Den svenska detaljhandeln har under senare år genomgått en betydande förändring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera på externa handelsområden istället för i stadens centrala delar. Nya områden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsområdena. Kunden måste ta ett beslut vilket område de vill besöka. Detta beslut tas genom att jämföra hur intressant ett område är i sin helhet i förhållande till ett annat. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara resultaten av ett samarbete mellan ett handelsområdes aktörer och hur områdets identitet, attraktivitet och image påverkas av ett sådant samarbete. I uppsatsen gör vi en jämförelse mellan två externa handelsområden, Stenalyckan och Flygstaden. Skillnaden mellan områdena är att Stenalyckan har ett samarbete mellan olika aktörer, vilket Flygstaden inte har. Metodtriangulering har använts, vilket betyder blandning mellan en kvalitativ med en kvantitativ metod. Två kvalitativa individuella intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning är utfört. Ett teoretiskt ramverk bestående av teorier som behandlar påverkan, kommunikation, image, identitet och attraktivitet har använts. Slutsatsen är att ett samarbete mellan aktörerna på ett externt handelsområde medför klara ekonomiska fördelar. Samarbete, bestående av dels intern kommunikation, är grunden till en tydlig identitet som kan leda till att kundens uppfattning om området förbättras.

No description available.

Handel har i flera fall legat till grund för städers ursprung i Sverige, där stadskärnan har verkat som den centrala handelsplatsen. I takt med handelns utveckling och bilens framfart i det svenska samhället, har handelsplatser uppstått i externa lägen utanför staden. Externhandeln har med bilanpassade och lättåtkomliga lägen i nära anslutning till större trafikleder öppnat upp för en handelsmarknad som har bidragit till en konkurrens om kommuners kundunderlag. Samtidigt har handeln expanderat över internet genom e-handel som även denna plattform är en bidragande faktor till den ökade konkurrensen. Konkurrensen mellan den samlade externa handeln och stadskärnan har sedan ett antal år legat till grund för flera debatter, och kring forskningen råder det delade meningar där en del menar att konkurrensen gynnar handel i stadskärnan medan en del menar att den missgynnas. Kommuner har olika synsätt och innehar olika erfarenheter av den externa handeln men gemensamt för dem är att den påverkar deras fysiska planering. Forskningen yrkar på att aspekter som tillgänglighet, trafikfrågor och etablering i geografiska lägen medför konsekvenser för kommuner och att de måste behandlas effektivt i den fysiska planeringen. Följande kandidatuppsats undersöker den externa handelns påverkan på stadskärnan och dess verksamheter samt hur den externa handeln behandlas i kommunal fysisk planering. Syftet med arbetet har varit att undersöka två kommuner, Karlshamns kommun och Kristianstad kommun, med hjälp av fallstudier där deras kommunala planering har granskats och jämförts för att finna likheter och skillnader i deras planering. För att genomföra arbetet har dokumentanalys använts där relevanta begrepp har identifierats och kategoriserats utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Begreppen har därefter applicerats på ett empiriskt material som består av kommunala dokument, för att granska hur kommunerna hanterar den externa handeln i planeringen. Samtidigt har uppsatsen använt sig av surveyundersökning för att finna vilken påverkan den externa handeln har på respektive stadskärna och dess verksamheter. I analysen av det empiriska materialet har det framgått att i respektive kommun behandlas den externa handeln på liknande sätt då de har snarlika förutsättningar. Båda kommunerna är medvetna om att den externa handeln är betydande för respektive kommuns intressen, samtidigt som de tar hänsyn till de sociala och miljömässiga aspekter som den externa handeln medför samhället. Av surveyundersökningen har det framgått bland aktörer i respektive stad att den externa handeln har en påverkan på verksamheter i stadskärnan, samtidigt som det har påverkat konsumenterna var de främst väljer att uträtta sin handel. Respektive analys av kommunerna har slutligen ställts mot varandra och en diskussion har genomförts. Därefter besvaras uppsatsens frågeställningar angående vilken påverkan den externa handeln har på stadskärnan, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan de utvalda kommunernas hantering av den externa handeln i planeringen.

