Att gå från student till legitimerad sjuksköterska har i årtionden varit ett aktuellt ämne inom forskning. Övergångsprocessen upplevs vara en påfrestande tid för nyutexaminerade sjuksköterskor. Omsättningen av nyutexaminerade sjuksköterskor är hög och en bristande övergångsupplevelse kan påverka deras syn på yrket negativt. Syftet var att belysa hur de nyutexaminerade upplevt övergångsprocessen från student till legitimerad sjuksköterska. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt där åtta artiklar valdes ut, både av kvalitativ och kvantitativ studiedesign, som sedan analyserades och formade studiens resultat. Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Sjuksköterskeprogrammet; Arbetsmiljön; Nyutexaminerades upplevelser av stöd från arbetsplatsen samt Den emotionella upplevelsen av övergångsprocessen. Resultatet lyfter både positiva och negativa upplevelser, där flertalet subteman skapats för att belysa de olika perspektiven. Resultatet betonar att de nyutexaminerade känner sig oförberedda inför det verksamma arbetet och att förväntningarna som skapats under utbildningen inte alltid motsvarar “verkligheten”. Vidare i resultatet betonas vikten av en stödjande arbetsmiljö som fördelaktigt i övergångsprocessen. Den emotionella upplevelsen av övergången redovisas likaså, där känslor som bristande självförtroende och otillräcklighet framkommer. Diskussionen belyser den idealiserade bilden av sjuksköterskan som flertalet nyutexaminerade upplevt under sin studietid kontra “verkligheten”, vilket tycks skapa ett gap mellan utbildning och klinisk verksamhet. Vidare betonas den stödjande arbetsmiljön och introduktionsprogrammens påverkan som en viktig faktor för en patientsäker vård. Slutsats: För att främja övergångsprocessen för de nyutexaminerade är den stödjande funktionen ur flertalet aspekter viktigt att tillgodose. En lyckad övergångsupplevelse kan i sin tur minska omsättningen av nya sjuksköterskor, bidra till en säkrare vård och skapa en hållbar utveckling.

No description available.

Purpose: Small enterprises (10-49 employees and annual sales of less than 100 million SEK) in the construction industry do not often have the opportunity to develop as easily as large enterprises, often due to lack of knowledge and resources. The startup cost for BIM usage are high and involve the purchase of software licenses, hardware and education. One reason why enterprises do not use BIM is because the construction industry has always been conservative. The aim of the work is to establish simple guidelines for small enterprises, so that they get an effective transition process and can start projecting using BIM. Method: The methods used in the report are literature studies and interviews, therefore this is a qualitative study. The interviews are semi-structured, with a number of questions being determined before the interviews and follow-up questions are set during the interviews. The main theme of the interviews relates to the knowledge level within BIM, which preparations are required for the transition process, problems that may arise, the software used and the education of staff. The scientific literature consists of studies on Building Information Management, BIM in small enterprises, project management and steps to BIM. The literature is examined in a critical, methodical and systematic manner with a scientific purpose. The method was used to obtain trustworthy research around the area. Findings: BIM in the project management is often used in small enterprises for visualization of a construction project. More advanced use is not utilized to the extent that it is possible. None of the interviewees considered that the implementation of BIM was difficult. The most importantstep in the transition process are to make up a decision that BIM is to be used in the company. After the decision is taken, some of the most important steps are to evaluate resources, choose software, acquire hardware