The craft of planners are planning for a better future. Knowledge about climate change, environment, health and availability effects the trend towards less car dependent societies in favour of public transport and active transport like walking and biking. This study takes place in Västerbotten, one of Sweden’s most north provinces with a population of 260 000 inhabitants. It is a sparsely populated area with two dominant cities, the other municipalities are largely unpopulated. The issue in this study is to see what opportunities exist to create a regional plan for pedestrians and bicyclists. I have conducted a participatory observation during the meetings where civil servants were in creation of this regional plan.

Undersökningens syfte var att efter den mörka bild som uppmålats av den sociala hållbarheten i Sverige, studera vilka faktorer som man inom samhällsplaneringen förhåller sig till vid en socialt hållbar trafikplanering. Studien inriktade sig på att undersöka socialt hållbart planerad kollektivtrafik, cykel och gång. Det som jag ville studera var hur en sådan planering tar sig uttryck i Västerås kommun. Baserat på de två nämnda syftena ämnade uppsatsen att för Västerås Stad skapa ett underlag för en socialt hållbar trafikplanering inför den planerade stadsdelen Sätra. Metoder som användes var både kvalitativa och kvantitativa, med en övervikt för en kvalitativ forskningsprocess. Det empiriska materialet insamlades dels genom en halvstrukturerad intervju, dels genom enkätundersökningar men också i form av offentliga dokument från Västerås Stad. I undersökningen deltog en informant i form av en tjänsteman på Västerås Stad och 20 respondenter i form av fem unga vuxna/medelålders män, fem unga vuxna/medelålders kvinnor, fem äldre män samt fem äldre kvinnor som alla var invånare i någon av stadsdelarna Eriksborg eller Hagaberg. Resultaten analyserades i jämförelse med utvald tidigare forskning. Resultaten visade på att Västerås Stad till stor del har införlivat de socialt hållbara faktorerna i sin trafikplanering som tidigare forskning lyfter fram. I tillgänglighet använder kommunen konsekvensbeskrivningar, diskrimineringsgrunder och välfärdsindikatorer. För ökad upplevd trygghet tillämpas åtgärder som stärkt belysning. För en bättre jämlikhet öppnar Västerås Stad upp för råd där grupper med särintressen får sin röst hörd. Resultatet från enkäten visade på att kommunen har lyckats bäst i en socialt hållbar trafikplanering sett till hushålls avstånd till kollektivtrafik, sämst sett till att skapa civilisation samt medel i att planera gång- och cykelbanor tryggt under hela dygnet. Utifrån de empiriska resultaten framgick det att tre faktorer från tidigare forskning inte hade införlivats i Västerås Stads socialt hållbara trafikplanering, nämligen markanvändning, psykologisk synlighet0F1 samt jämställdhet. Det som jag ansåg borde införlivas i Sätras socialt hållbara trafikplanering var ett fortsatt arbete med de faktorer som framgick i tidigare forskning. Samtidigt lades stor vikt vid att framföra betydelsen med att i Sätras socialt hållbara trafikplanering införliva de tre faktorer som inte tycktes framgå, eftersom faktorernas frånvaro tycktes visas som socialt ohållbara inslag i befintlig trafikplanering bland invånare i enkätundersökningen.

Enligt plan- och bygglagen ska allmänna platser kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Anpassningar måste därför byggas in i trafikmiljöerna. I Luleå Kommun har anpassningar gjorts under årens lopp för att uppfylla dessa krav, problemet är bara att utformningarna av dessa anpassningar inte följer ett enhetligt mönster. Dessa anpassningar kan bli ett drift- och underhållsproblem om inte genomtänka lösningar byggs. I detta arbete har teori och praktiska erfarenheter legat till grund för upprättandet av förslag till principritningar. En undersökning skickades ut till intresseorganisationer där medlemmar är i behov av dessa anpassningar för att kunna färdas i de allmänna trafikmiljöerna. Fokus har legat på att utforma kanstenslinjen vid gång- och cykelkorsningar, höjdsättning och taktila ytor. Målet med detta arbete var att resultatet skulle kunna nyttjas av Luleå Kommun som stöd vid planering och projektering av trafikmiljöer för att få en enhetlig utformning. Ritningarna presenterade i detta arbete ska ligga till grund för ett fortsatt arbete med principritningar som senare kan införlivas i Luleå Kommuns projekteringsanvisningar.

