<p>Sittandet och vila har betydelse för äldre rullstolsburna personers möjlighet att vara delaktiga i de dagliga aktiviteterna. Arbetsterapeutens roll är bl.a. att främja aktivitetsutförandet för rullstolsanvändaren och sittandet är en viktig förutsättning för detta. Arbetsterapeuten på ett särskilt boende har oftast stora arbetsområden, och har inte möjlighet att vara med de boende dagligen. Det är omvårdnadspersonalen som stödjer de boende i vardagen. Omvårdnadspersonalens perspektiv på betydelsen av sittande och vila påverkar den rullstolsburne personens möjlighet att få vara delaktig i utförandet av dagliga aktiviteter.</p><p>Studiens syfte var att belysa hur omvårdnadspersonalen, på särskilt boende, beskriver sittandets och vilans betydelse för den äldre rullstolsburne personens möjlighet till aktivitet och delaktighet. En kvalitativ intervjustudie gjordes där urvalet var ändamålsenligt. Nio omvårdnadspersonal intervjuades och en kvalitativ innehållsanalys användes. Resultatet redovisades i fyra huvud- och sju underliggande kategorier. Huvudkategorierna belyste: 1. Omvårdnadspersonalens beskrivning av hur de upplever sittandets problematik, och dess lösningar, 2. Omvårdnadspersonalens roll, samt påverkansfaktorer vid aktivitetsutförande i rullstol, 3. Vilans betydelse under dagen och 4. Den egna kunskapen och synen på arbetsterapeuten som kunskapsförmedlare.</p><p>Respondenterna beskrev att de upplevde att en bra sittställning i rullstolen samt möjlighet till vila och sträcka ut kroppen under dagen, var viktiga faktorer för den rullstolsburne personens aktivitetsförmåga och välmående. Detta var något som omvårdnadspersonalen diskuterade och eftersträvade dagligen. Respondenterna upplevde dels att de kunde tillfredsställa vilobehovet, dels att de inte kunde det p.g.a. att tidsbrist och inrutade rutiner ibland hindrade detta. Kunskap om vila och sittande var något som respondenterna upplevde att de hade, trots att få utbildningsmöjligheter erbjöds.</p>

Sittandet och vila har betydelse för äldre rullstolsburna personers möjlighet att vara delaktiga i de dagliga aktiviteterna. Arbetsterapeutens roll är bl.a. att främja aktivitetsutförandet för rullstolsanvändaren och sittandet är en viktig förutsättning för detta. Arbetsterapeuten på ett särskilt boende har oftast stora arbetsområden, och har inte möjlighet att vara med de boende dagligen. Det är omvårdnadspersonalen som stödjer de boende i vardagen. Omvårdnadspersonalens perspektiv på betydelsen av sittande och vila påverkar den rullstolsburne personens möjlighet att få vara delaktig i utförandet av dagliga aktiviteter. Studiens syfte var att belysa hur omvårdnadspersonalen, på särskilt boende, beskriver sittandets och vilans betydelse för den äldre rullstolsburne personens möjlighet till aktivitet och delaktighet. En kvalitativ intervjustudie gjordes där urvalet var ändamålsenligt. Nio omvårdnadspersonal intervjuades och en kvalitativ innehållsanalys användes. Resultatet redovisades i fyra huvud- och sju underliggande kategorier. Huvudkategorierna belyste: 1. Omvårdnadspersonalens beskrivning av hur de upplever sittandets problematik, och dess lösningar, 2. Omvårdnadspersonalens roll, samt påverkansfaktorer vid aktivitetsutförande i rullstol, 3. Vilans betydelse under dagen och 4. Den egna kunskapen och synen på arbetsterapeuten som kunskapsförmedlare. Respondenterna beskrev att de upplevde att en bra sittställning i rullstolen samt möjlighet till vila och sträcka ut kroppen under dagen, var viktiga faktorer för den rullstolsburne personens aktivitetsförmåga och välmående. Detta var något som omvårdnadspersonalen diskuterade och eftersträvade dagligen. Respondenterna upplevde dels att de kunde tillfredsställa vilobehovet, dels att de inte kunde det p.g.a. att tidsbrist och inrutade rutiner ibland hindrade detta. Kunskap om vila och sittande var något som respondenterna upplevde att de hade, trots att få utbildningsmöjligheter erbjöds.

