No description available.

Studien har genom att undersöka tidigare forskning angående de effekter som uppstår vid externa handelsetableringar och dess påverkan på den befintliga handeln genom en fallstudie analyserat det möjliga utfallet av de externa etableringarna vid Medskog i Hudiksvall. Detta har utförts genom en sekundäranalys av den tidigare forskningen samt fyra stycken intervjuer. Intervjuerna har delvis redogjort för den historiska bakgrunden men också berört hur olika parter i frågan anser att externa etableringar vid Medskog bidrar till utvecklingen av handeln i Hudiksvall. Detta innebär att de intervjupersoner som valts representerar olika aktörer under händelseförloppet. Det resultat som detta har genererat i är att de överspillningseffekter som uppstår blir mindre då etableringarna inte är sammankopplade med cityhandeln. Det kommer även att uppstå en del substitutionseffekter men dessa tros inte vara allt för märkbara då de externa etableringarna kommer att komplettera den befintliga handeln snarare än att konkurrera med den. De externa etableringarna kommer även att genom en förbättrad tillgänglighet för de via Europaväg 4 förbipasserande bilister nyttja en köpkraft som tidigare inte var åtkomlig.

I den industrialiserade delen av världen är luftföroreningar ett allvarligt miljö- och hälsoproblem. Det har resulterat i att man i EU och Sverige har tagit fram normer för att skydda människors hälsa. Normerna benämns miljökvalitetsnormer för utomhusluft och de fastställer nivåer för vilken luftföroreningsmängd som är tillåten. Nivåerna sätts utifrån vad som människor och naturen beräknas tåla. Det är främst urban miljö, d.v.s. i stadsmiljöer, som problem med höga halter av luftföroreningar uppstår och utsläpp från trafiken utgör en stor del av luftföroreningarna. Hur städerna är planerade påverkar den föroreningsmängd som människor utsätts för eftersom att täta gaturum och stadsmiljöer medverkar till att luftföroreningarna inte sprids. Därför är stadsplanering ett viktigt verktyg för kommunerna i arbetet med att förbättra luftkvaliteten. God stadsplanering kan bidra till mindre trafik samt till en utformning av stadsbebyggelsen som inte stänger inne luftföroreningar. Huvudsyftet med denna uppsats är att genom intervjuer studera vilken hänsyn två svenska kommuner tar till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft i planeringsarbetet av externhandelsområden. Uppsatsens syfte uppfylls genom en kvalitativ intervjustudie av kommunala politiker och tjänstemän. Slutsatserna av studien är att arbete och förhållningssätt till miljökvalitetsnormerna skiljer sig åt mellan de studerade kommunerna. Kommunernas organisationsstruktur upplevs av intervjuade politiker och tjänstemän i studien påverka arbete och hänsyn till miljökvalitetsnormerna i planeringsarbetet. De intervjuade upplever en tydlig eller mycket tydlig målkonflikt mellan externhandeln och arbetet med att säkerställa en god luftkvalitet. Det finns en rädsla i kommunerna för att luftmätningar ska visa på höga föroreningsnivåer i och med att luftförbättrande åtgärder medför stora kostnader. Större ansvarstagande och ekonomiska resurser från nationell nivå efterfrågas av kommunerna.

Abstract The purpose of this study is to investigate how value creation influences consumers´ choice of market place. We have chosen to focus on how inner city centers can compete with external shopping malls by examining what values consumers find essential in shopping areas. The development within the retail market with more external malls outside cities has resulted in impoverished city centers; therefore, new strategies towards more attractive servicescapes in the inner city are crucial. The study is based on a qualitative approach due to deeper understanding and closeness to the subject, where Kalmar city is chosen as a case. We have completed a focus group study where respondents from each target group where represented. Furthermore, we have accomplished personal interviews category business- men and women from the trade sector in Kalmar. The conclusion has been submitted in different elements within a servicescape where cooperation between different industries, importance of attractive meeting places and pleasant atmosphere were the core findings for value creation. If a city centre corresponds to the findings of value added elements, it is argued to be a strong competitor in today’s concrete retail market