Denna studie har utgått från att samhällsplaneringen, genom gång- och cykelplanering, kan bidra mer till att öka nivån av fysisk aktivitet och därmed bidra till förbättrad folkhälsa. Syftet med studien har varit att undersöka hur folkhälsoperspektivet och hälsoekonomi idag tas i beaktning och influerar aktörer som arbetar med gång- och cykelsatsningar i Stockholmsregionen. Vidare undersöktes även hur folkhälsoperspektivet och hälsoekonomiska värden skulle kunna få större inflytande i planeringsprocesser. Detta har undersökts genom en enkätstudie med kommunerna i Stockholmsregionen samt semistrukturerade intervjuer med Sundbybergs stad, Södertälje kommun och Region Stockholm. Resultatet visar att folkhälsoperspektivet har fått ett större inflytande i planerings- och beslutsprocesser de senaste åren och att aspekten är på frammarsch. Folkhälsa ses bland annat som ett incitament för att genomföra gång- och cykelsatsningar bland andra argument, men det är däremot lågt prioriterat i förhållande till andra perspektiv och arbetet med hälsoperspektivet sker främst genom icke-strukturerade diskussioner och processer. Resultatet visar även att folkhälsa främst används som ett argument snarare än ett mål eller verktyg, samt att de som arbetar med kommunal trafikplanering generellt inte är integrerade i kommuners övergripande folkhälsoarbete. Mer kunskap om folkhälsa i relation till aktiva resor och trafikplanering skulle därmed kunna bidra till ett mer integrerat och stärkt folkhälsoarbete. Folkhälsa kopplar väl samman med andra aspekter i samhällsplaneringen, och folkhälsa används som ett ‘maskerat’ argument i gång- och cykelplaneringen för att stärka bland annat miljö- och klimatperspektivet. På grund av folkhälsans multidisciplinära kunskapsområde ses sektorsöverskridande samarbete som en nyckel för att inkludera folkhälsoperspektivet på ett holistiskt sätt. Aktörerna som deltog i studien har inte fullt ut uppmärksammat de hälsoekonomiska verktyg som finns och vilken roll dessa kan spela i att stärka folkhälsan. En oro finns för att inkludering av ytterligare ett perspektiv och värde i planeringen kan göra en redan komplex planeringsprocess svårare och det finns även delade meningar gällande vem som ska stå för investeringarna i gång och cykel. Avslutningsvis finns det stora möjligheter men också utmaningar i att utveckla och integrera hälsoperspektivet och hälsoekonomi i gång- och cykelplaneringen för att kunna förbättra folkhälsan. / This study has started from the assumption that urban planning, through walking and cycling planning, could contribute more to increase the level of physical activity and thus contribute to improved public health. The purpose of the study has been to investigate how the public health perspective and health economy today are taken into account and influence actors who work with walking and cycling initiatives in the Stockholm region. Furthermore, it was also investigated how the public health perspective and health economic values ​​could have a greater influence in planning and decision-making processes. This has been investigated through a questionnaire study with the municipalities in the Stockholm region and semi-structured interviews with the City of Sundbyberg, Södertälje Municipality and Region Stockholm. The results show that the public health perspective has gained a greater influence in planning and decision-making processes in recent years and that the perspective is on the rise within the field of urban planning. Public health is seen as an incentive to implement walking and cycling initiatives among other arguments, but it does however have a low priority in relation to other perspectives, and the work with the health perspective takes place mainly through unstructured discussions and processes. The results also show that public health is primarily used as an argument rather than a goal or tool and that those who work with municipal traffic planning are generally not integrated into municipalities' overall work with public health. More knowledge about public health concerning active travel and traffic planning could thus contribute to more integrated and strengthened public health work. Public health is well connected with other aspects of urban planning, and public health is used as a 'disguised' argument in walking and cycling planning to strengthen, among other things, the environmental and climate perspective. Due to the multidisciplinary knowledge area of ​​public health, cross-sectoral cooperation is seen as a key to including the public health perspective in a holistic way. The actors who participated in the study have not yet fully paid attention to the health economic tools that exist and what role these can play in strengthening public health. There is a concern that the inclusion of an additional perspective and value in planning can make an already complex planning process more difficult, and there are also divided opinions regarding who should be responsible for the investments in walking and cycling. Finally, there are great opportunities but also challenges in developing and integrating the health perspective and health economy in walking and cycling planning to improve public health.