and train staff. Implications: BIM is an expensive investment, but in a long-term perspective it is profitable. The biggest obstacle with BIM is the lack of knowledge and low motivation for change. A clear plan must be made for the implementation of BIM and the enterprises management must realize the benefits of BIM before a decision on implementation can take place. BIM design improves communication opportunities between project managers and other stakeholders. Clashes between building components are often discovered during the design process, saving both time and money in the production. It is important that great commitment is being placed in the education of BIM and to review what resources the enterprise already has. Limitations: The report's empirical data is primarily collected and adapted to small enterprises. Only Swedish enterprises with employees who have experience of BIM use in the project management have been interviewed. The results of the research are only for Swedish enterprises who are going to make the transition process to a BIM-based project management. / Syfte: Små företag (10-49 anställda och en årlig omsättning som är mindre än 100 miljoner kr) i byggbranschen har sällan möjlighet till att utvecklas lika lätt som stora företag, vilket ofta beror på bristande kunskaper och resurser. Uppstartkostnaderna för BIM-användning är höga och innebär inköp av mjukvarulicenser, hårdvaror och utbildningar. En av anledningarna till att fler företag inte använder BIM är för att byggbranschen alltid har varit konservativ. Målet med arbetet är att etablera enkla riktlinjer åt små företag, så att de får en effektiv övergångsprocess och kan börja projektera med hjälp av BIM. Metod: De metoder som används i rapporten är litteraturstudier och intervjuer, alltså är rapporten en kvalitativ studie. Intervjuerna är semistrukturerade där ett antal frågor är bestämda innan intervjutillfällena och följdfrågor ställs under intervjuernas gång. Intervjuernas huvudområden och teman berör kunskapsnivå inom området BIM, vilka förberedelser som krävs för övergångsprocessen, problem som kan uppstå, vilka mjukvaror som används och utbildning utav personal. Vetenskaplig litteraturen består av studier om Building Information Management, BIM i små företag, projektledning och steg för BIM-implementering. Litteraturen granskas utifrån ett kritiskt, metodiskt och systematiskt sätt med ett vetenskapligt syfte. Metoden användes för att få fram trovärdig forskning kring området. Resultat: BIM i projektledningen används ofta i små företag för visualisering av ett byggprojekt. Mer avancerad användning utnyttjas inte i den utsträckning som det ges möjlighet till. Ingen av de intervjuade ansåg att implementeringen av BIM var svår. Det viktigaste steget i övergångsprocessen är att ta beslut om att BIM ska användas i företaget. Efter beslutet är taget är några av de viktigaste stegen att utvärdera resurser, välja mjukvaror, införskaffa hårdvaror och utbilda personal. Konsekvenser: BIM är en dyr investering, men i ett långsiktigt perspektiv är det lönsamt. Det största ansedda hindret med BIM är okunskap och låg motivation till förändring. En tydlig plan måste tas fram för implementeringen av BIM och företagets ledning måste inse fördelarna med BIM innan ett beslut om implementering kan ske. BIM-projektering förbättrar kommunikationsmöjligheterna mellan projektledaren och övriga intressenter. Många kollisioner mellan byggdelar upptäcks redan under projekteringen och sparar både tid och pengar i produktionen. Det är viktigt att stort engagemang läggs på utbildningen av BIM och att se över vilka resurser som företaget har. Begränsningar: Rapportens empiri är främst insamlad och anpassad åt små företag. Enbart svenska företag med anställda som har erfarenheter av BIM-användning i projekteringen har intervjuats. Resultatet gäller endast för svenska företag som planerar en övergångsprocess till en BIM-baserad projektledning.

