I denna studie är syftet att belysa praktikgemenskapen hos nyutbildade undersköterskors möte med arbetlivet och deras uppfattningar om sitt yrkeskunnande och utvecklandet av sin yrkesidentitet. Det finns idag lite forskning inom detta område. Genom undersköterskors berättelser vill jag bidra med kunskap som kan vara till grund för framtida studier om undersköterskornas första tid i yrkeslivet och betydelsen av praktikgemenskap.Sex undersköterskors erfarenheter synliggörs genom intervjuer och hermeneutisk tolkning och fokuserar på tre områden: Hur utbildningen har förberett dem för mötet med arbetslivet, Oförväntade utmaningar i arbetslivet och hur dessa bidrar till utveckling av yrkeskunnande, När de känner sig säkra i sitt yrkeskunnande och i sin yrkesidentitet. Teoretisk utgångspunkt i studien är den samhällsvetenskapliga och kunskapsteoretiska praktikvändningen, situerat lärande, utvecklingen från novis till expert och Aristoteles förnuftighetsformer. Resultatet visar att undersköterskorna anser att gymnasieutbildningen har förberett dem väl för mötet med arbetslivet. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och fallbeskrivningar i utbildningen har utvecklat undersköterskornas kunnande, empati och förståelse för vårdtagaren i enlighet med teorin om situerat lärande och från novis till expert. Dock är lärandet i gymnasieskolan knutet till ämnen, och det är svårt att inledningsvis i yrkeslivet väva samman dessa kunskaper i praktiken. Oförväntade utmaningar är svåra arbetsuppgifter de inte har erfarenhet av, men genom att fråga en mer erfaren kollega om råd utvecklas yrkeskunnande. Det finns en säkerhet i yrkeskunnande och yrkesidentitet på så vis att undersköterskorna har en klar bild av sina arbetsuppgifter och hur de engagerar sig i yrkesrollen. Undersköterskorna använder empati och förståelse i mötet med vårdtagare. Beroende på vilken verksamhet undersköterskorna arbetar i, har de fått olika förutsättningar till introduktion och har olika syn på hur lång tid det tar att komma in i arbetet.

Syftet med uppsatsen är att behandla vilka explicita och implicita strategier första linjens chefer har för att åstadkomma lärande i vårdarbetet. Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Tidigare forskning visar att lärande i arbetet är en framgångsfaktor för de flesta organisationer. Forskning och utveckling gör att behovet av lärande ökar. Den varierande utbildningsbakgrund som personalen har gör att cheferna måste komplettera, utveckla och underhålla personalens kunskap vilket tar mycket tid. Ökat lärande gör personalen mer anställningsbar. I studien intervjuas åtta första linjens chefer. Ett fåtal chefer har en nedtecknad tydlig strategi för lärande. Chefens roll har förändrats då lärandefrågor tar allt mer av deras tid. Utbudet av utbildning är störst för sjuksköterskor. Undersköterskor/skötare får sin utbildning mest genom internutbildning. Cheferna tvingas till ständiga prioriteringar eftersom resurserna är begränsade. Lärande i vårdarbetet är intressant eftersom det är en multiprofessionell organisation. Det finns möjlighet att lära av varandra. Ett önskemål är att lära genom tvärprofessionella team där läkarna är viktiga, men det fungerar inte. Patientfokus är starkt och det gör att personalen väljer bort utbildning när tiden inte räcker till.

Bakgrund: Akutmottagningen är en arbetsplats som ställer höga krav på sjuksköterskan som arbetar där då vården som bedrivs är mångfacetterad och snabbt skiftande i intensitet. Detta ställer krav på sjuksköterskans förmåga att sortera intrycken för att hantera situationerna som uppkommer på en akutmottagning. Som nyanställd sjuksköterska på en akutmottagning är detta en stor utmaning vilket ställer höga krav på det introduktionsprogram som erbjuds. Syfte: Syftet var att belysa och beskriva nyanställda sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet av introduktionsprogrammet samt hur detta förberedde dem inför arbetsuppgifterna på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design valdes utifrån studiens syfte. Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide genomfördes med 11 informanter som var allmänsjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utfördes på manifest och latent nivå. Resultat: Resultatet presenterades i temat att vara oförberedd på det oförutsedda i vilket det ingick fyra kategorier som beskrev informanternas upplevelse av introduktionen. Dessa var; yttre påverkansfaktorer, inre upplevelser, hantering av situationen samt förslag till förbättringar. Slutsatser: De nyanställda sjuksköterskorna på akutmottagningen upplevde introduktionen för kort i förhållande till informationsmängden och den informationen som gavs upplevdes bristfällig. Studiens resultat bör kunna ses som ett bidrag vid en förändring av introduktionsprogrammet på akutmottagningen. Vidare forskning behövs inom området för att möjliggöra en bra introduktion för sjuksköterskor samt i slutänden kunna leda till ett bra omhändertagande av patienter.