Denna studie är en kandidatuppsats i Samhällsbyggnadsteknik vid Högskolan Dalarna. Handeln är i ständig utveckling vilket ställer krav på de platser där handel bedrivs. Dessa platser måste därför planeras för att möta den ibland oförutsedda utveckling som framtiden för med sig annars finns risken för urbana förfall inom dessa områden. Studien avser att med hjälp av samlad empiri kring arbete med planering, flexibilitet och resiliens resultera i hur plankartor över externhandelsområden kan arbetas fram och sedan utformas för att bli anpassningsbara mot trendbrott och oförutsedd utveckling i framtiden. I studien har även plankartor över handelsområden från tre olika kommuner granskats. Detta för att få en inblick i hur dagens områden är planerade, detta ligger sedan till grund för skapandet av en alternativ plankarta över Knalleland i Borås. I studien har även sex semistrukturerade intervjuer utförts, alla med någon koppling till någon av de tre valda handelsområdena. Studien har visat på att de granskade områdena inte planerats för att vara så flexibla och resilienta som man ur studiens perspektiv kanske kan önska. Studien resulterade även i ett experiment med en alternativ plankarta vars syfte var att möjliggöra för en flexiblare användning samt innehålla ett större inslag av komponenter för ökad resiliens. Det har genom studien framkommit att den unika platsens förutsättningar spelar stor roll när man ska planera för ett resilient område. Vilket får till följd att det kan vara svårt att hitta generella lösningar som fungerar och som kan appliceras överallt. / This study is a bachelor thesis in Civil Planning and Construction at Högskolan Dalarna. Commerce is in constant change, which put demands on the places where commerce occurs. These places must therefore be planned to meet the sometimes-unforeseen development that the future brings. If not, there is a risk of urban decay in these areas. This study aims to result in how maps for detailed development plans in external retail areas can be created to be adaptable to unforeseen future development. This with the help of collected data concerning work with planning, flexibility and resilience. The study also contains a comparison of maps for detailed development plans in external retail areas in three different Swedish municipalities. This was made to get an insight to how these areas are planned and is also used to create an alternative map for detailed development plan for the area Knalleland in Borås, Sweden. The study also contains six semi-structured interviews, all with a connection to one of the three chosen external retail areas examined. The study has shown that the areas examined has not been planned to be as flexible and resilient as one, from the perspective of the study might have wished for. The study also resulted in an experiment with an alternative map for detailed development plan, whose purpose was to enable a more flexible use, as well as to contain more components for increased resilience. It has been concluded, through this study, that the unique prerequisites of the site are of great importance when planning for a resilient area. This makes it hard to find general solutions that works and can be applied anywhere.

Externa handelsområden dök först upp i Sverige på 1960-talet. Sedan dess har de endast blivit fler till antalen. De uppkom mot bakgrund av bilismens utbredning i samhället och ekonomiska drivkrafter. En annan viktig faktor är stadsbyggnadsideal som under 1900-talet förespråkade funktionsseparering. Många problem kommer till följd av externhandelns etablering, de kan bland annat konkurrera ut stadsdelsbutiker samtidigt som de är otillgängliga utan bil. De absolut flesta besökande anländer med bil till externa handelsområden. Bilberoendet medför många väletablerade negativa konsekvenser. I takt med befolkningsökningen i städerna befinner sig tätortsnära, eller halvexterna, handelsområden i ett alltmer centralt läge i staden. Arbetet behandlar den potentiella övergången monotona handelsområden kan göra till en funktionsblandad stadsdel, som i högre grad uppmuntrar till hållbara färdsätt. Huvudsyftet är att handelsområdena integreras i staden. Arbetet har varit en fallstudie av två halvexterna handelsområden, ett i Trelleborg och ett i Växjö. Den första delen av fallstudien var en dokumentstudie som undersökte kommunernas trafkmål och jämförde dessa med handelsområdenas utformning. Dokumentstudien fann att de två kommunerna inte kunde leva upp till sina trafkmål i handelsområdena. Fallstudiens andra del, platsanalysen, utgick från två verktyg, Trafkverkets integreringsanalys och Jan Gehls tolv kriterier för urbana rum. Designprinciper togs fram baserat på arbetets kunskapsöversikt och resultatet från platsanalyserna. Med hjälp av dessa designprinciper gestaltades planförslag för de två handelsområdena i Trelleborg och Växjö. Arbetet visar hur halvexterna handelsområden kan integreras i staden. Att omvandla ett halvexternt handelsområde till en stadsdel har många utmaningar. De flesta har att göra med den befintliga bebyggelsen, som bland annat försvårar förtätningen. Detta leder i sin tur till att det är svårt att skapa attraktiva stadsmiljöer. Slutsatsen är dock att integreringen är värd att genomföra trots det. I och med integreringen skapas en större närhet mellan olika funktioner, vilket uppmuntrar till hållbara färdsätt. Dessutom har tryggheten ökat och barriärer lösts upp. Designprinciperna som togs fram i detta arbete skulle kunna användas för andra projekt för integrering av handel. I slutet diskuteras integreringsanalysens användbarhet som verktyg.

