Problem: Because of the complex nature and autonomy of school nursing practice, multiple professional organizations recommend a Bachelor of Science in Nursing as the minimum level of education for entry into this specialty. Despite research demonstrating benefits to patients and nurses with this level of education, school nurses across the U.S. vary widely in their educational and experiential preparation for this critical role. Benner's Novice-to-Expert Framework emphasizes the importance of experience in nursing or in a specialty practice to developing the skill needed to provide expert nursing care. This study investigated what knowledge school nurses considered important to competent practice when responding to the National Board for Certification of School Nurses 2007 Role Delineation Survey and whether there are differences in how school nurses responded to these questions based on their educational and experiential backgrounds. Methods: This was a quantitative, non-experimental exploratory study involving secondary analysis of the survey data. Demographics were analyzed using descriptive statistics. Non-parametric statistical procedures (Fisher's Exact Test) were used to see if the 399 subjects' answers to 32 knowledge questions on the survey differed based on education level, years of general nursing experience, and years of school nursing experience. Results: Most subjects indicated that 27 of the 32 knowledge areas were moderately or extremely important for competent school nursing practice. Results of Fisher's Exact Test indicated differences on two items based on the education level of the respondents and differences on two items based on years of experience in school nursing, but no significant differences were found based on years of overall nursing experience. Communication skills in counseling had a significant difference based on both education level and years of school nursing experience; but it was impossible to tell which was more significant. Conclusions: This study contributes to the body of knowledge about school nursing and what this sample of school nurses perceived as important knowledge for competent practice. However, this analysis of differences in answers given to the survey knowledge questions does not settle the debate of whether there are differences in nurse perceptions based on education level or experience. / Ph. D.

This quantitative non-experimental descriptive correlational design sought to answer the question if there was a difference in newly licensed RN (NLRN) performance at one-year post hire after participation in a nurse residency program that offers a formalized curriculum that extends throughout the entire year, one that offers a formalized curriculum that does not extend throughout the entire year, or one that does not provide a formalized curriculum. The study utilized the Six Dimension Scale of Nursing Performance (SDNP) and evaluated NLRN performance on six subscales: leadership, critical care, teaching/collaboration, planning/evaluation, interpersonal relations/communication, and professional development at one-year post hire. Benner’s novice-to-expert model served as the theoretical framework for this study. The results of the Mann-Whitney U test revealed there was not a statistically significant difference between the type of nurse residency the NLRN participated in and his or her self-reported performance on the individual subscale scores of the SDNP. The results of the point-biserial correlation based on how well the NLRN performed the task did not reveal any significant correlations between the nurse residency and performance. However, a negative correlation was noted within the critical care (r = -.052) and the planning/evaluation (r = -.050) subscale scores. Results from this study corroborate what the literature has previously noted. NLRNs need an experiential opportunity to transition into the practice environment and progress on the novice-to-expert continuum.

Bakgrund: Akutmottagningen är en arbetsplats som ställer höga krav på sjuksköterskan som arbetar där då vården som bedrivs är mångfacetterad och snabbt skiftande i intensitet. Detta ställer krav på sjuksköterskans förmåga att sortera intrycken för att hantera situationerna som uppkommer på en akutmottagning. Som nyanställd sjuksköterska på en akutmottagning är detta en stor utmaning vilket ställer höga krav på det introduktionsprogram som erbjuds. Syfte: Syftet var att belysa och beskriva nyanställda sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet av introduktionsprogrammet samt hur detta förberedde dem inför arbetsuppgifterna på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design valdes utifrån studiens syfte. Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide genomfördes med 11 informanter som var allmänsjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utfördes på manifest och latent nivå. Resultat: Resultatet presenterades i temat att vara oförberedd på det oförutsedda i vilket det ingick fyra kategorier som beskrev informanternas upplevelse av introduktionen. Dessa var; yttre påverkansfaktorer, inre upplevelser, hantering av situationen samt förslag till förbättringar. Slutsatser: De nyanställda sjuksköterskorna på akutmottagningen upplevde introduktionen för kort i förhållande till informationsmängden och den informationen som gavs upplevdes bristfällig. Studiens resultat bör kunna ses som ett bidrag vid en förändring av introduktionsprogrammet på akutmottagningen. Vidare forskning behövs inom området för att möjliggöra en bra introduktion för sjuksköterskor samt i slutänden kunna leda till ett bra omhändertagande av patienter.

