I kampen mot att nå ett fossilfritt samhälle lyfts ofta tåget fram som ett viktigt transportmedel. Problematiken kring snö- och isbildning vid spårväxlar är ett problem som idag hanteras med värmare som är monterade vid spårväxlarna. Värmarna måste klara påfrestningarna som de utsätts för i den tuffa miljön, samt även kunna reglera effekten efter hur mycket som behövs för att hålla spåret snö- och isfritt. Detta arbete syftar till att konstruera och bygga ett system som reglerar effekten till ett befintligt värmeelement. Det befintliga värmeelementet är baserat på en kolfiberteknik och är mycket tålig mot stötar och tufft klimat. I arbetets inledande fas studerades värmeelementets funktioner utifrån olika tester och därefter inriktades arbetet till regleringen av effekten till värmeelementet. Systemet som konstruerades och byggdes blev ett reglersystem som reglerar effekten till värmeelementet utifrån temperaturen som mäts på valfri plats. Användaren till systemet kan justera vid vilken temperatur som värmeelementet ska börja avge effekt. Värmeelementet ger sedan (från den temperaturen) ökande effekt vid minskning av temperatur. Spänningen som värmeelementet är tänkt att matas med vid spårväxeln är växelspänning på 230 V och det är denna spänning som reglering sker på. Regleringen sköts av fysiska elektriska komponenter som är sammankopplade och placerade i en låda med tydliga förklarande texter och symboler för användaren. Användaren till systemet ges möjlighet att via på- och avstängningsbara displayer som är kopplade till en Arduino Uno följa funktionen för reglersystemet. Via Arduino Uno samlas data in och displayerna visar aktuell temperatur, aktuell effekt från värmeelementet samt vid vilken temperatur som värmeelementet ger 0% respektive 100% effekt. Alla inbyggda komponenter i systemet strömförsörjs via en spänningsomvandlare som omvandlar växelspänning på 230 V till likspänning på 12 V. Även om resultatet från arbetet behöver förbättras och anpassas till verkligheten innan det kan användas så visar slutresultatet på ett fungerande koncept som kan reglera effekten till kolfibervärmare som är dimensionerade för reglersystemet.

The power grid faces major and escalating challenges in maintaining the power balance whilst society transitions towards increased sustainability. One promising solution to this challenge is found in the concept of demand response, where consumers adapt their energy demand due to some incentive in order to help balance the power grid. This study analyses the technical potential for industrial energy consumers to provide demand response by combining theory on demand response with theory on operations management and puts this to the test through a case study of a Swedish industrial sheet metal plant. In the study relevant factors such as energy and productivity parameters as well as planning and business models are shown to restrict the demand response potential. Different kinds of load shape objectives are analyzed, where peak clipping is shown to be simple but costly whilst load shifting is shown to be more complex but with the potential of offering demand response without affecting the overall productivity of the plant. These results help expand the picture of industrial consumer demand reponse from a static value depending on the economical incentive into a more complex concept that requires further research and optimization.

