This paper has evaluated a new type of prosthetic foot, X-Balance, which aim was to facilitate the performance on uneven ground for the user. This study have performed gait analyzes with three prosthetic feet, the X-Balance, Flex-Foot and assure Ottobock9192 on flat and uneven surfaces using 3D analysis system QTM (Qualisys Track Manager) and associated force plates. During the project a prototype of a design that can perform a mechanical gait were manufactured. The prototype has then been used to fulfill the purpose and objective of this study which is to make different final sets that demonstrate differences between prosthetic feet. Gait analyses of individuals have also been performed to get an idea of what normal gait is. The reliability of the prototype was measured and compared to the study with individuals. By comparison, it could be established that the structure had a higher reliability than the individuals, thus making it easier to compare prosthetic feet against each other. There are no measurements to show that proves that the mechanical gait with the prototype has a high validity. The evaluation findings shows that Ottobock9192 reduce the forces in the Z- and Y-direction most and thus contributes to a gentler heel strike than the other two prosthetics. The results also shows that X-Balance allows greater flexibility in sideway direction (supination) and contributing to a more gentle and easier gait for the user once operate the prosthetic foot over an object with the medial part of the forefoot.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ortopedtekniska åtgärder är en del i behandlingen av reumatiska ledsjukdomar, med främsta syfte att minska begränsningar som smärta och stelhet kan medföra och därmed öka livskvaliteten. Syfte: Utvärdera ortopedtekniska åtgärder för patienter med reumatiska fotbesvär avseende smärtintensitet, gång- och balansförmåga samt utvärdera utförandet av vardagliga aktiviteter. Vidare var syftet att undersöka vilka beteenderelaterade faktorer som patienter med reumatiska fotbesvär upplever påverkar gångförmågan. Metod: Kvasiexperimentell design i kombination med kvalitativ induktiv ansats användes. Interventionen bestod av ortopedteknisk åtgärd. Kvasiexperimentella studien bestod av 31 deltagare som genomförde sex minuters gångtest, skärpt Rombergs test och gång i åtta-figur vid förskrivning och efter fyra månader samt besvarade frågeformulär före förskrivning och efter fyra respektive sex månader. Semistrukturerad intervju genomfördes med 6 av de 31 deltagarna. Resultat: Ortopedtekniska åtgärder ger minskad smärta, förbättrar gångförmågan och ökar utförandet av vardagliga aktiviteter. Ingen påvisad förbättring av balansförmågan. Omgivningsfaktorer, psykologiska faktorer, konsekvenser och fysisk aktivitet är beteenderelaterade faktorer som patienter med reumatiska fotbesvär upplever påverkar gångförmåga. Slutsats: Vidare forskning behövs för att stärka evidensen kring de ortopedtekniska åtgärdernas effekt samt hur de beteenderelaterade faktorerna påverkar gångförmågan för patienter med reumatiska fotbesvär. Nyckelord: Balansförmåga, gång, operant inlärning, reumatiska sjukdomar, smärta, socialkognitiv teori. / ABSTRACT Background: Orthopedic insoles and shoes (OIS) are common part of the treatment of rheumatic joint diseases, aimed to reduce limitations caused by pain and stiffness and increase quality of life. Objective: To evaluate OIS for patients with rheumatoid foot problems regarding pain intensity, walking and balance ability and evaluate performed daily exercise. A further aim was to investigate the behavioral factors that patients with rheumatic foot problems experienced affect walking ability. Method: A quasi-experimental design in combination with a qualitative design with inductive approach was used. Thirty one participants completed a six-minute walk test, sharpened Romberg's test and a walk in eight-figure before prescribing and after four months and completed questionnaires before prescribing and after four and six months. Semi- structured interviews were conducted with six of the 31 participants. Results: OIS reduced pain, improved walking ability and increased the extent of performed daily exercise. No improved balance ability was showed. Environmental factors, psychological factors, consequences and physical activity are behavioral factors that patients with rheumatoid foot problems experienced affect the ability to walk. Conclusion: Further research is needed to strength the evidence of OIS´s effects and how behavioral factors affect walking ability in patients with rheumatoid foot problems. Keywords: Balance Ability, gait, operant learning theory, pain, rheumatic diseases, social cognitive theory.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att använda förflyttningshjälpmedel. Metod: Studien är en litteraturstudie, där 11 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Artiklarna analyserades utifrån en induktiv metod. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: ”Göra vad jag vill, på den plats jag själv väljer”, ”Att vara synlig, men inte sedd” samt ”Känslor inför förändringen i tillvaron”. Slutsats: Användarens upplevelser påverkades av förflyttningshjälpmedlets funktion, omgivningens tillgänglighet och andra människors attityder. Hjälpmedlet möjliggjorde eller begränsade aktivitet och påverkade känslan av frihet och mening. Förändringen som förflyttningshjälpmedlet medförde gav upphov till starka känslor och en förändrad självbild. Genom kännedom om de upplevelser förflyttningshjälpmedlet kan bidra till, kan arbetsterapeuten ge klienten bättre förutsättningar till positiva upplevelser i samband med att hjälpmedlet används.