Rytmterapi har visat sig vara ett effektivt komplement till andra behandlingsmetoder vid neurologiska sjukdomar som exempelvis Parkinson eller stroke. Flertalet studier visar förbättringar framförallt i patientens förmåga att bibehålla en stadig gångstil med normal steglängd. Det har även undersökts vilka faktiska förändringar som sker i hjärnan när man lyssnar på musik i förhållande till motoriska förändringar, men ingen av dessa studier kan på ett tydligt sätt förklara varför rytmterapi fungerar så bra för patienterna och vilken del av den auditiv stimulus som påverkar patienten mest. Det finns tankar om att det är en stadig takt som påverkas mest. Vissa menar att en viktig faktor är patientens välmående och humör, och att musiken påverkar dessa faktorer på ett positivt sätt. Syftet med den här artikeln är att undersöka hur ljud används för att behandla Parkinsons sjukdom, och genom en studie på friska vuxna personer skapa en uppfattning om på vilket sätt som olika typer av auditiv stimulus påverkar gången. Studien bestod av 19 deltagare som gick en sträcka på 10 meter totalt 6 gånger. En gång utan någon auditiv stimulus, en gång med en metronom i bakgrunden, tre gånger med olika sorters musik som försöksledarna valt och en gång med ett musikstycke som de själva hade valt. Studien pågick under två dagar och resultatet pekar på att den självvalda låten gav bäst resultat. / Rhythm therapy has been shown to be an effective complement to other methods for treating neurological diseases such as Parkinson's disease or stroke. Several studies have shown improvement in especially the patient's ability to maintain a steady walk with a normal stride length. It has been investigated what actual changes that occur in the brain while listening to music in relation to motor changes, but none of these studies can clearly explain why rhythm therapy works so well for these patients and what part of the auditory stimulus that affects the patient most. There are thoughts that a steady pace is what is affected most. Some researchers say that an important factor to keep in mind is the patient’s wellbeing and mood, and that the music affects these factors in a positive way. The aim of this article is to investigate how sound is used to treat Parkinson’s disease, and through a study of healthy adults create an idea of how different types of auditory stimuli affect walking. The study consisted of 19 participants that walked a distance of 10 meters 6 times each. One time without any auditory stimuli, one time with to the sound of a metronome, three times with different kinds of music that the experiment leaders had chosen and one time with a musical piece of their own choice. The study took place for two days, and the result indicates that the musical piece that the participant had chosen for themselves gave the best result.

Vår framtid står inför stora utmaningar som behöver lösas för att vår vidare existens ska kunna fortsätta. Mänsklig påverkning på jorden har uppnått globala mått på grund av vårt sätt att leva och utnyttja naturresurser utan större konsekvenstänkande. Människans strävan efter att leva alltmer bekvämt och rikt har lett till urbanisering och teknisk progress som har skapat resursslukande hjälpmedel som transport. Stadsplaneringen har under den senaste delen av modern historia tagit en ny vändning och städerna har blivit alltmer anpassade efter våra fordon, vilket påverkar den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten negativt. Detta examensarbete syftar till att med hjälp av tidigare forskning hitta lösningar som skulle kunna omvandla bilanpassade städer till mer promenad- och cykelvänliga städer. Arbetet tillämpas i staden Borlänge som ligger i Dalarna och har präglats starkt av bilismens utveckling. Det viktiga med arbetet är att lyfta fram lösningar som kan användas även i andra städer oavsett geografisk placering eller storlek. Den granskade litteraturen har skapat ett detaljerat och övergripande underlag för att kunna möjliggöra vidare arbete med framtagning av åtgärder som kan lösa studiens syfte. Litteraturen har valts ut efter relevans för ämnet samhällsplanering för att kunna redovisa liknande inriktning på kunskaper vilket har gjort texten mer sammanhängande. Den största delen av litteraturen är vetenskapliga artiklar och böcker. Arbetet har utfört med hjälp av platsinventering som hjälpte till att upptäcka olika egenskaper i den befintliga miljön och val av två gång- och cykelstråk för framtagning av gestaltningsförslag. Tidigare forskning har skapat grund för de åtgärder som har presenterats i form av gestaltningsförslag. / Our immediate future faces major challenges that need to be solved to continue our existence. Human impact on the Earth has reached global proportions due to our way of living and exploiting natural resources without much consequence. The human quest to live more comfortably and abundantly has led to urbanization and technological progress that has created resource-consuming tools such as transport. In the last part of modern history, urban planning has taken a new turn and cities have become increasingly adapted to our vehicles, negatively affecting social, economic, and ecological sustainability. This thesis aims to use previous research to find solutions that could transform car-adapted cities into more walking and cycling-friendly cities. The work is applied in the city of Borlänge, which is in Dalarna and has been strongly characterized by the development of automobilism. The importance of the work is to highlight solutions that can also be used in other cities regardless of geographical location or size. The reviewed literature has created a detailed and comprehensive basis to enable further work with the development of measures that can solve the purpose of the study. The literature has been selected according to relevance to the subject of urban planning to present a similar focus of knowledge, which has made the text more coherent. Most of the literature is scientific articles and books. The work has been carried out with the help of a place inventory that helped to discover various characteristics of the existing environment and the selection of two pedestrian and bicycle paths for the development of design proposals. Previous research has provided the basis for the measures presented in the form of design proposals.