Bakgrund Dagens samhälle ställer allt större krav på den enskilde individen att bidra till ett hållbart samhälle, där återvinning av förbrukade material är en del. Samtidigt talas om tillgänglighet för alla individer i samhället och lika rättigheter. Syfte Studien syftar till att undersöka hur förutsättningarna i miljön ser ut vid återvinnings-/miljöstationer för rullstolsburna i Örebro Kommun. Undersökningsmetod En observationsstudie av miljöfaktorer har gjorts utifrån egen utarbetad checklista med grund i bland annat bedömningsinstrumentet Housing Enabler samt rekommenderade mått från svensk lagstiftning angående byggnormer för tillgänglighet. Urvalet skedde genom bekvämlighetsurval. Resultat Observationerna av återvinnings-/miljöstationerna indelades i åtta kategorier, utifrån typ av station. De hinder som observerades var för höga/låga kärl, otillräckligt manöverutrymme, hindrande trösklar/trottoarkanter, tunga dörrar utan automatik och tunga lock/luckor på återvinningskärlen. Slutsats Samtliga observerade återvinnings-/miljöstationer innefattade miljöhinder för rullstolsburna vilket påverkar möjligheten till självständig återvinning.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att använda förflyttningshjälpmedel. Metod: Studien är en litteraturstudie, där 11 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Artiklarna analyserades utifrån en induktiv metod. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: ”Göra vad jag vill, på den plats jag själv väljer”, ”Att vara synlig, men inte sedd” samt ”Känslor inför förändringen i tillvaron”. Slutsats: Användarens upplevelser påverkades av förflyttningshjälpmedlets funktion, omgivningens tillgänglighet och andra människors attityder. Hjälpmedlet möjliggjorde eller begränsade aktivitet och påverkade känslan av frihet och mening. Förändringen som förflyttningshjälpmedlet medförde gav upphov till starka känslor och en förändrad självbild. Genom kännedom om de upplevelser förflyttningshjälpmedlet kan bidra till, kan arbetsterapeuten ge klienten bättre förutsättningar till positiva upplevelser i samband med att hjälpmedlet används.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Sedan 2021 regleras medicintekniska produkter inom EU av förordningen MDR (EU 2017/745). Det primära syftet med regelverket är att säkerställa ändamålsenliga produkter med hög säkerhet. Det nya regelverket ställer högre krav på företag som tillverkar medicintekniska produkter samt andra aktörer inom den medicintekniska industrin. De mer omfattande kraven innebär att det blir mer utmanande att uppfylla samtliga kriterier som krävs för att kunna lansera medicintekniska produkter på unionsmarknaden. Detta examensarbete har undersökt hur företag som tillverkar specifika medicintekniska produkter som rullstolar och personlyftar upplever förutsättningarna för att nå marknaden. För att undersöka tidigare studier kring ämnet har en litteraturstudie genomförts och sedan utformades intervjufrågor med hjälp av samtliga handledare. Frågorna besvarades av företag som tillverkar rullstolar eller personlyftar. Som komplement till de semistrukturerade intervjuerna har upphandlingar undersökts med syfte att kartlägga vilka standarder som refereras till som skall-krav vid inköp av rullstolar och personlyftar. Resultatet visar att de ökade kraven påverkar större medicintekniska företag, men att mindre företag påverkas i högre utsträckning enligt intervjuobjekten. Dessutom noteras att standarder nämns mindre frekvent i upphandlingar än vad de intervjuade personerna hävdar. Slutligen anser intervjuobjekten att det är värdefullt att följa standarder vid utveckling och marknadsföring av personlyftar och rullstolar. / Since 2021, the Medical Device Regulation (MDR) has regulated medical devices within the EU (EU2017/745). The regulation’s primary purpose is to ensure fit-for-purpose products with high safety standards. The new regulatory framework imposes strict requirements on companies manufacturing medical devices and other actors within the medical device industry. The more extensive requirements make meeting all the criteria necessary for launching medical devices on the European Union market more challenging. This thesis has examined how companies that manufacture medical devices, especially wheelchairs and patient lifts, perceive the conditions for reaching the market. A literature review was conducted to examine previous studies on the subject. Then, interview questions were formulated with the assistance of supervisors to participate by companies manufacturing wheelchairs or patient lifts. Procurements were examined to complement the semi-structured interviews and map out which standards are mandatory requirements in procuring wheelchairs and patient lifts. The results indicate that the increased requirements affect larger medical device companies, but the interviewees say smaller companies are more affected.  Additionally, standards are mentioned less frequently in procurements than what the interviewed individuals claim. Finally, the semi-structured interviews revealed that the interviewees consider it valuable to adhere to standards in developing and marketing wheelchairs and patient lifts.