En hållbar stadsutveckling av våra samhällen anses vara en nödvändighet om vi ska kunnamöta de utmaningar som orsakas av de pågående klimatförändringarna i vår värld. För att viska klara denna omställning krävs det att vårt transportsystem utvecklas på ett hållbart sätt.Våra transporter och resor behöver ske på ett transportsystem som är mer yteffektivt ochutföras på ett sätt som är energisnålt och förbrukar mindre fossila bränslen. Detta behov, ochde mål, strategier och åtgärder för att möta det, ingår i begreppet hållbart resande. Att öka andelen resor som utförs med gång, cykel och kollektivtrafik är en viktig beståndsdeli att arbetet med att omforma vårt transportsystem utifrån konceptet hållbart resande. Sedan50-talet har vårt transportsystem har anpassats och växt utifrån bilens behov. I dag behöverSveriges kommuner tänka om och prioritera andra, mer klimatvänliga färdmedel i gaturummet. I den här studien undersöks hur idén om hållbart resande införlivas i två kommuner. Förstgenom att studera hur man arbetar med hållbart resande på en strategisk nivå i deras styr-ochpolicydokument. Detta görs i syfte att studera hur kommunerna har anammat de åtgärder somtidigare forskning har rekommenderat för att framgångsrikt implementera hållbart resande itrafiksystemet. Vidare genomförs en nulägesanalys av kommunernas bebyggelse, därförutsättningarna för att resa med gång, cykel och kollektivtrafik till en av de störresamlingsplatserna i en kommun, evenemangsarenan, undersöks.

Bilen utgör det mest dominerande färdsättet i dagens samhälle trots att bilen medför många negativa konsekvenser, såsom utsläpp av växthusgaser, försämrad folkhälsa samt är mycket platskrävande. Detta beror till stor del på samhällsplaneringen som har prioriterat bilen mer än hållbara färdsätt. I vilken utsträckning hållbara färdsätt såsom gång och cykel väljs avgörs till stor del på hur dagens stadsområden är utformade och påverkar hur fördelaktigt gång och cykel är som färdsätt. Arbetets syfte är att undersöka vilka förutsättningar och åtgärder som krävs för att främja gång och cykel och visa på hur ett gång- och cykelvänligt stadsområde kan utformas. Genom kunskapsöversikten och platsanalysen har mål och strategier utformats för ett stadsområde i centrala Lyckeby i Karlskrona, för att genom gestaltningen göra det mer gång- och cykelprioriterat. Arbetets slutsatser visar att det krävs en kombination av goda förutsättningar och flera olika typer av åtgärder för att prioritera gång och cykel. Gestaltningsförslaget visar hur väginfrastrukturen och bebyggelsen kan utformas och placeras för att uppnå ett gång- och cykelvänligt stadsområde, allt ifrån fler gång- och cykelstråk till ett ökat utbud av närliggande handel och service.