The ever-growing demand of wireless traffic poses a challenge for current cellular networks. Each new generation must find new ways to boost the network capacity and spectral efficiency (SE) per device. A pillar of 5G is massive multiple-input-multiple-output (MIMO) technology. Through utilizing a large number of antennas at each transmitting node, massive MIMO has the ability to multiplex several user equipments (UEs) on the same time-frequency resources via spatial multiplexing. Looking beyond 5G, cell-free massive MIMO has attracted a lot of attention for its ability to utilize spatial macro diversity and higher resilience to interference. The cell-free architecture is based on a large number of distributed access points (APs) jointly serving the UEs within a coverage area without creating artificial cell boundaries. It provides a promising solution that is focused on delivering uniform service quality throughout the mobile network. The main challenges of the cell-free network architecture lie in the computational complexity for signal processing and the huge fronthaul requirements for information exchange among the APs. In this thesis, we tackle some of the inherent problems of the cell-free network architecture by providing distributed solutions to the power allocation and mobility management problems. We then introduce a new method for characterizing unknown interference in wireless networks. For the problem of power allocation, a distributed learning-based solution that provides a good trade-off between SE performance and applicability for implementation in large-scale networks is developed with reduced fronthaul requirements and computational complexity. The problem is divided in a way that enables each AP (or group of APs) to separately decide on the power coefficients to the UEs based on the locally available information at the AP without exchanging information with the other APs, however, still attempting to achieve a network wide optimization objective.  Regarding mobility management, a handover procedure is devised for updating the serving sets of APs and assigned pilot to each UE in a dynamic scenario considering UE mobility. The algorithm is tailored to reduce the required number of handovers per UE and changes in pilot assignment. Numerical results show that our proposed solution identifies the essential refinements since it can deliver comparable SE to the case when the AP-UE association is completely redone. Finally, we developed a new technique based on a Bayesian approach to model the distribution of the unknown interference arising from scheduling variations in neighbouring cells. The method is shown to provide accurate modelling for the unknown interference power and an effective tool for robust rate allocation in the uplink with a guaranteed target outage performance. / Den ständigt växande efterfrågan på trådlös datatrafik är en stor utmaning för dagens mobilnät. Varje ny nätgeneration måste hitta nya sätt att öka den totala kapaciteten och spektraleffektiviteten (SE) per uppkopplad enhet. En pelare i 5G är massiv-MIMO-teknik (multiple-input-multiple-output). Genom att använda ett stort antal antenner på varje mobilmast har massiv MIMO förmågan att kommunicera med flera användarutrustningar (eng. user equipment, UE) på samma tid/frekvensresurser via så kallad rumslig multiplexing. Om man ser bortom 5G-tekniken så har cellfri massiv-MIMO väckt stort intresse tack vare sin förmåga att utnyttja rumslig makrodiversitet för att förbättra täckningen och uppnå högre motståndskraft mot störningar. Den cellfria arkitekturen bygger på att ha ett stort antal distribuerade accesspunkter (AP) som gemensamt serverar UE:erna inom ett täckningsområde utan att dela upp området konstgjorda celler. Detta är en lovande lösning som är fokuserad på att leverera enhetliga datahastigheter i hela mobilnätet. De största forskningsutmaningarna med den cellfria nätverksarkitekturen ligger i beräkningskomplexiteten för signalbehandling och de enorma kraven på fronthaul-kablarna som möjliggör informationsutbyte mellan AP:erna. I den här avhandlingen löser vi några av de grundläggande utmaningarna med den cellfria nätverksarkitekturen genom att tillhandahålla distribuerade algoritmlösningar på problem relaterade till signaleffektreglering och mobilitetshantering. Vi introducerar sedan en ny metod för att karakterisera okända störningar i trådlösa nätverk. När det gäller signaleffektreglering så utvecklas en distribuerad inlärnings-baserad metod som ger en bra avvägning mellan SE-prestanda och tillämpbarhet för implementering i storskaliga cellfria nätverk med reducerade fronthaulkrav och lägre beräkningskomplexitet. Lösningen är uppdelat på ett sätt som gör det möjligt för varje AP (eller grupp av AP) att separat besluta om effektkoefficienterna relaterade till varje UE baserat på den lokalt tillgängliga informationen vid AP:n utan att utbyta information med de andra AP:erna, men ändå försöka uppnå ett nätverksomfattande optimeringsmål. När det gäller mobilitetshantering utformas en överlämningsprocedur som dynamiskt uppdaterar vilken uppsättning av AP:er som servar en viss UE och vilken pilotsekvens som används när den rör sig över täckningsområdet. Algoritmen är skräddarsydd för att minska antalet överlämningar per UE och förändringar i pilottilldelningen. Numeriska resultat visar att vår föreslagna lösning identifierar de väsentliga förfiningarna eftersom den kan leverera jämförbar SE som när AP-UE-associationen görs om helt och hållet. Slutligen utvecklade vi en ny Bayesiansk metod för att modellera den statistiska fördelningen av de okända störningarna som uppstår på grund av schemaläggningsvariationer i närliggande celler. Metoden har visat sig ge en korrekt modell av den okända störningseffekten och är ett effektivt verktyg för robust SE-allokering i upplänken med en garanterad maximal avbrottsnivå. / <p>QC 20230503</p>