<p>I den industrialiserade delen av världen är luftföroreningar ett allvarligt miljö- och hälsoproblem. Det har resulterat i att man i EU och Sverige har tagit fram normer för att skydda människors hälsa. Normerna benämns miljökvalitetsnormer för utomhusluft och de fastställer nivåer för vilken luftföroreningsmängd som är tillåten.</p><p>Nivåerna sätts utifrån vad som människor och naturen beräknas tåla. Det är främst urban miljö, d.v.s. i stadsmiljöer, som problem med höga halter av luftföroreningar uppstår och utsläpp från trafiken utgör en stor del av luftföroreningarna. Hur städerna är planerade påverkar den föroreningsmängd som människor utsätts för eftersom att täta gaturum och stadsmiljöer medverkar till att luftföroreningarna inte sprids. Därför är stadsplanering ett viktigt verktyg för kommunerna i arbetet med att förbättra luftkvaliteten. God stadsplanering kan bidra till mindre trafik samt till en utformning av stadsbebyggelsen som inte stänger inne luftföroreningar.</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats är att genom intervjuer studera vilken hänsyn två svenska kommuner tar till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft i planeringsarbetet av externhandelsområden. Uppsatsens syfte uppfylls genom en kvalitativ intervjustudie av kommunala politiker och tjänstemän. </p><p>Slutsatserna av studien är att arbete och förhållningssätt till miljökvalitetsnormerna skiljer sig åt mellan de studerade kommunerna. Kommunernas organisationsstruktur upplevs av intervjuade politiker och tjänstemän i studien påverka arbete och hänsyn till miljökvalitetsnormerna i planeringsarbetet. De intervjuade upplever en tydlig eller mycket tydlig målkonflikt mellan externhandeln och arbetet med att säkerställa en god luftkvalitet. Det finns en rädsla i kommunerna för att luftmätningar ska visa på höga föroreningsnivåer i och med att luftförbättrande åtgärder medför stora kostnader. Större ansvarstagande och ekonomiska resurser från nationell nivå efterfrågas av kommunerna.</p>

Syftet med uppsatsen var att analysera effekterna av en skandinavisk valutaunion ur ett handelsperspektiv med fokus på intern- och externhandel för regionen. För att göra detta användes teorier och tidigare forskning av gemensamma valutaområden samt empiri för det aktuella området. För bedömning av handelsförutsättningarna har Jonungs kriterier som berör handel granskats och resultatet tyder på att Danmark och Sverige uppfyller kriterierna för ett optimalt valutaområde medan Norge på vissa punkter avviker. Detta gör att Norge kan anses som en mindre lämpad kandidat sett till ett optimalt valutaområde men med detta sagt inte en olämplig kandidat i ett skandinaviskt valutasamarbete. För att beräkna effekterna på handeln vid ett skandinaviskt valutasamarbete skapades ett intervall baserat på resultat från tidigare forskning anpassat efter de skandinaviska förhållandena. Resultatet är att den interna handeln kommer att öka med 50 % - 90 % med bakgrund av tidigare beräknade effekter på EMU-området och andra monetära unioner. Gällande den externa handeln påvisades inget entydigt resultat. Slutsatsen om ett monetärt samarbete leder till ökat ekonomiskt inflytande i världen eller till en mer stängd region är svår att dra.

Handelsområden är inget nytt påfund. Redan antikens civilisationer hade offentliga marknader där varor såldes och bytte ägare. Marknader och handelsområden har sedan dess varit en central del av städer. I samband med industrialiseringen och något senare, bilismens intåg, har dock flera stora förändringar skett i hur vi handlar. När en större andel av befolkningen fick tillgång till bil kunde handelskedjor flytta långt utanför städerna där marken var mycket billigare och lättillgänglig. Handel i halvexternt läge är många gånger i konflikt med kommunens mål och strategier som ofta förespråkar social hållbarhet och tillgänglighet. Handelsområden kan bidra till att skapa barriärer i tätorterna eftersom de i regel ligger samlat i ett kluster relativt centralt. Sådana handelsområden besöks i regel enbart under dagarna medan platserna nattetid kan upplevas ödsliga och otrygga. Brist på gång- och cykelvägar, smidig kollektivtrafik samt funktionsblandning bidrar till att ytterligare förstärka barriäreffekten. Utöver det låser handelsområden som är byggda efter bilens behov fast oss i ett fortsatt bilberoende. Denna studie syftar sig till att undersöka hur halvexterna handelsområden i medelstora svenska städer kan utvecklas utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Detta genomförs genom en fallstudie på handelsområdet Giraffen i Kalmar samt en omvärldsanalys över hur andra aktörer hanterat tillgänglighet i projekt på olika skalor och med varierande syften. Undersökningen innefattar ett gestaltningsförslag på två skalor där de lärdomar som dragits av analysen appliceras. Avslutningsvis diskuteras hur undersökningen besvarat syftet och frågeställningen.