Tidigare forskning har funnit samband mellan gång och kognitiv funktion, men sambandet mellan lindrig kognitiv svikt (MCI) och gång är inte helt klarlagt. Syftet med den föreliggande examensuppsatsen var således att undersöka hur gångvariabler och gångvariabilitet är påverkat hos personer med MCI i relation till kognitivt friska individer. Studien genomfördes i det pågående projektet the Healthy Ageing Initiative vid Umeå Universitet. Totalt 1937 personer inkluderades i studien. Samtliga var 70 år gamla och bosatta i Umeå kommun. Totalt 112 personer bedömdes ha MCI utifrån instrumentet Mini-Mental State Examination (MMSE). Gånganalys genomfördes med den elektroniska gångmattan GAITRite® system och deltagarna utförde fyra gångförsök: egenvald hastighet, snabb hastighet, kognitiv dual task och motorisk dual task. Resultatet visade att det finns skillnader mellan grupper vad gäller både spatiala och temporala aspekter, främst i de tre första försöken. Exempelvis uppvisade gruppen MCI lägre gånghastighet, kortare steg och kliv samt längre double support och kortare swing. Gruppen MCI uppvisade högre variabilitet under kognitiv dual task. Ett flertal gång- och variabilitets-variabler under kognitiv dual task kunde, enligt logistisk regression, predicera sannolikheten att ha MCI. Resultaten indikerar att gången hos de med MCI kan ge ökad fallrisk. / Previous research has found a connection between gait and cognitive function. However, the relationship between mild cognitive impairment (MCI) and gait has not been fully explored. Thus, the aim of this study was to examine how spatiotemporal gait parameters, and gait variability, are affected in people with MCI compared to cognitively healthy individuals (CHI). The study was carried out in cooperation with the Healthy Ageing Initiative research project, Umeå University, Sweden. A total of 1937 participants were included in the study. All participants were 70-years old and residents of the municipality Umeå. A total of 112 participants were classified as having MCI, as measured with the Mini-Mental State Examination (MMSE). Gait analysis was performed with the GAITRite® system, and participants performed four trials: preferred pace, fast pace, cognitive dual task and motor dual task. Results showed group differences in both spatial and temporal aspects of gait, especially during the first three trials. For example, participants with MCI walked more slowly, had shorter steps and strides, as well as a longer duration of the double support phase and lower duration of the swing phase. Participants with MCI revealed higher gait variability during cognitive dual task. Several of these variability variables, as well as spatiotemporal variables, could predict probability of having MCI, as seen through logistic regression. Results indicate that the gait observed in MCI could be related to a higher risk of falling.

Ytan är en av kommunernas viktigaste resurser. På ytan spenderar människor sin vardag, möter andra människor, bygger tillit, utbyter idéer och förväntar sig kunna transportera sig på ett enkelt och bekvämt sätt. Transporter är nära förknippat med ytanvändning där det finns tydliga samband mellan de två. Här har planeraren en central roll när kommunerna ställs inför stora utmaningar som ökad befolkningstillväxt, urbanisering och föroreningar som med bristfälliga åtgärder riskerar att fördärva platsens värden. I den här uppsatsen studeras ytanvändning i Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun. Studien besvarar hur olika trafikslag påverkar ytanvändningen, hur överbliven yta disponeras, vilken effekt kommunernas policys får för den fysiska miljön och vilka ytbesparande förutsättningar studerade kommuner har för att ställa om med hänsyn till rådande trafiksituation. Syftet i denna studie uppnås genom kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt där kommunala dokument från Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun, statistik samt trafikrelaterade teorier och tidigare forskning inkluderas. Resultatet av studien visar att det finns ytbesparande potential. Kommunerna planerar numera för förtätning, funktionsblandning, varierade upplåtelseformer samt ytsnåla trafiklösningar som GC och KT som förväntas spara yta och öka tillgängligheten. I kommunernas planeringen identifieras mönster med planering från centrum där enklare DP:s hittas i centrum medan mer omfattande DP:s sker runt stadskärnan. Planeringen har en tydlig social dimension som måste beaktas. Slutligen visar studien att det finns flera möjliggörande och begränsande aspekter såsom inlåsningseffekten av bilen samt diverse externa och interna förhållanden.