Bakgrund: Sjuksköterskor ansvarar för att leda omvårdnadsarbetet, där omvårdnadsprocessen spelar en avgörande roll. Omvårdnadsprocessen säkerställer att sjuksköterskor ger högkvalitativ vård som är anpassad efter individens unika behov. Studier visar att nyutexaminerade sjuksköterskor har god teoretisk kunskap men saknar förmågan att tillämpa den i det kliniska arbetet. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa omvårdnadsprocessen inom somatisk vård. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie genomfördes med en induktiv ansats. Data samlades in genom tre semistrukturerade intervjuer och analyserades med Braun och Clarks tematiska analys. Resultat: Två teman identifierades: Arbetsmiljö och Omvårdnaden. Temana består av fyra underteman: arbetsmiljöns påverkan på omvårdnadsprocessen, samarbetets betydelse för omvårdnadsarbetet, från teori till praktik och prioritering av omvårdnaden. Slutsatser: Studien visar att tillämpningen av omvårdnadsprocessen kan vara utmanande för nyutexaminerade sjuksköterskor på grund av flera faktorer. Dessa faktorer är bland annat arbetsbelastning, tidsbrist, bristande samarbete och att inte tillåtas vara ny i professionen. För att säkerställa god tillämpning av omvårdnadsprocessen är det därför viktigt att förbättra arbetsmiljön, ge stöd under den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska och en ökad medvetenhet om vikten av att prioritera omvårdnadsarbete. / Background: Nurses are responsible for leading nursing work, where the nursing process plays a crucial role. The nursing process ensures that nurses provide high-quality care that is personalized to the individual's unique needs. Studies show that newly graduated nurses have good theoretical knowledge but lack the ability to apply this knowledge in their clinical work. Purpose: To describe newly graduated nurses' experiences of applying the nursing process in somatic care. Method: A qualitative descriptive study was conducted using an inductive approach. Data was collected through three semi-structured interviews and analyzed using Braun and Clark’s thematic analysis. Results: Two themes were identified: work environment and nursing care. The themes consist of four subthemes: the influence of the work environment on the nursing process, the cooperation’s significance for the nursing work, from theory to practice and prioritising of nursing care. Conclusions: The study shows that the application of the nursing process can be challenging for newly graduated nurses due to several factors. These factors include heavy workload, insufficient time, lack of cooperation, and not being allowed to be new in the profession. Therefore, to ensure the effective application of the nursing process, it is crucial to improve the work environment, provide support during the initial period as a newly graduated nurse, and increase awareness of the significance of prioritizing nursing work.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är en profession med komplexitet där den professionella sjuksköterskan bör inneha kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt, för att kunna leda och ansvara för en god patientsäker omvårdnad. Det examineras ungefär 5000 sjuksköterskor varje år i Sverige. Sjuksköterskestudenter som närmar sig examen upplever blandade känslor. Både en glädje över att snart vara färdiga sjuksköterskor, en oro över att inte besitta kompetens nog för rollen samt en osäkerhet inför att arbeta självständigt och att ansvara för beslut i patientrelaterade omvårdnadsfrågor. Efter två år i yrket väljer 30 % av de nyutexaminerade sjuksköterskorna att lämna yrket. Syfte: Syftet var att få en fördjupad förståelse av nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sitt första år inom professionellt kliniskt arbete. Metod: Metoden som används är en litteraturöversikt som baseras på elva artiklar bestående av två med mixad metod, en av kvalitativ design samt sju med kvantitativ studiedesign med Benners (1984) teori från Novis till Expert som stöd som vid resultatdiskussion. Resultat: Den nyutexaminerade sjuksköterskans erfarenheter sammanfattas under fyra huvudteman: Rollförväntningar, Arbetskultur och Miljö, Utvecklande av kompetens samt Fokusskifte. Undertema till Rollförväntningar är Osäkerhet och Kaos. Undertema till Arbetskultur och Miljö är Introduktion och Handledning. De nyutexaminerade sjuksköterskorna hade förväntningar på rollen som sjuksköterska som ledde till en skrämmande erfarenhet i den kliniska verksamheten. Positiva erfarenheter hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna var förenade med att ha en bra handledare och en stödjande arbetsmiljö. Efter att utövat professionen i nästan ett år upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna en tillfredsställelse med utvecklingen av yrkeskompetensen. Under de första sex till tolv månaderna koncentrerade de nyexaminerade sjuksköterskorna sina krafter på lära känna den nya arbetsmiljön och erhålla acceptans från arbetskollegor. Vart efter trygghet i rollen växte, skiftade sjuksköterskan fokus från sina egna behov till patientens. Diskussion: Resultatet diskuterades med stöd av Benners teori. Resultatet visade på att flertalet av de nyutexaminerade sjuksköterskorna inte uppfattade sig redo att självständigt agera, hantera och organisera omvårdnaden och upplevde ett behov av mer empirisk erfarenhet för att hantera sin roll som sjuksköterska. De nyutexaminerade sjuksköterskorna var i behov av stöd vilket även Benner beskriver i sin teori. Att uppleva stöd från arbetskollegor och andra sjuksköterskor med mer gedigen erfarenhet var ytterst viktiga faktorer för den nyutexaminerade sjuksköterskans hälsa och kompetensutveckling, men flertalet av studierna visade på att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att de saknade stöd. Den nyutexaminerade sjuksköterskan koncentrerar sig på den egna utvecklingen samt att följa utstakade riktlinjer, vilket kan orsaka att patienten hamnar i bakgrunden för den nyutexaminerade. Det är först när den nyutexaminerade sjuksköterskan skaffat sig tillräckligt med erfarenheter och självförtroende hen skiftar fokus från sina egna behov till patientens. / Background: The nursing profession is a profession with complexity where the professional nurses must have knowledge and understanding, skills and abilities, judgment and approach, to be able to lead and be responsible for good and safe patient care. Approximately 5000 nurses graduate every year in Sweden. Nursing students approaching graduation experienced mixed feelings. Both a delight to soon be finished nursing while concern was expressed about not possessing the skills enough for the role, as well as an uncertainty to work independently and be responsible for decisions in patient-related health issues. After two years in the profession approximately 30 % of the newly graduated nurses choose to leave the profession. Aim: The aim was to gain a deeper understanding of how the newly graduated nurses experience their first year in the professional clinical work. Method: The method used is a literature review based on eleven articles consisting of two with mixed method, one of qualitative design and seven with quantitative study design with Benner's (1984) theory from Novis to Expert as support for discussion of the results. Results: Four major themes emerged: Role Expectations, Work Culture and Environment, Development of expertise and Focus shift. Subthemes to Role Expectations is Uncertainty and Chaos. Subthemes to Work Culture are Environment's Introduction and Mentoring. The newly graduated nurses had expectations about the nursing role that led to a terrifying experience in clinical practice. Positive experiences of the graduate nurses were associated with having a good supervisor and a supportive work environment. After practicing the profession for nearly a year, the newly graduated nurses experienced satisfaction with the development of the professional skill. During the first six to twelve months the newly graduated nurses concentrated their energy on getting to know the environment and receive acceptance from colleagues. When security grew in the nursing role, the nurse shifted the focus from their own needs to the patient's needs. Positive experiences of the newly graduated nurses were associated with having a good supervisor and a supportive work environment. Discussion: The results were discussed with Benners theory. The results showed that the majority of the newly graduated nurses did not perceive themselves ready to act independently, manage and organize care, and felt a need for more empirical experience to handle the nursing role. The newly graduated nurses stated a need for support from an experienced nurse, in which Benners agrees and describes in her theory. Experience support of colleagues and other nurses with more experience was extremely important factors for the newly graduates health and development of competence, but most of the studies showed that newly graduated nurses felt that they lacked support. As the competence increased the newly graduated nurse experienced that their previous focus on getting acceptance from colleagues was replaced by a focus on the patient and their care. According to Benners theory the newly graduated nurses concentrate on their own development and guidelines, which can cause the newly graduated nurse to lack focus on the patient.