Thesis:The aim of our study is to identify how IKEA's externalestablishment at Norra Backa can affect Kupolen and the centre. This in order to provide suggestions on how these trade areas can be connected and create a whole to thereby gain the purchasing power.Method:In our study we used triangulation. That means we have used both a quantitative and a qualitative approach. The quantitative method based on a survey with 100 respondents. The qualitative method is based on interviews with the centre conductors of Borlänge, Laila G Prosén and Anna Timander.Theory:The theories we have used is STP, substitution effects and effects of overspill, important factors for an attractive market town, Town Centre Management, Urban Retail Product.Conclusion: We found how IKEA's establishment at Norra Backa may affect Kupolen and the center of Borlänge then we gave suggestions on how these trade areas can be connected.

Externhandelsområden står inför stora utmaningar i och med den digitaliserade handeln och samhällets utveckling mot det hållbara samhället. I takt med att städerna växer blir de externa handelsområdena en del av staden. Järfälla kommun i Stockholms län, nämner i sin översiktsplan att Barkarby Handelsplats år 2050 ska ha en stadsmässig bebyggelse som binder samman kommunens centrum till en stor kommunkärna. Syftet med arbetet var att undersöka möjligheterna att minska den externahandelns bilberoende genom förtätning. Frågan besvarades genom ett områdesförslag för Barkarby Handelsplats där handeln har anpassats till en stadsmässig struktur, med god tillgänglighet och fortsatt ekonomiskt värde. Genom teoretiska studier om förtätning kunde det konstateras att förtätning är en fungerande strategi för minskad biltrafik, om det görs i samband med en förbättrad kollektivtrafik. Studierna visade också att handeln anpassas allt mer till ett digitaliserat samhälle samtidigt som vikten av fysiska butiker fortfarandeär viktig för lönsamheten. Genom att minska butiksytorna och implementera hemleverans för stora varor kunde handeln anpassas till en stadsmässig struktur. För att behålla områdets tillgänglighet förbättrades områdets gång- och cykelnät, parkeringsplatser samlades vid områdets utkant och en ny kollektivtrafiklinje drogs genom området. / Decentralized retail sites are facing increased challenges with retail digitalization. Another challenge is that societies are progressing towards sustainable cities. As the cities grow the decentralized retail sites are becoming a centralized part of the city. Järfälla municipality in Stockholm County, mentions in their latest comprehensive plan that Barkarby Retail Center will have an urban development scheme in 2050. The plan also states that the area will be a part in connecting the local municipality centers. The aim of this study was to determine the possibilities of reducing car dependency in decentralized retail sites with compact development. The study resulted in an area proposal for Barkarby Retail Center, where the existing retail were adapted to an urban development with an improved accessibility and continued economic value. Theoretical studies concluded that compact development is a working strategy to make people drive less, if it is combined with an improved public transport. The studies also concluded that even though the retail is getting more digitalized, the importance of physical stores is still proven to be important for profitability. By minimizing the retail space and implementing home delivery for bulky goods, the decentralized retail could be adapted to an urban development scheme. In order to maintain the accessibility of the area, the area’s pedestrian and bicycle networks were improved, parking spaces were gathered at the outskirts of the area and a new public transport line was drawn through the area.

