i sin helhet i förhållande till ett annat. </p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara resultaten av ett samarbete mellan ett handelsområdes aktörer och hur områdets identitet, attraktivitet och image påverkas av ett sådant samarbete.</p><p>I uppsatsen gör vi en jämförelse mellan två externa handelsområden, Stenalyckan och Flygstaden. Skillnaden mellan områdena är att Stenalyckan har ett samarbete mellan olika aktörer, vilket Flygstaden inte har. Metodtriangulering har använts, vilket betyder blandning mellan en kvalitativ med en kvantitativ metod. Två kvalitativa individuella intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning är utfört. </p><p>Ett teoretiskt ramverk bestående av teorier som behandlar påverkan, kommunikation, image, identitet och attraktivitet har använts. </p><p>Slutsatsen är att ett samarbete mellan aktörerna på ett externt handelsområde medför klara ekonomiska fördelar. Samarbete, bestående av dels intern kommunikation, är grunden till en tydlig identitet som kan leda till att kundens uppfattning om området förbättras.</p>

Den svenska detaljhandeln har under senare år genomgått en betydande förändring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera på externa handelsområden istället för i stadens centrala delar. Nya områden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsområdena. Kunden måste ta ett beslut vilket område de vill besöka. Detta beslut tas genom att jämföra hur intressant ett område är i sin helhet i förhållande till ett annat. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara resultaten av ett samarbete mellan ett handelsområdes aktörer och hur områdets identitet, attraktivitet och image påverkas av ett sådant samarbete. I uppsatsen gör vi en jämförelse mellan två externa handelsområden, Stenalyckan och Flygstaden. Skillnaden mellan områdena är att Stenalyckan har ett samarbete mellan olika aktörer, vilket Flygstaden inte har. Metodtriangulering har använts, vilket betyder blandning mellan en kvalitativ med en kvantitativ metod. Två kvalitativa individuella intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning är utfört. Ett teoretiskt ramverk bestående av teorier som behandlar påverkan, kommunikation, image, identitet och attraktivitet har använts. Slutsatsen är att ett samarbete mellan aktörerna på ett externt handelsområde medför klara ekonomiska fördelar. Samarbete, bestående av dels intern kommunikation, är grunden till en tydlig identitet som kan leda till att kundens uppfattning om området förbättras.

Detta examensarbete behandlar varför Älmhult inte växer. De senast tio åren har det rått bostadsbrist i Älmhult, framför allt på hyreslägenheter. Det finns undersökningar som visar att det finns ett hundratal potentiella inflyttare, men ett problem är att det inte finns någonstans att bo. För att ta reda på vad det är som hindrar företag från att bygga nya bostäder har vi intervjuat aktörer och politiker som är aktiva i Älmhults kommun. Intervjuerna har sammanställts och bearbetats i resultatet. Här framkommer bland annat åsikter om problematiken i att det inte är ekonomiskt lönsamt att nyproducera hyreslägenheter.   Studien syftar till att ge en samlad bild över varför det inte byggs mer bostäder i Älmhult och vad man bör arbeta vidare med för att lösa detta problem. Arbetet har framför allt behandlat Älmhult som tätort och inte som kommun.

Dagens olika handelsområden visar att olika typer av butiker föredrar att etablera sig inom olika områden. Det är viktigt att välja rätt butiksläge men de mest centrala och attraktivaste lägena är inte optimalt för alla butiker. Därför kan mindre centrala lägen vara ett alternativ. Kluster är en typ av handelsområde som beskrivs som ett geografiskt avgränsat område med etablerade företag inom relaterade branscher som har någon slags relation till varandra. I denna uppsats undersöks Magasinsgatan i Göteborg som ett kluster. Syftet med uppsatsen är att undersöka om den enskilda modebutiken på en affärsgata ges fördelar med tanke på klusterbildning, kundunderlag och geografisk belägenhet. För att kunna uppnå syftet har vi format tre forskningsfrågor att ta hjälp av. Forskningsfrågorna är “Vilken image har det undersökta klustret?”, “Vad gör Magasinsgatan till ett kluster?” och “Vad är positivt med det undersökta klustret?”. Undersökningen består av kvalitativa- och kvantitativa metoder där vi utfört tre intervjuer och delat ut enkäter. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av teorin som berör klusterbildning, kommunikation inom kluster, image och konkurrensstrategier. Resultatet vi fick fram bekräftar att Magasinsgatan räknas som ett kluster baserat på de kriterier som måste uppfyllas. Alla tillfrågade respondenter är eniga om att det är positivt att befinna sig på Magasinsgatan och baserat på resultatet dras slutsatsen att det är till en fördel för den enskilda modebutiken att befinna sig i ett kluster. / Today's different trading areas shows that different types of stores prefer to establish themselves in various fields. It is important to choose the right store location but the most central and most attractive locations are not optimal for all stores. Therefore, less central locations may be an option. Clusters are a type of trading area that is described as a geographically defined area with established companies in related industries who have any kind of relationship to each other. This paper examines Magasinsgatan in Gothenburg as a cluster. The purpose of this paper is to examine whether an individual fashion store on a shopping street are given advantages considering the view of clustering, customer base and geographic location. In order to achieve the purpose we have formed three research questions to help us. The research questions are "What image has the investigated cluster?", "What is positive with the investigated cluster?". The survey consists of qualitative- and quantitative methods where we did three interviews, distributed questionnaires and made an observation. The empirical material is analyzed using the theory involving clustering, communication within the cluster, image and competitive strategies. The result we got confirms that Magasinsgatan is seen as a cluster based on the criteria that must be fulfilled. All surveyed respondents agree that it is positive to be located on Magasinsgatan. Based on the results we concluded that there is a benefit to the individual fashion store that are located in a cluster.

No description available.