Handeln har haft en betydande roll för stadens uppkomst och utveckling, idag är stadens många funktioner som karaktärisera staden som attraktiv med ett myllrande gatuliv. Men sedan bilens framfart har handelsområden etableras utanför stadens kärna som har möjliggjort en större kundkrets och ett större utbud. Under 90-talet ändrades Plan- och bygglagen i syfte att främja den fria marknaden och konkurrensen, vilket möjliggjorde etableringen av externhandel som den ser ut idag. Idag står den för en tredjedel av handeln i Sverige och etableringen har även lockat internationella butikskedjor som har pressat priserna och flertalet forskare menar nu att det riskerar att utarma staden på handel och service. Under kursen Planering och hållbarhet i programmet Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola stötte vi för första gången på allvar på problematiken med externhandeln. Externa köpcentrum lyftes främst som ett miljömässigt problem, men också som en lösning ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Frustration uppstod inom oss när vi insåg att kommunerna tillsynes krigar om externhandeln och det väckte flera frågor. Kommunpolitiker framställde många av problemen oansenligt och ofullständigt, med godtyckliga lösningar. Underlaget i kursen gav oss känsla av att kommunrepresentanter och politiker inte vågar trotsa nyetableringar av externa handelsområden i rädsla av att ställa sig emot utvecklingen av företagsamhet. Men måste de två stå i motsats till varandra? Eftersom vi under programmet diskuterat externhandel ur ett kritiskt perspektiv har vi följaktligen antagit en mycket kritisk ansats mot handelsfunktionen. Som nämnt ovan uppstod intresset för forskningsområdet ur känslomässig frustration och irritation. Det kan därför vara värdefullt att poängtera möjligheten för en förkonstruerad subjektiv bias mot externhandeln i arbetet. Detta kandidatarbete utgör en komparativ fallstudie över två kommuner, Landskrona och Karlskrona, som är för- respektive emot etablering av externhandel, för att studera hur olika planeringsideal påverkar innerstaden. I urvalet av studieobjekt valdes de aktuella kommunerna sådant att de yttre faktorerna, såsom geografisk lokalisering, medianinkomsten i kommunen och befolkningsmängd, är så lika varandra som möjligt så att skillnader i de politiska planeringsidealernas effekter tydliggörs. En dokumentanalys över kommunala dokument har legat till grund för tio attribut för staden, som agerat verktyg för att beskriva påverkan och effekter på innerstaden. Fallstudien visade att Landskrona, som opponerat sig mot etablering av externhandel, driver en konkret och strikt planeringspolitik för att göra innerstaden till en attraktiv plats med konkurrenskraft och god ekonomisk tillväxt. Karlskrona, som opponerat sig för etablering av externhandel, driver en nätverkande planeringspolitik, där flera aktörer har möjlighet att driva planeringsfrågor och påverka processer. Resultatet visade att Landskronas innerstad har sämre ekonomisk tillväxt än Karlskrona, trots kommunens omfattande strategier att nå en ekonomiskt stark stadskärna.

<p>Den svenska detaljhandeln har under senare år genomgått en betydande förändring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera på externa handelsområden istället för i stadens centrala delar. Nya områden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsområdena. Kunden måste ta ett beslut vilket område de vill besöka. Detta beslut tas genom att jämföra hur intressant ett område är i sin helhet i förhållande till ett annat. </p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara resultaten av ett samarbete mellan ett handelsområdes aktörer och hur områdets identitet, attraktivitet och image påverkas av ett sådant samarbete.</p><p>I uppsatsen gör vi en jämförelse mellan två externa handelsområden, Stenalyckan och Flygstaden. Skillnaden mellan områdena är att Stenalyckan har ett samarbete mellan olika aktörer, vilket Flygstaden inte har. Metodtriangulering har använts, vilket betyder blandning mellan en kvalitativ med en kvantitativ metod. Två kvalitativa individuella intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning är utfört. </p><p>Ett teoretiskt ramverk bestående av teorier som behandlar påverkan, kommunikation, image, identitet och attraktivitet har använts. </p><p>Slutsatsen är att ett samarbete mellan aktörerna på ett externt handelsområde medför klara ekonomiska fördelar. Samarbete, bestående av dels intern kommunikation, är grunden till en tydlig identitet som kan leda till att kundens uppfattning om området förbättras.</p>

No description available.