• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 6
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hur stress påverkar sjuksköterskors arbete för en patientsäker vård : En intervjustudie

Liljevern, Kristin, Gunnarsson, Julia January 2015 (has links)
Bakgrund: Stress är vanligt förekommande inom vården. Tidigare studier visar att sjuksköterskans arbete påverkas på många olika sätt i en stressad situation, till exempel att val av prioritering eller logiskt tänkande blir försämrat då den kognitiva förmågan försämras under stress. Med patientsäkerhet menas att patienten inte ska drabbas av någon vårdskada i form av fysisk eller psykisk skada under sjukhusvistelsen som kan öka lidandet hos patienten.     Syfte: Syftet var att belysa hur stress påverkar sjuksköterskors arbete för en patientsäker vård. Metod: Ostrukturerad kvalitativ intervjustudie med sex allmänsjuksköterskor. Innehållsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades och det var göra fel i arbetet, avbrott, svårt att prioritera det viktiga samt slarv i arbetsmoment. Sjuksköterskorna upplevde att stressen störde deras arbete och den säkra vården påverkades negativt, till exempel feladministreringar. Slutsats: Den negativa stressen påverkar sjuksköterskornas arbete för en patientsäker vård. Risken för feladministreringar och minskad patientsäkerhet ökar när sjuksköterskor arbetar i en stressad arbetsmiljö.                                                             Nyckelord: Empirisk studie, intervjustudie, patientsäker vård, sjuksköterska, stress
2

Sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser av arbetsmiljön och möjligheterna att ge god och patientsäker vård på Akademiska sjukhusets akutmottagning

Fogelberg, Stina, Lindroth, Tobias January 2014 (has links)
Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor på AS akutmottagning upplever arbetsmiljön, förutsättningarna att kunna ge en god och patientsäker vård samt delaktigheten i projektet Akut förbättring. Metod: En deskriptiv kvantitativ tvärsnittsstudie. För att få fram ytterligare åsikter hos deltagarna ingick även öppna frågor i enkäten. Datainsamling skedde med en enkät om bestod av 7 kvantitativa frågor och 3 öppna frågor. 104 enkäter besvarades efter avslutade arbetspass i september 2013. Resultat: I resultatet framkom att personalen upplevde arbetsmiljön som god under de flesta av arbetspassen och upplevelsen av arbetsglädje skattades högt. När det gällde möjligheterna att ge god och patientsäker vård ansåg majoriteten att kompetensen var hög. Patientsäkerheten däremot skattades lägre i förhållande till de andra frågorna. Majoriteten ansåg att de var delaktiga i SKL projektet - akut förbättring. Slutsats: De få sjuksköterskor och undersköterskor som besvarade enkäten ansåg att arbetsmiljön var god. Möjligheterna att ge god och patientsäker vård ansågs generellt vara hög men patientsäkerheten var lägre i förhållande till de andra enkätfrågorna. Mer forskning krävs om faktorer i arbetsmiljön som kan öka patientsäkerheten.
3

Vi måste prata om patienten! : - En enkätstudie om kommunikation, samarbete och patientsäker vår med stöd av WHO's checklista på operationssalen

Gröning Vallner, Ida, Bennhult Hansson, Johanna January 2016 (has links)
Bakgrund: Studier har visat att kommunikation och samarbete krävs för att bedriva en god vård. Inom operationssjukvården används ofta WHO’s checklista, som är ett evidensbaserat kommunikationsverktyg som bidrar till säkrare vård. Syfte: Att beskriva förekomst av samt skillnader mellan anestesi- och operationssjuksköterskors uppfattningar kring kommunikation, samarbete och WHO’s checklista samt om checklistan underlättar kommunikation, samarbete och bidrar till patientsäker vård.Metod: En empirisk deskriptiv och jämförande studiedesign med kvantitativ ansats genomfördes. Datainsamling skedde med enkäter. Totalt 42 anestesi- och operationssjuksköterskor deltog. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att det finns kommunikation och samarbete dem emellan på operationssalen och att detta har betydelse för deras arbete. WHO’s checklista ansågs bidra till kommunikation och samarbete. Kirurgen (n=32, 76,2%) ansågs vara den yrkeskategori med främst ansvar att initiera starten av WHO’s checklista. Alla sjuksköterskor (n=42, 100%) angav att checklistan bidrar till en säkrare vård för patienten. Operationssjuksköterskorna angav i större utsträckning att de hade fått utbildning kring WHO’s checklista jämfört med anestesisjuksköterskorna (p= .030).Slutsats: Kommunikation och samarbete mellan anestesi- och operationssjuksköterskorna förekommer och har betydelse för deras arbete på operationssalen. Sjuksköterskorna ansåg att WHO’s checklista bidrar till kommunikation, samarbete och säkrare vård för patienten, ändå används inte checklistan inför varje operation, vilket äventyrar patientsäkerheten.
4