Bakgrund: Sjuksköterskor ansvarar för att leda omvårdnadsarbetet, där omvårdnadsprocessen spelar en avgörande roll. Omvårdnadsprocessen säkerställer att sjuksköterskor ger högkvalitativ vård som är anpassad efter individens unika behov. Studier visar att nyutexaminerade sjuksköterskor har god teoretisk kunskap men saknar förmågan att tillämpa den i det kliniska arbetet. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa omvårdnadsprocessen inom somatisk vård. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie genomfördes med en induktiv ansats. Data samlades in genom tre semistrukturerade intervjuer och analyserades med Braun och Clarks tematiska analys. Resultat: Två teman identifierades: Arbetsmiljö och Omvårdnaden. Temana består av fyra underteman: arbetsmiljöns påverkan på omvårdnadsprocessen, samarbetets betydelse för omvårdnadsarbetet, från teori till praktik och prioritering av omvårdnaden. Slutsatser: Studien visar att tillämpningen av omvårdnadsprocessen kan vara utmanande för nyutexaminerade sjuksköterskor på grund av flera faktorer. Dessa faktorer är bland annat arbetsbelastning, tidsbrist, bristande samarbete och att inte tillåtas vara ny i professionen. För att säkerställa god tillämpning av omvårdnadsprocessen är det därför viktigt att förbättra arbetsmiljön, ge stöd under den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska och en ökad medvetenhet om vikten av att prioritera omvårdnadsarbete. / Background: Nurses are responsible for leading nursing work, where the nursing process plays a crucial role. The nursing process ensures that nurses provide high-quality care that is personalized to the individual's unique needs. Studies show that newly graduated nurses have good theoretical knowledge but lack the ability to apply this knowledge in their clinical work. Purpose: To describe newly graduated nurses' experiences of applying the nursing process in somatic care. Method: A qualitative descriptive study was conducted using an inductive approach. Data was collected through three semi-structured interviews and analyzed using Braun and Clark’s thematic analysis. Results: Two themes were identified: work environment and nursing care. The themes consist of four subthemes: the influence of the work environment on the nursing process, the cooperation’s significance for the nursing work, from theory to practice and prioritising of nursing care. Conclusions: The study shows that the application of the nursing process can be challenging for newly graduated nurses due to several factors. These factors include heavy workload, insufficient time, lack of cooperation, and not being allowed to be new in the profession. Therefore, to ensure the effective application of the nursing process, it is crucial to improve the work environment, provide support during the initial period as a newly graduated nurse, and increase awareness of the significance of prioritizing nursing work.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är en profession med komplexitet där den professionella sjuksköterskan bör inneha kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt, för att kunna leda och ansvara för en god patientsäker omvårdnad. Det examineras ungefär 5000 sjuksköterskor varje år i Sverige. Sjuksköterskestudenter som närmar sig examen upplever blandade känslor. Både en glädje över att snart vara färdiga sjuksköterskor, en oro över att inte besitta kompetens nog för rollen samt en osäkerhet inför att arbeta självständigt och att ansvara för beslut i patientrelaterade omvårdnadsfrågor. Efter två år i yrket väljer 30 % av de nyutexaminerade sjuksköterskorna att lämna yrket. Syfte: Syftet var att få en fördjupad förståelse av nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sitt första år inom professionellt kliniskt arbete. Metod: Metoden som används är en litteraturöversikt som baseras på elva artiklar bestående av två med mixad metod, en av kvalitativ design samt sju med kvantitativ studiedesign med Benners (1984) teori från Novis till Expert som stöd som vid resultatdiskussion. Resultat: Den nyutexaminerade sjuksköterskans erfarenheter sammanfattas under fyra huvudteman: Rollförväntningar, Arbetskultur och Miljö, Utvecklande av kompetens samt Fokusskifte. Undertema till Rollförväntningar är Osäkerhet och Kaos. Undertema till Arbetskultur och Miljö är Introduktion och Handledning. De nyutexaminerade sjuksköterskorna hade förväntningar på rollen som sjuksköterska som ledde till en skrämmande erfarenhet i den kliniska verksamheten. Positiva erfarenheter hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna var förenade med att ha en bra handledare och en stödjande arbetsmiljö. Efter att utövat professionen i nästan ett år upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna en tillfredsställelse med utvecklingen av yrkeskompetensen. Under de första sex till tolv månaderna koncentrerade de nyexaminerade sjuksköterskorna sina krafter på lära känna den nya arbetsmiljön och erhålla acceptans från arbetskollegor. Vart efter trygghet i rollen växte, skiftade sjuksköterskan fokus från sina egna behov till patientens. Diskussion: Resultatet diskuterades med stöd av Benners teori. Resultatet visade på att flertalet av de nyutexaminerade sjuksköterskorna inte uppfattade sig redo att självständigt agera, hantera och organisera omvårdnaden och upplevde ett behov av mer empirisk erfarenhet för att hantera sin roll som sjuksköterska. De nyutexaminerade sjuksköterskorna