The bicycle has for a long time been a way of traveling short and medium-term trips. The popularity has varied over time but today it is increasing in popularity. The main reason for the increasing popularity is because its ecological, economical, and social sustainable. In areas where the bike is popular one often talks about a “bicycle culture”. A bicycle culture cannot be built just by redesigning the streets, but when designing the streets in the right way, the municipality can create benefits for cyclist which in the longer run can lead to more people preferring the bike. There are documents with recommendations and guidelines for how specific streets should be planned in order to be safe and pleasant for bike users. These are available on a state, regional and local level, but may differs depending on which document you get your information from. In the municipality of Täby, no streets have previously been designed for pedestrian and cycling lanes in urban environments. Therefore, local recommendations and guidelines have not been updated and not been used. Instead urban and traffic planners have used extern documents. Recently intern documents have been updated and started to be used when planning pedestrian and cycling lanes, which will be examined in this thesis. The purpose of this master thesis will be to explore opportunities and challenges that occur when planning safe walking and cycling lanes. By examining general and Täbys recommendations and guidelines in a document study and in a case study investigate how the planning of walking and cycling lanes goes into practice these conditions and answers have been identified. First of all, the control documents will have a great impact on how the final design will be. These guidelines and recommendations serve a basic function for all planning of walking and cycle lanes. The existing condition of an area affecting how its possibly to plan a street. For example, it could limit the width of the street or the flow size of pedestrians. There are also external influencing factors such as politics, economics and interests that can influence the design of the street. A service person who is working for the municipality can also have a great impact on the outcome. The service person can deviate from the control documents or make own solutions where there is lack of documents. In order to make as many people as possible satisfied, it's also good in the future if structural traffic issues are being solved in a detailed comprehensive plan or structure plan in advance for people to express their thoughts. Otherwise the risk of getting the interested party unsatisfied with the results. / Cykeln har länge varit ett transportmedel för korta och medellånga resor. Dess popularitet har varierat med tiden men idag är den på uppgång igen. Den största anledningen till cykelns ökade popularitet är att den är hållbar både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. För områden där cykeln idag har starka fästen pratas det ofta om en cykelkultur. Cykelkultur kan dock inte byggas genom att utforma gator. Men genom att utforma gator på rätt sätt kan kommunen skapa fördelar för cyklister vilken i sin tur kan leda till att fler väljer cykeln. Styrdokument finns för hur gator ska planeras för gång- och cykeltrafik. Dessa finns på statlig, regional och lokal nivå men kan skilja sig en del beroende vart informationen hämtas från. Tidigare i Täby kommun planerades det inte för gång- och cykelbanor i stadsmiljö vilket gjort att de lokala riktlinjerna inte varit uppdaterade och inte använts. Istället har andra externa styrdokument använts. Nu har de uppdaterats och användas vid planering och utformning av gång- och cykelbanor vilket kommer att undersökas i detta examensarbete. Med detta examensarbete är syftet att undersöka möjligheter och utmaningar för svenska kommuner att skapa säkra gång- och cykelbanor i befintliga stadsmiljöer. Detta kommer att utföras genom en fallstudie i Täby kommun. Genom att undersöka både generella styrdokument och Täby kommuns egna styrdokument samt undersöka hur planeringen av gång- och cykelbanor går till i praktiken har dessa förutsättningar och svar identifierats. Det som i slutändan leder till hur gång- och cykelbanor utformas är först och främst de befintliga styrdokumenten. Riktlinjer och rekommendationer fungerar som en grund för all planering av gång- och cykelbanor. Förutom styrdokumenten har förutsättningarna för ett specifikt område betydelse för hur utformningen blir. T ex hur bred kan vägen byggas eller hur kommer flödet för en gata se ut. Det finns även yttre påverkande faktorer som politik, ekonomi och intressen som kan påverka utformningen. Tjänstepersoner på bland annat kommunen kan även frångå styrdokument eller komma på nya lösningar där styrdokumenten inte räcker till. För att göra så många som möjligt nöjda är det bra att i framtiden vara ute i god tid med strukturella trafikfrågor i en fördjupad översiktsplan (FÖP) eller strukturplan. Detta kan minska risken för att boende, verksamhetsägare eller sakägare inte blir nöjda med det slutliga resultatet.