Syftet med detta examensarbete är att studera och utvärdera trafiksäkerheten kringStadsparksskolan, med fokus på gång- och cykelvägar samt passager, för att identifierafaktorer för ett skapa underlag för strategier för ökat och säkrare gående och cyklande blandskolbarnen. Målet är också att använda en innovation, drönare, för att samla in trafikdata ochdärigenom skapa underlag till en övergripande utvärdering av metodens lämplighet ochgenomförbarhet för trafikutredningar och trafikstudier.Bland oskyddade trafikanter är barn även mer sårbara än andra och har fler svårigheter atthantera den komplexa trafikmiljön. Barnens rörelsefrihet och möjlighet att utforska sinomgivning på egen hand har minskat efterhand som motorfordonstrafiken har ökat. Allt flerföräldrar skjutsar sina barn till skolan och ju mer bilar kring skolan på morgnar ocheftermiddagar, desto farligare blir trafikmiljö kring skolan. Det medför att antalet barn somgår eller cyklar till skolan minskar. Såväl gång- som cykeltrafik har en central roll för att uppnåett långsiktigt hållbart transportsystem, för barn innebär detta ökad rörelsefrihet och entrafikvana som de kan ha med sig in i vuxenlivet. Vidare påverkar en minskad fysisk aktivitetbarns inlärningsförmåga och skolprestation, i negativ riktning. Trafikmiljön kring skolor är oftaheller inte byggd för att hantera en ökad biltrafik.En grundläggande förutsättning för att främja gående och cyklande hos skolbarnen är attbygga trafiksäkra gång- och cykelvägar och passager kring skolan. I denna uppsats valdesStadsparksskolan för att utreda utformning av gång- och cykelvägar samt passager i skolmiljönur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Platsanalys och drönarflygning är de metoder som användesför att samla in data med avsikt att besvara studiens syfte.Gång- och cykelvägarna till Stadsparksskolan anses inte vara tillräcklig trafiksäkra, främst pågrund av oenhetlig och osammanhängande utformning. Passager längs intilliggandekörbanan till skolan behöver hastighetssäkras för att tillgodose barns säkra tillgänglighet tillskolan. / The purpose of this thesis is to study and evaluate road safety around Stadsparksskolan, witha focus on walking and cycling paths and passages, to develop strategies for increased andsafer walking and cycling among schoolchildren. The aim is also to use innovation drone tocollect traffic data, thereby creating the basis for an overall evaluation of the method'ssuitability and feasibility for traffic investigations and studies.Among vulnerable road users, children are more vulnerable than others and it is difficult forchildren to deal with complex traffic environments. Children's freedom of movement and theability to explore their surroundings on their own way have decreased as motor vehicle traffichas increased. More and more parents are driving their children to school and busier roadsmean more danger for children. As a result, the number of children walking or cycling to schoolis decreasing. Walking and cycling play a crucial role in achieving a long-term sustainabletransportation system and in giving children more freedom of movement. It is also a travelbehavior that children can carry over into adulthood. Furthermore, reduced physical activityaffects children's learning ability and school performance, in a negative direction. The trafficenvironment around schools is often not designed to cope with an increasing volume ofvehicle traffic.To promote walking and cycling among school children, designing safer walking and cyclingpaths and passages around the school is a fundamental prerequisite. In this paper,Stadsparksskolan was chosen to investigate the design of walking and cycling paths as well aspassages around the school environment. Site analysis and drone flying are the methods thathave been used to collect data to meet the aim of the study.The pedestrian and bicycle paths to Stadsparksskolan are not considered to be sufficientlysafe, mainly due to inconsequent and incoherent road design. Speed-reducing measures alongthe adjacent carriageway to the school are necessary to ensure road safety for children.

