<p>Denna C-uppsats är en litteraturstudie, en forskningsöversikt över ämnet socialisering till lärare.  Syftet med studien var att besvara tre frågor (a) Vad är yrkessocialisering till lärare och hur går den till? (b) Hur kan yrkessocialisering till lärare mätas och undersökas? (c) Hur har detta mätts tidigare och vad har man kommit fram till?</p><p>Litteraturstudien bygger på en analys av nio vetenskapliga artiklar som alla handlar om lärares yrkessocialisering. Studien visade att lärare skapar sina yrkesidentiteter genom att använda sig av olika metoder, till exempel reflekterande samtal. Den blivande lärarens uppväxt och egen skolgång har betydelse för att de väljer att bli lärare. Lärarutbildningen, den första arbetsplatsen och de första kollegorna har också påverkat individerna i deras yrkessocialisering.</p><p>Eftersom socialisationsprocesser är mycket komplicerade företeelser var inte syftet att ge någon exakt förklaring till hur socialisation går till utan snarare att ge exempel på olika sätt att mäta och redogöra för hur olika delar av yrkessocialisationsprocessen till lärare kan se ut.</p><p>Till denna studie valdes nio artiklar, de lästes igenom och viktiga partier markerades. Detta upprepades flera gånger för att säkerställa att relevant information markerats.  Det gick då att utläsa mönster och gemensamma nämnare i de olika artiklarna och de gemensamma nämnarna infördes i en matris med sex olika kategorier för att tydliggöra de olika artiklarnas innehåll och inriktning. De nio artiklarna analyserades sedan utifrån dessa sex kategorier. Under arbetets gång upptäcktes också andra gemensamma beröringspunkter i de nio artiklarna och för att se detta samband tydligare sattes artiklarna in i ett Venndiagram som presenteras i resultatavsnittet.</p><p>Resultaten visade också att inductionprogram kan påverka socialisationen till lärare. Individens högst personliga skäl till sitt yrkesval kan ha betydelse och det kan finnas samband mellan vilka alternativa utbildningsmöjligheter individen hade vid tidpunkten och den utbildning hon/han valde. Omgivningen individen befinner sig i och tidigare har befunnit sig i har betydelse för yrkesval och socialisering.</p><p>De nio artiklarna i studien har flera beröringspunkter, till exempel samband mellan lärares levnadsbana, livserfarenhet och yrke, Lindblad (1995). Klass, socialgrupp, Arfwedsson (2002) samt att finna sin identitet som lärare, Eisenschmidt, Heikkinen & Klages (2008).</p>

Denna C-uppsats är en litteraturstudie, en forskningsöversikt över ämnet socialisering till lärare.  Syftet med studien var att besvara tre frågor (a) Vad är yrkessocialisering till lärare och hur går den till? (b) Hur kan yrkessocialisering till lärare mätas och undersökas? (c) Hur har detta mätts tidigare och vad har man kommit fram till? Litteraturstudien bygger på en analys av nio vetenskapliga artiklar som alla handlar om lärares yrkessocialisering. Studien visade att lärare skapar sina yrkesidentiteter genom att använda sig av olika metoder, till exempel reflekterande samtal. Den blivande lärarens uppväxt och egen skolgång har betydelse för att de väljer att bli lärare. Lärarutbildningen, den första arbetsplatsen och de första kollegorna har också påverkat individerna i deras yrkessocialisering. Eftersom socialisationsprocesser är mycket komplicerade företeelser var inte syftet att ge någon exakt förklaring till hur socialisation går till utan snarare att ge exempel på olika sätt att mäta och redogöra för hur olika delar av yrkessocialisationsprocessen till lärare kan se ut. Till denna studie valdes nio artiklar, de lästes igenom och viktiga partier markerades. Detta upprepades flera gånger för att säkerställa att relevant information markerats.  Det gick då att utläsa mönster och gemensamma nämnare i de olika artiklarna och de gemensamma nämnarna infördes i en matris med sex olika kategorier för att tydliggöra de olika artiklarnas innehåll och inriktning. De nio artiklarna analyserades sedan utifrån dessa sex kategorier. Under arbetets gång upptäcktes också andra gemensamma beröringspunkter i de nio artiklarna och för att se detta samband tydligare sattes artiklarna in i ett Venndiagram som presenteras i resultatavsnittet. Resultaten visade också att inductionprogram kan påverka socialisationen till lärare. Individens högst personliga skäl till sitt yrkesval kan ha betydelse och det kan finnas samband mellan vilka alternativa utbildningsmöjligheter individen hade vid tidpunkten och den utbildning hon/han valde. Omgivningen individen befinner sig i och tidigare har befunnit sig i har betydelse för yrkesval och socialisering. De nio artiklarna i studien har flera beröringspunkter, till exempel samband mellan lärares levnadsbana, livserfarenhet och yrke, Lindblad (1995). Klass, socialgrupp, Arfwedsson (2002) samt att finna sin identitet som lärare, Eisenschmidt, Heikkinen &amp; Klages (2008).