Bakgrund: Virtual Reality (VR) är en teknik som skapar en simulerad miljö där användaren kan uppleva en virtuell värld. Effekten av VR-träning på gång och balansförmågan hos personer med Parkinsons sjukdom (PS) är ännu oklar trots flera systematiska studier. Sammanfattning av befintlig evidens kan ge en överblick samt kartlägga den kliniska nyttan av VR. Syfte: Syftet är att genomföra en översiktsstudie av systematiska litteraturstudier för att utvärdera behandlingseffekten av VR-träning jämfört med traditionell träning på gång- och balansförmåga hos personer med PS. Metod: Systematiska litteraturstudier i databaserna PubMed, CINAHL samt PEDro som publicerats mellan åren 2019-2022 har granskats. Kvalitetsgranskning utfördes med AMSTAR 2 och en narrativ syntes användes för att sammanfatta de rapporterade fynden av gång- och balansförmåga. Utfallsmåtten som använts är statisk och dynamisk balans samt gångparametrar. Resultat: Av totalt 298 systematiska litteraturstudier inkluderades sju studier med 128 randomiserade kontrollerade studier (4736 deltagare) som uppfyllde kriterier. Enligt AMSTAR 2 graderades fyra studier till kritiskt låg kvalitet. I fem av sju systematiska litteraturstudier rapporterades förbättrad statisk balans (MD=1.13-2.69 SMD=0.22-0.26) för gruppen med VR-träning jämfört med kontrollgrupp. I tre av sex studier rapporterades förbättring (MD –1.55 till -2.86) på dynamisk balans. Temporala gångparametrar rapporterade ingen skillnad mellan VR träning och kontrollgrupp. Spatiala gångparametrarna rapporterade blandade resultat. Slutsats: Studierna bedömdes övergripande ha låg metodologisk kvalitet. Resultaten visade att VR-träning kunde förbättra balansförmågan när det gäller statisk balans, men det fanns varierande resultat när det gällde dynamisk balans jämfört med kontrollgrupp. Ingen skillnad rapporterades mellan grupperna gällande temporala gångparametrar. Varierande resultat visades för spatiala gångparametrar. Ytterligare högkvalitativa systematiska översikter eftersträvas för att kunna dra mer tillförlitliga slutsatser. / Background: Virtual Reality (VR) is a technology that creates a simulated environment where the user can experience a virtual world. The effect of VR training on gait and balance ability in people with Parkinson's disease (PS) remain unclear despite several systematic reviews. Summary of existing evidence can provide an overview of the current state of research and facilitate the mapping of the clinical benefit of VR. Aim: The aim is to conduct an overview of systematic reviews on gait and balance ability in people with PD using VR in comparison with traditional training. Method: A systematic search was performed including systematic reviews from PubMed, CINAHL and PEDro and published 2019-2022. Quality assessment was performed using AMSTAR 2.A narrative synthesis was conducted to synthesize the reported findings of gait and balance ability from the systematic reviews. The outcome measures used in this overview was staticand dynamic balance and gait parameters. Results: Of a total of 298 studies, seven systematic reviews with 128 randomized clinical trials (4736 participants) were included. Four studies had critically low quality after quality assessment. Static balance was improved (MD=1.13-2.69 SMD=0.22-0.26) in five of seven reviews with VR training compared to control group. Three of six reviews reported an improvement in dynamic balance (MD –1.55 till -2.86) with VR training. Temporal gait parameters reported no difference between VR training and control group. The spatial gait parameters reported mixed results among the systematic reviews. Conclusions: The included systematic reviews, in general, had low methodological quality. VR training were demonstrated to improve static balance but varied results regarding dynamic balance. Mixed findings were found regarding the spatial and temporal gait parameters. High-quality systematic reviews are warranted to general VR effect on gait and balance.Keyword: Balance, Gait, Overview, Parkinson´s disease, Virtual Reality