Den här studien handlar om övergången mellan årskurs 6 och årskurs 7 för elever i behov av särskilt stöd. Syftet var att undersöka hur mentorer upplever övergångsprocessen samt vilka framgångsfaktorer och förbättringsområden de anser finns. För att undersöka detta valdes en kvalitativ ansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sexmentorer som hade tagit emot en årskurs 7 vid skolstarten 2022. I analysarbetet användes en tematisk analys för att urskilja mönster, likheter och skillnader i det insamlade materialet. Nästa steg av analysarbetet handlade om att utröna huruvida teorin om KASAM (känslan av sammanhang) kunde urskiljas i mentorernas arbete i övergångar med elever i behov av särskilt stöd. Ämnet är högst aktuellt och denna studie bidrar till att skapa förståelse för att elevernas KASAM är viktig att ta hänsyn till vid stadieövergången. Övergången är en känslig period som kräver tid, systematiskt arbete och samarbete med vårdnadshavare vilket gynnar elever i behov av särskilt stöd. Vi upptäckte också att det särskilda stödet tenderar att minska i årskurs 7 vilket riskerar att leda till misslyckande. För att skapa goda övergångar som blir meningsfulla, hanterbara och begripliga för elever i behov av särskilt stöd krävs det tydliga riktlinjer och en vilja till samarbete mellan mentor, vårdnadshavare och elev. Vi hoppas att vi med denna studie ska kunna bidra till ett förändringsarbete på skolor som lyfter upp övergångsprocessen som en viktig del för elevernas välmående och kunskapsmässiga utveckling. / This study focuses on the transition between grade 6 and grade 7 for students in need of special support. The aim was to find out how mentors experience the transitionprocess and identify success factors and areas for improvement. To investigate this, a qualitative approach was chosen where data was collected through semistructured interviews. The study involved six mentors who had received a year 7 at the start of school in 2022. A thematic analysis was used to pick out patterns, similarities and differences in the collected material. The next step of the analysis was to find out whether the theory of SOC/KASAM (the sence of coherence) could be discerned in the mentors´work in transitions with students in need of special support.The topic is highly relevant, and this study contributes to understanding that students' sense of coherence (SOC/KASAM) is important to consider during the stage transition. The transition is a sensitive period that requires time, systematic work, and collaboration with guardians to benefit students in need of special support. We also discovered that the level of specialized support tends to decrease in grade 7, which risks leading to failure. To create successful transitions that are meaningful, manageable, and understandable for students in need of special support, clear guidelines and a willingness to collaborate among mentors, the home, and the students themselves are required. With this study, we hope to contribute to a process of change in schools that highlights the transition as an important part of students' well-being and academic knowledge development.

Utgångspunkten i arbetet har varit att belysa den generella bilden vid en övergångsprocess, där metoderna och hjälpverktygen är tillämpliga på alla företag som ska göra övergången till ISO9001:2015. Vidare har case-företagets nuläge studerats ingående med en lämpliga metoder för att visa på hur detta kan göras samt vilken vikt det har för att underlätta övergången till en ny standard. Arbetet syftar därmed till att underlätta övergångsprocessen till ISO9001:2015 (Se figur 1)   1)      Vilka metoder är lämpliga att använda för att kartlägga nuläget gällande ISO9001?  Frågeställningen har besvarats genom att data har samlats in med hjälp av flera olika metoder. Dessa jämfördes sedan med varandra för att komma fram till vilka skillnader och likheter som fanns. Metoderna som användes var, enkätundersökning, samtal och en egenutvecklad metod ”metod för egenbedömning”. Analysen genomfördes och resultatet visar på att de olika metoderna kom fram till delvis olika resultat. Vidare är det såldes viktigt att analysera ett nuläge för mer än 1 perspektiv och genom olika metoder. 2)      Vilka skillnader finns mellan ISO9001:2008 och ISO9001:2015?  Den använda metoden för att fastställa de skillnader som fanns mellan standarderna utgjordes av en gap-analys. Analysen genomfördes genom att följande krav i ISO9001:2015 och dess korrelation i ISO9001:2008 jämfördes och skillnaden (gapen) kunde identifieras.(Se Figur 11) 3)      Vilka hjälpverktyg passar företag inför en enkel och effektiv övergång till ISO9001:2015? Nuläget har satts i relation till 3 kritiska faktorer som enligt Poksinska[8] är avgörande vid implementering av en ny standard. Utifrån dessa faktorer har relevanta hjälpmedel konstruerats för att företag ska kunna gå från sitt nuläge till en ny standard på bästa möjliga sätt. De nya krav som fastställdes i gap-analysen måste organisationer uppfylla för att bli certifierade enligt ISO9001:2015. Relevanta metoder har därför tagits fram utifrån de upplevda svårigheterna och behov företag hade i övergångsprocessen som fastställdes i O. Makie, B. Haxha examensarbete 2016 [2]. Dessa metoder kan direkt tillämpas i alla Sveriges företag oavsett vilken verksamhet som bedrivs i syfte att smidiggöra övergångsprocessen till ISO9001:2015.   