Hur arbetsrelaterad stress påverkar förmågan att utföra en patientsäker vård på akutmottagningen : En litteraturstudie

Sääv, Malin January 2020 (has links)
Bakgrund: Akutmottagningen är en viktig del av sjukhusfunktionerna där arbetsbelastningen är hög med ett högt patientflöde där grad av sjukdom varierar. En central roll på akutmottagningen är sjuksköterskan som med bred kunskap och kompetens omhändertar den svårt sjuke patienten, det innebär att ge en kvalitativ medicinsk vård och god omvårdnad under hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor upplever att arbetet på akutmottagningen medför arbetsrelaterad stress som påverkar deras arbete och även kan riskera patientsäkerheten. Även patienter upplever frustration och otillräcklig vård i samband med akutmottagningsbesök. Akutmottagningen har ett ansvar, som alla verksamheter inom hälso- och sjukvård, att bedriva en patientsäker vård. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva hur arbetsrelaterad stress påverkar deras förmåga att utföra en patientsäker vård på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats utfördes med datainsamling från två databaser. Kvalitetsgranskning och innehållsanalys har utförts på samtliga tio primärstudier som ingår i studien vilket vidare samanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet påvisar att sjuksköterskor arbetar under arbetsrelaterad stress på akutmottagningen vilket påverkar sjuksköterskans välmående negativt. Dessutom upplever sjuksköterskor att arbetsrelaterad stress hotar en patientsäker vård. Ur resultatet framkom tre kategorier: Akutmottagningen beskrivs som otillräcklig för att bedriva en patientsäker vård, Stort krav på sjuksköterskan samt Bristande möjlighet till samverkan i team. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att arbetsrelaterad stress förekommer på akutmottagningen som är högt belastad. Det påverkar deras förmåga att bedriva en patientsäker vård och det påverkar även sjuksköterskan psykiska välmående. Vilket inverkar på både privatliv och i samverkan med kollegor. Litteraturstudien visar befintligt kunskapsläge men också behovet av mer forskning inom området.
5

Övergångsprocessen från student till legitimerad sjuksköterska : Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser

Ohlsson, Lisa, Thelander, Klara January 2021 (has links)
Att gå från student till legitimerad sjuksköterska har i årtionden varit ett aktuellt ämne inom forskning. Övergångsprocessen upplevs vara en påfrestande tid för nyutexaminerade sjuksköterskor. Omsättningen av nyutexaminerade sjuksköterskor är hög och en bristande övergångsupplevelse kan påverka deras syn på yrket negativt. Syftet var att belysa hur de nyutexaminerade upplevt övergångsprocessen från student till legitimerad sjuksköterska. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt där åtta artiklar valdes ut, både av kvalitativ och kvantitativ studiedesign, som sedan analyserades och formade studiens resultat. Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Sjuksköterskeprogrammet; Arbetsmiljön; Nyutexaminerades upplevelser av stöd från arbetsplatsen samt Den emotionella upplevelsen av övergångsprocessen. Resultatet lyfter både positiva och negativa upplevelser, där flertalet subteman skapats för att belysa de olika perspektiven. Resultatet betonar att de nyutexaminerade känner sig oförberedda inför det verksamma arbetet och att förväntningarna som skapats under utbildningen inte alltid motsvarar “verkligheten”. Vidare i resultatet betonas vikten av en stödjande arbetsmiljö som fördelaktigt i övergångsprocessen. Den emotionella upplevelsen av övergången redovisas likaså, där känslor som bristande självförtroende och otillräcklighet framkommer. Diskussionen belyser den idealiserade bilden av sjuksköterskan som flertalet nyutexaminerade upplevt under sin studietid kontra “verkligheten”, vilket tycks skapa ett gap mellan utbildning och klinisk verksamhet. Vidare betonas den stödjande arbetsmiljön och introduktionsprogrammens påverkan som en viktig faktor för en patientsäker vård. Slutsats: För att främja övergångsprocessen för de nyutexaminerade är den stödjande funktionen ur flertalet aspekter viktigt att tillgodose. En lyckad övergångsupplevelse kan i sin tur minska omsättningen av nya sjuksköterskor, bidra till en säkrare vård och skapa en hållbar utveckling.
6