var i behov av stöd vilket även Benner beskriver i sin teori. Att uppleva stöd från arbetskollegor och andra sjuksköterskor med mer gedigen erfarenhet var ytterst viktiga faktorer för den nyutexaminerade sjuksköterskans hälsa och kompetensutveckling, men flertalet av studierna visade på att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att de saknade stöd. Den nyutexaminerade sjuksköterskan koncentrerar sig på den egna utvecklingen samt att följa utstakade riktlinjer, vilket kan orsaka att patienten hamnar i bakgrunden för den nyutexaminerade. Det är först när den nyutexaminerade sjuksköterskan skaffat sig tillräckligt med erfarenheter och självförtroende hen skiftar fokus från sina egna behov till patientens. / Background: The nursing profession is a profession with complexity where the professional nurses must have knowledge and understanding, skills and abilities, judgment and approach, to be able to lead and be responsible for good and safe patient care. Approximately 5000 nurses graduate every year in Sweden. Nursing students approaching graduation experienced mixed feelings. Both a delight to soon be finished nursing while concern was expressed about not possessing the skills enough for the role, as well as an uncertainty to work independently and be responsible for decisions in patient-related health issues. After two years in the profession approximately 30 % of the newly graduated nurses choose to leave the profession. Aim: The aim was to gain a deeper understanding of how the newly graduated nurses experience their first year in the professional clinical work. Method: The method used is a literature review based on eleven articles consisting of two with mixed method, one of qualitative design and seven with quantitative study design with Benner's (1984) theory from Novis to Expert as support for discussion of the results. Results: Four major themes emerged: Role Expectations, Work Culture and Environment, Development of expertise and Focus shift. Subthemes to Role Expectations is Uncertainty and Chaos. Subthemes to Work Culture are Environment's Introduction and Mentoring. The newly graduated nurses had expectations about the nursing role that led to a terrifying experience in clinical practice. Positive experiences of the graduate nurses were associated with having a good supervisor and a supportive work environment. After practicing the profession for nearly a year, the newly graduated nurses experienced satisfaction with the development of the professional skill. During the first six to twelve months the newly graduated nurses concentrated their energy on getting to know the environment and receive acceptance from colleagues. When security grew in the nursing role, the nurse shifted the focus from their own needs to the patient's needs. Positive experiences of the newly graduated nurses were associated with having a good supervisor and a supportive work environment. Discussion: The results were discussed with Benners theory. The results showed that the majority of the newly graduated nurses did not perceive themselves ready to act independently, manage and organize care, and felt a need for more empirical experience to handle the nursing role. The newly graduated nurses stated a need for support from an experienced nurse, in which Benners agrees and describes in her theory. Experience support of colleagues and other nurses with more experience was extremely important factors for the newly graduates health and development of competence, but most of the studies showed that newly graduated nurses felt that they lacked support. As the competence increased the newly graduated nurse experienced that their previous focus on getting acceptance from colleagues was replaced by a focus on the patient and their care. According to Benners theory the newly graduated nurses concentrate on their own development and guidelines, which can cause the newly graduated nurse to lack focus on the patient.

Bakgrund: Ambulanssjukvården har utvecklats mycket under det senaste århundradet från att vara en transportorganisation till att faktiskt kunna utföra högspecialiserad vård på väg till sjukhus. Detta innebär även att kraven ökat på de yrkesverksamma inom ambulansen. Som nyexaminerad sjuksköterska kan upplevelsen av att gå från teori till praktik vara utmanande, inte minst inom ambulanssjukvården. Syfte: Att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på ambulansen som första anställning. Metod: En kvalitativ studiedesign användes. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, och i resultatet presenterades det manifesta innehållet. Resultat: Presenteras i tre huvudkategorier: Ett nytt sammanhang; att gå från teori till praktik, Vikten av kunskap och erfarenhet, Vikten av stöd från kollegor och verksamheten. Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde rädsla men även en personlig utveckling av att börja jobba inom ambulanssjukvården direkt efter examen. Det var flera faktorer som spelade in på deras upplevelser av arbetet. Det upplevde helhetsbedömningar av patienter som en utmaning medan stöd från mer erfarna kollegor och utbildning från verksamheten upplevdes som värdefullt. Slutsats: Sjuksköterskor tog upp positiva och negativa aspekter av att vara nyexaminerad sjuksköterska och även vilka aspekter som främjade deras utveckling inom verksamheten. Detta kan vara viktigt att ta till beaktning för att upprätta ett bra inskolningsprogram för nyanställda.