Resultatet av denna studie är de hjälpverktyg och metoder som tagits fram och dessa har sitt ursprung antigen från företagets nuläge eller från gap-analysen. Det har även varit viktigt att sätta dessa verktyg och metoder i relation till den teori som behandlats för att visa på att de fyller ett syfte och har en vetenskapligrund. Hjälpverktygen kan direkt tillämpas ute hos företag och kan komma att bli en del i det vardagliga kvalitetsledningsarbetet. / The key point in this thesis has been to illustrate the overall picture of a transitions process where the tools and methods are applicable on all companies that will make the transition to ISO9001:2015. Furthermore has the case company’s current situation been thoroughly studied with suitable methods to prove how this can be done and the importance it has to easen the transition to a new standard. The key is to ease the transition process to ISO9001:2015 (figure 1). Which methods are suited to determine the current situation regarding ISO9001? This has been answered by collecting data by using many different methods. The methods were then compared to each other to figure out which differences and similarities there was. The used methods are: serveys, dialogues and a self-developed method ”metod för egen bedömning” (method of self-assessment). The analysis was conducted and the results show that the different methods came to partially different results. Furthermore, it’s important to analyze a subject from more than one perspective and by using different methods.  2. What are the differences between ISO9001:2008 and ISO9001:2015?   The method that were being used to determine the differences that existed between the standard systems consisted of a gap-analysis. The analysis was carried out by comparing the following demands in ISO9001:2015 and its correlation in ISO9001:2008 and the difference (the gaps) could be identified (Figure 11).  3. Which auxiliary tools are suited for companies facing a simple and effective transition to ISO9001:2015? The current situation has been put in relation to three important and critical factors which, according to Poksinska[8], are crucial when implementing a new standard. Relevant tools have been designed based on these factors to allow companies to ascend to the new standard in the best possible fashion. Companies must fulfill the new standards, determined by the gap-analysis, to be certified by ISO9001:2015. Relevant methods have been constructed from the difficulties and needs the companies experienced during the transition process as determined by O. Makie, B. Haxha thesis 2016 [2]. These methods can be directly applied to all Swedish companies, no matter what kind of business the company is conducting, to make the transition to ISO9001:2015 as simple as possible. The results from this thesis are the tools and methods that was produced and these have got their origin from the company’s current situation or from the gap-analysis. It has also been important to relate these tools and methods to the theory that has been processed to show their purpose and that they are supported by a scientific basis. The auxiliary tools can be directly applied and could come to be a part of the everyday quality management.

Bakgrund: Ambulanssjukvården har utvecklats mycket under det senaste århundradet från att vara en transportorganisation till att faktiskt kunna utföra högspecialiserad vård på väg till sjukhus. Detta innebär även att kraven ökat på de yrkesverksamma inom ambulansen. Som nyexaminerad sjuksköterska kan upplevelsen av att gå från teori till praktik vara utmanande, inte minst inom ambulanssjukvården. Syfte: Att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på ambulansen som första anställning. Metod: En kvalitativ studiedesign användes. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, och i resultatet presenterades det manifesta innehållet. Resultat: Presenteras i tre huvudkategorier: Ett nytt sammanhang; att gå från teori till praktik, Vikten av kunskap och erfarenhet, Vikten av stöd från kollegor och verksamheten. Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde rädsla men även en personlig utveckling av att börja jobba inom ambulanssjukvården direkt efter examen. Det var flera faktorer som spelade in på deras upplevelser av arbetet. Det upplevde helhetsbedömningar av patienter som en utmaning medan stöd från mer erfarna kollegor och utbildning från verksamheten upplevdes som värdefullt. Slutsats: Sjuksköterskor tog upp positiva och negativa aspekter av att vara nyexaminerad sjuksköterska och även vilka aspekter som främjade deras utveckling inom verksamheten. Detta kan vara viktigt att ta till beaktning för att upprätta ett bra inskolningsprogram för nyanställda.