Trade has since ancient times been a cornerstone of the origin and development of life in thecity and is until this day serving as a central function of the city’s attractiveness. Theattraction consists of, among other things, the jobs that diversity of services creates but alsothe lifestyle that the city offers in return. Consumption thus affects the city’s design, functionand use and vice versa, therefore there is also a strong relationship in the form of dependencebetween the city and commerce. When commerce moves out of town to external shoppingcenters and this said relationship gets disturbed, it leads to social, ecological and not leasteconomic consequences. Ecological and social consequences can for example be aboutmotorism and its carbon emissions and an increased dependence for the less well-off. Whileeconomic consequences can relate to the risk of business being depleted as competingdiscount store chains push prices towards small businesses. This bachelor’s thesis consists of a comparative case study of the two Swedish municipalitiesUddevalla and Landskrona, where both qualitative and quantitative methods for the analysisare combined. The qualitative part of the analysis is carried out through an idea analysis ofmunicipal policy documents that concern the general planning. In addition, the quantitativepart consists of an attribute analysis and deals with various percentage changes in trade fromthe year 2010-2015. This in order to examine how different political community planningideals appear in the documents, this in order to be able to draw conclusions about whether theplanning ideals and the actual development between central and external trade correlate. The case study showed that Landskrona, which has taken a stand against commercialestablishments outside the city center, has a trade development that is in line with themunicipality’s planning ideal where trade is moved back to the inner city from the otherinternal trade area. Uddevalla pursues a similar line in the matter that the greatest focusshould be on the establishment of central trade. However, the development does notcorrespond with the municipality’s planning ideal regarding trade as the central tradedecreases during the examined period in favor of external trade. Despite these broadly similarplanning ideals, it can be concluded that even if the development in Uddevalla is not in linewith the municipalities’ vision in the same way as in Landskrona, Uddevalla has the biggestfinancial success.

etableringen av köpcentra i Malmö har medfört en ökad konkurrens gentemot handeln i stadskärnan. För fem år sedan utsågs Malmö stadskärna till årets stadskärna, idag står flertalet butikslokaler tomma längs gågatan. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som är betydande för handeln i Malmö stadskärna samt hur fastighetsägare och butiker resonerar kring vakanserna. Studien genomfördes därför med hjälp av en kvalitativ metod där totalt nio intervjuer med både fastighetsägare och butiker gjordes, för att båda parters resonemang kring den rådande situationen i stadskärnan skulle framgå. Studien har presenterat teorier kring rumslig konkurrens, tillgänglighet, utbud, förvaltning och hyror samt samordning och Citysamverkan. Resultatet av studien visade att stadskärnans attraktivitet avgör om köpcentra är ett hot eller inte mot stadskärnan. Det räcker inte att stadskärnan utvecklar de egenskaper som gör ett köpcentra starkt utan stadskärnan måste skapa något som är svårt för andra marknadsplatser att kopiera. För att skapa något unikt kan stadskärnan använda strategin produktdifferentiering genom att exempelvis införa nattekonomi. Att ta tillvara på ankare och att fastighetsägarna tar ansvar för förvaltningen av utemiljön i stadskärnan är även satsningar som bör göra stadskärnan mer attraktiv. Studien visade på att det finns ett samarbetsproblem i Malmö stadskärna. Båda parter anger att de vill samarbeta, och anordna olika event, men anser att den andra parten är ovillig att samarbeta. För att lösa samordningsproblemet måste någon part vara villig att ta första steget och stå för de kostnaderna som krävs för att ett samarbete ska uppstå. Studien visade även att butikerna ansåg att en hyressänkning i stadskärnan bör genomföras, vilket fastighetsägarna inte höll med om. Det finns teorier som säger att hyressänkningar inte är en lösning men det finns även teorier som säger att hyressänkningar kan vara en lösning för att behålla butiker i stadskärnan.Nyckelord: Stadskärna, centrumutveckling, handel, externhandel, detaljhande / The establishment of out-of-town shopping centers in Malmo has increased competition amongst retail in the city center. Five years ago, Malmo city center was selected city center of the year; today there are several vacancies along the high street. The purpose of the study is to investigate significant factors that play a key role for retail in Malmo city center and landlords and boutiques opinions towards the vacancies. The study was therefore conducted using a qualitative method in order to gather the opinion of both parties on the current situation in the city center. The study has shed light upon theories as spatial competition, availability, supply, management and rents as well as coordination and Citysamverkan. The study came to the conclusion that it's the attraction of the City center that decides if shopping malls are a threat or not. The city center cannot solely rest on the same ideas that we normally would encounter in a shopping mall. The city center must distinct itself from the others in a way that is hard for others to copy. In order to create something unique the city center can adapt strategies such as product differentiation, for example introducing night-time economy. Efforts that can make a big difference is main attractions and management of the surrounding environment. Looking back at the interviews held with landlords and boutiques it was discovered that they have lack of proper communication. Both parties declare that they are willing to cooperate, at the same time both parties blame each other’s for lack of will to cooperate. In order to solve the issue one of the two will have to willingly take the first step and finance the initial costs in order to get going and make progress. The study displayed the fact that most of the boutiques wanted reduced rents within the city center, the landlords do not agree on this. There are theories that support the landlords’ opinion on the other hand there is also theories that agree that cutting down on rents could mean that boutiques could be kept in the city center. Keywords: City center, city center development, trade, out-of- town shopping, retail