Hip osteoarthritis is a common disease associated with everyday pain and limited mobility. This causes a change in gait characteristics during walking, which tends to give a lower energy efficiency than normal. For patients with hip osteoarthritis, hip arthroplasty is considered a last option due to the related risks of a surgery. To investigate whether the patients show signs of improvement after the surgery, through an energy efficiency standpoint, data have been collected through a gait analysis. In this study, gait analysis was performed on a healthy reference group to obtain reference data. Data from the patient group, which consisted of patients with hip osteoarthritis pre- and post surgery using total hip arthroplasty, THA, was given by Karolinska Institutet. To determine if THA is an appropriate action, data from the patients were compared to the reference data. By performing and collecting data through a gait analysis on a healthy reference group and on patients with hip osteoarthritis pre- and post surgery using total hip arthroplasty, THA, this study has investigated whether the patients show signs of improvement after the surgery and also if the patients differentiate from the reference group through an energy efficiency standpoint. This is used to determine whether THA is an appropriate action.  The study showed a difference in energy efficiency pre- and post surgery. An obvious improvement after THA was shown in most of the patients (p = 0,0094). However, 36 % showed in at least one case, decreased- or an unchanged value in energy efficiency. Although, through an average standpoint only two patients showed decreased efficiency, but the patients after THA only reached an energy efficiency that was approximately half the efficiency of the reference group. The results in this study indicates that further studies are necessary. Considerable alternatives to THA, especially surface hip arthroplasty, SRA, as well as parameters such as pain and mobility should be examined with respect to energy efficiency. Until then, hip arthroplasty should still be considered a last option for patients. / Höftartros är en vanligt förekommande sjukdom som ger daglig smärta och begränsar den fysiska förmågan. Detta leder till en förändrad gångstil vid gång och följaktligen en lägre energieffektivitet än normalt. För höftartrospatienter ses en höftledsplastik som en sista åtgärd på grund av dess möjliga komplikationer. För att undersöka huruvida patienter visar en förbättring efter operation, gällande återhämtning i energieffektivitet, har datainsamling via gånganalys utförts. I denna studie samlades data in från en frisk referensgrupp. Insamlade data från höftartrospatienter före- och efter total höftledsplastik, THA, har erhållits från Karolinska Institutet. För att avgöra om THA är en lämplig åtgärd jämfördes patientdata med referensgruppens data. Studien visade att det är skillnad före- gentemot efter operation där en tydlig förbättring i energieffektivitet uppträdde efter operation hos majoriteten av patienterna (p = 0,0094). 36 % av patienterna indikerar dock minst ett fall utan förbättring efter operation, men vid medelvärden av förändringen för varje patient visar endast två på försämring efter. Patienter efter THA nådde endast upp till drygt hälften av referensgruppens effektivitet, sett ur ett medelvärdesperspektiv. Utifrån resultaten föreslås det att vidare studier genomförs. Alternativa operationsmetoder, i synnerhet ytersättningsplastik, SRA, samt fler parametrar så som smärta och rörlighet, bör undersökas med avseende på energieffektivitet vid gång. Tills dess bör THA fortsatt ses som en sista utväg för patienter.

Social hållbarhet är en av tre delar i begreppet hållbarhet och innefattar bland annat trygghet. I dagens samhälle är trygghet något som diskuteras och präglar vår vardag på olika sätt. Samhällsprocessen påverkas också och begreppet hållbarhet förknippar många med miljö och materialval, som sedan landar i en ekonomisk fråga. Syftet med rapporten är att undersöka huruvida den sociala hållbarheten arbetas med i samhällsbyggnadsprocessens initiala skeden. För att undersöka detta var Hertsöheden i Luleå kommun ett intressant område eftersom det just nu är i planeringsskedet. Rapporten riktades därmed in på utformning av både de befintliga och planerade gång- och cykeltunnlarna in till Hertsöheden. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer och en litteraturstudie. Respondenterna valdes ut eftersom de arbetar inom olika områden inom samhällsprocessen. Det bidrar till en förståelse för samhällsbyggnadsprocessen, betydelsen för respondenternas olika arbetsuppgifter och hur de hänger ihop. Rapporten lyfter tre områden vad gäller social hållbarhet och gång- och cykeltunnlar. Trygghetsfokus i planeringens initiala skeden, brottsförebyggande perspektivets arbete och arbetsprocessens skillnader vad gäller befintliga respektive nya tunnlar. Genom intervjuerna och litteraturstudie har förståelsen för samhällsbyggnadsprocessen ökat. Baserat på undersökningarna är social hållbarhet något som arbetas med och lyfts i samhällsbyggnadsprocessen initiala skeden mer nu än vad det gjort sedan 60-talet. Det brottsförebyggande arbetet på Hertsön bidrar till en ökad säkerhet och därmed ökar trygghetskänslan. Arbetsprocessen vad gäller befintliga respektive nya tunnlar är olika och den ekonomiska faktorn är en stor anledning till det. Under arbetet har flera områden varit intressanta att undersöka vidare, men på grund av arbetets tidsram och omfattning har det inte funnits resurser till detta.