The purpose of this study was to investigate the knowledge, skills, abilities and traits environmental engineers need. Two questions were asked: what skills are considered important, and where are they learned? Dreyfus and Dreyfus' novice-to-expert model, which describes a progressive, five-step process of skill development that occurs over time on the job and through practical application, was used to frame this study. This study extended prior research by including data on professional skills and seeking the input of working professionals: in this case, the technical staff at the California Department of Toxic Substances Control. Quantitative methodology and descriptive statistics were used for data collection and analysis. Results showed that experienced professionals agree that professional or soft skills are essential are essential in the workplace Many technical skills are learned over time, through practice and meaningful application on the job that builds on principles learned through formal training. Professional skills are developed through a combination of formal training and experiential learning from work, or through life experiences. The implications for higher education are twofold. Environmental engineering programs would benefit by integrating professional skills development with existing curricula, and by giving students opportunities to develop experiential knowledge in the workplace. Results indicated that environmental engineering professionals with higher levels of education and more experience believed that science and mathematics were most appropriately learned in school, while engineering, skills in technology and other technical areas were best developed through a combination of formal education with experiential learning. The more experienced people also believed that life experiences, rather than work or school, were the best way to develop professional skills. These findings confirm the Dreyfus & Dreyfus model, which indicates that individuals move from novice to expert based on experience. Environmental engineers would benefit through continuing education and in-service training. Collaborative initiatives between higher education and practitioners in environmental engineering may prove mutually effective and beneficial to students, workers, educational institutions and employers.

Bakgrund: Ambulanssjukvården har utvecklats mycket under det senaste århundradet från att vara en transportorganisation till att faktiskt kunna utföra högspecialiserad vård på väg till sjukhus. Detta innebär även att kraven ökat på de yrkesverksamma inom ambulansen. Som nyexaminerad sjuksköterska kan upplevelsen av att gå från teori till praktik vara utmanande, inte minst inom ambulanssjukvården. Syfte: Att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på ambulansen som första anställning. Metod: En kvalitativ studiedesign användes. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, och i resultatet presenterades det manifesta innehållet. Resultat: Presenteras i tre huvudkategorier: Ett nytt sammanhang; att gå från teori till praktik, Vikten av kunskap och erfarenhet, Vikten av stöd från kollegor och verksamheten. Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde rädsla men även en personlig utveckling av att börja jobba inom ambulanssjukvården direkt efter examen. Det var flera faktorer som spelade in på deras upplevelser av arbetet. Det upplevde helhetsbedömningar av patienter som en utmaning medan stöd från mer erfarna kollegor och utbildning från verksamheten upplevdes som värdefullt. Slutsats: Sjuksköterskor tog upp positiva och negativa aspekter av att vara nyexaminerad sjuksköterska och även vilka aspekter som främjade deras utveckling inom verksamheten. Detta kan vara viktigt att ta till beaktning för att upprätta ett bra inskolningsprogram för nyanställda.