Sjuksköterskors hantering av upplevd empatitrötthet : En litteraturstudie / Nurses’ management of perceived compassion fatigue : A literature review

Kilstadius Landgren, Rebecca, Claesson, Sabina January 2022 (has links)
Bakgrund: Empatitrötthet beskrivs som ett successivt slitage på vårdpersonalensförmåga att engagera sig samt värna om sina patienter och kollegor.Sjuksköterskor löper en stor risk att drabbas av empatitrötthet. Minskadarbetsglädje, irritabilitet och kronisk trötthet är exempel på kännetecken avempatitrötthet. I längden kan empatitrötthet ha negativ påverkan på denpersoncentrerade och patientsäkra vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors hantering avupplevd empatitrötthet. Metod: En icke-systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.Litteratursökningarna gjordes i Cinahl, Psycinfo och PubMed. Valdavetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades enligt SBU:s kvalitetsmall förkvalitativa studier och resultatet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre teman för sjuksköterskors hantering av empatitrötthet framkom:positiva copingstrategier, negativa copingstrategier och organisatoriskt stöd.Utifrån dessa framkom åtta underteman. Konklusion: Det var viktigt för sjuksköterskorna att hitta verktyg och strategiersom underlättade hanteringen av empatitrötthet. De positiva copingstrategiernapåverkade omvårdnaden positivt medan de negativa copingstrategierna varkengynnade sjuksköterskornas välmående eller den utförda omvårdnaden.Organisatoriskt stöd visade sig vara av stor vikt för sjuksköterskorna i hanteringenav empatitrötthet. Att förebygga och hantera empatitrötthet var såledesbetydelsefullt för sjuksköterskornas välmående och bidrog till bättre möjligheteratt kunna utföra personcentrerad och patientsäker vård. / Background: Compassion fatigue is described as a successive harm to healthcareproviders’ ability to care about their patients and colleagues. Nurses are at agreater risk of developing compassion fatigue. Signs of compassion fatigueinclude reduced job satisfaction, irritability, and chronic fatigue. Compassion fatigue can ultimately affect patient safety and patient-centred care negatively. Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ management ofperceived compassion fatigue. Method: A non-systematic literature review based on a qualitative approach.Literature research was performed in Cinahl, Psycinfo and PubMed. Selectedresearch articles were quality reviewed according to SBU:s template forqualitative studies and the results were analysed using content analysis. Results: Three main themes emerged: positive coping strategies, negative copingstrategies and organizational support. From these, eight sub-themes weredeveloped. Conclusion: It was important for the nurses to find tools and strategies that easedthe managing of compassion fatigue. The positive coping strategies had a positiveeffect on nursing, while the negative coping strategies were neither beneficial tothe nurses’ wellbeing nor to the nursing. Organizational support was crucial toenable nurses to deal with compassion fatigue. Accordingly, preventing andcoping with compassion fatigue was essential for the nurses’ well-being andcontributed to better opportunities to perform patient-centred care and patient safety care

Page generated in 0.0913 seconds