No description available.

Som en del av Stockholm-Mälarregionen växer Sala, detta innebär ett ökat behov av bostäder och bland annat Norrmalm har pekats ut för bostadsutveckling. Järnvägen är dock en barriär som måste övervinnas då Norrmalm ligger norr om järnvägen. Idag finns det en gång- och cykeltunnel i direkt anslutning till Norrmalm som skulle kunna knyta samman de olika områdena i staden. Tunneln har dock, i en utredning av Trafikverket, pekats ut som otrygg och anslutningarna till den anses som otydliga. Tidigare har det inte undersökts hur allmänheten upplever den befintliga gång- och cykeltunneln eller dess omedelbara omgivning. Denna uppsats undersöker därför genom tjugofem kvalitativa intervjuer hur tunneln och dess omedelbara omgivning upplevs av allmänheten i Sala kommun och varför samt vilken typ av åtgärd som skulle kunna öka gång- och cykeltrafiken genom tunneln. Kunskapsläget, uppsatsens analysram, redogör för forskning, vetenskapliga artiklar och rapporter kopplat till bland annat planering och åtgärder för ökad trygghet, mentala bilder och orientering i staden, platsidentitet, rädsla och oro i offentliga rum samt hela-resan-perspektiv. Resultatet från intervjuerna visar ett mönster där majoriteten av respondenterna upplever en känsla av obehag eller otrygghet i gång- och cykeltunneln eller dess omedelbara omgivning vilket resulterade i att en del av dem undviker tunneln. Ett fåtal respondenter, endast män, avvek från mönstret och upplever tunneln som trygg. Rädslan för brottslighet var för många respondenter en bidragande anledning till upplevd otrygghet, särskilt efter mörkrets inbrott. Resultatet visar också att dålig belysning, skötsel, renhållning och överblickbarhet är faktorer som skapar otrygghet i tunneln och dess omedelbara omgivning. Genom att åtgärda dessa faktorer samt öka flödet av människor skulle enligt flera av respondenterna öka känslan av trygghet. Uppsatsens analys och slutsatser visar att människor upplever tunneln och dess omedelbara omgivning olika beroende av flera olika faktorer, både mentala, sociala och fysiska. Människors mentala uppfattning är förankrad både i tidigare erfarenheter och återberättelser och skiljer sig från person till person. Den mentala faktorn påverkar den sociala på så vis att många upplever rörelse och närvaro av andra som positivt för trygghet under förutsättning att de personer man möter kan bedömas på avstånd utifrån mentala föreställningar. Den fysiska faktorn handlar om hur miljön skapar obehag och känsla av otrygghet genom exempelvis förekomst av klotter eller dålig skötsel. Ingen faktor går att separera från de andra, de hänger på flera sätt ihop. Gång- och cykeltrafiken genom tunneln skulle kunna öka tillsammans med åtgärder för ökad trygghet såsom bättre skötsel och belysning i tunneln och dess omedelbara omgivning. Tryggheten och trafiken skulle också kunna öka genom bland annat tydligare stråkidentitet och målpunkter. Det finns en tendens till att kvinnor upplever tunneln som mer otrygg än män vilket kan förklaras med att offentliga rum sällan är planerade för kvinnor och deras behov.