I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade. Trots detta planeras och byggs externa köpcentrum runt om i Sverige idag. I uppsatsens fallstudie undersöks hur de externa köpcentrum Östra Torp i Uddevalla samt Haganäs i Älmhult planeras för gång-, cykel- och kollektivtrafikanter samt vilka hänsyn som tas till dessa transportmedel i planeringsfasen. För att kunna bedöma vilka hänsyn som tagits har en metod arbetats fram, vilken resulterat i en checklista innehållande viktiga planeringsprinciper för dessa transportmedel. Metoden baseras på vedertagna planeringsrekommendationer för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det kan konstateras att vid planeringen av de externa köpcentrum som undersökts har hänsyn tagits till gång-, cykel och kollektivtrafik, men detta har inte gjorts konsekvent, och således har planeringen brister som skulle kunna åtgärdas. Vidare kan konstateras att planeringen på området för det externa köpcentrumet främst utgått ifrån den bilburnes premisser vilket också har resulterat i en för externa köpcentrum karaktäristisk, bilorienterad utformning. Vidare undersöker uppsatsen hur dessa brister skulle kunna tillgodoses i ett avslutande gestaltningsförslag. Syftet är att visa på hur en alternativ planering skulle kunna gestaltas för att förbättra de fysiska förutsättningarna för mindre bilberoende trafikstrukturer och således resultera i resmönster vilka kan minska motsättningen mellan utformningen av externa köpcentrum och miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Målet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, motsättningen mellan miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och externa köpcentrums utformning kan motverkas genom att planera externa köpcentrum enligt studerade planeringsprinciper för gång-, cykel- och kollektivtrafik. I uppsatsen konstateras att det går att planera externa köpcentrum på ett sätt som förbättrar de fysiska förutsättningarna för gång-, cykel och kollektivtrafik, samt visa på en metod för hur detta kan göras. Med checklistan som hjälpmedel skulle misstag kunna avhjälpas i ett tidigt planeringsskede. Efterkonstruktioner kan därmed undvikas och den fysiska miljön eventuellt bli bättre. Vidare kan konstateras att metoden som framtagits specifikt för denna uppsats, i form av checklistan, utgår ifrån generella normer och resonemang och kan därför användas vid planering av andra externa köpcentrum.