Bakgrund Det finns ett begränsat antal specialistsjuksköterskor på avancerad nivå och man ser en minskning i antalet nyutexaminerade. För specialistsjuksköterskor framställs det som alltmer komplext och resurskrävande att bedriva svensk hälso- och sjukvård. Kraven på kompetensen ökar. En specialistutbildning innebär en bredare kunskap och ett större ansvar och detta bidrar till ökade förväntningar hos specialistsjuksköterskorna.  Syftet med denna studie var att beskriva hur nyutbildade specialistsjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård upplevde och hanterade de första åren i sin nya roll.  Metod Studien genomfördes genom beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio deltagare från två sjukhus i Mellansverige intervjuades med semistrukturerande frågor.  Huvudresultat framstod i ett tema: Att utvecklas från novis till kompetent anestesi och intensivvårdssjuksköterska. Det bildade fem kategorier Att hantera kunskap och erfarenhet, Att hantera nya rollen väcker känslor, Att arbetskollegor har betydelse, Att uppleva stress och Att behöva återhämtning. Upplevelse av sin första tid beskrevs som att kunskap, erfarenhet, arbetskollegornas stöd, samarbete, att diskutera och reflektera tillsammans var viktigt. Specialistsjuksköterskorna beskrev även upplevelser av stress, trötthet och behov av återhämtning under deras första tid i sin nya roll.    Slutsats Specialistsjuksköterskor inom anestesi och intensivvård har en betydelsefull roll inom sjukvården. Upplevelser av sin första tid i sin nya roll var både utmanande och påfrestande. Ökad kunskap och erfarenhet var av betydelse, vilket i sin tur kan skapa en trygghet och ett självförtroende i arbetet. De upplevde att det fanns en brist i mängdträningen. Det hade varit intressant med fortsatt forskning inom ämnet genom en interventionsstudie.

Sammanfattning Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det krävs därmed ett tydligt ledarskap på alla nivåer. Sjuksköterskan ska planera och organisera omvårdnaden för patienterna vilket innebär att kunna bedöma patientens behov, prioritera och samordna patientens vård och behandling, leda teamet och vara ett stöd till övrig personal. Vården ska bedrivas med goda kontakter mellan patient och personal. Syftet var att belysa faktorer som kan stödja eller hindra nyutbildade sjuksköterskor att utveckla sin professionella roll inom slutenvården. Litteraturöversikt valdes som metod. Sökning av artiklarna gjordes i PubMed, CINAHL samt manuell sökning. Artiklarna var publicerad mellan 2007 – januari 2018. Fjorton artiklar valdes utifrån inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna bedömdes, analyserades, sammanställdes och presenterades i en artikelmatris. Resultatet visade att de nyutbildade sjuksköterskorna behövde en god introduktion, mycket stöd och uppmuntran från chefsjuksköterska och kollegor samt att arbetsmiljön var bra, så att de nyutbildade sjuksköterskorna vågade fråga. Den nyutbildade sjuksköterskans förmåga att leda upplevdes som en ständig pågående process. För att klara av ledarskapsrollen behövde den nyutbildade sjuksköterskan ha överblick, känna patienterna, känna medarbetarna och kunna delegera. Slutsatsen var att det är ett stort steg från studentrollen till arbetet som nyutbildad sjuksköterska med mycket ansvar och krav. De nyutbildade sjuksköterskorna hade inte all kunskap för de olika situationer som uppkom på en vårdavdelning. Men ju mer erfarenhet och kunskap som de nyutbildade sjuksköterskorna utvecklar över tiden desto säkrare blev de i sin professionella roll vilket även ledde till en ökad förmåga att kunna leda teamet i omvårdnadsarbetet. För att kunna leda teamet behövde de nyutbildade sjuksköterskorna få en överblick över situationen, kunna patienterna, känna medarbetarna samt delegera.En stödjande arbetsmiljön hade betydelse för de nyutbildade sjuksköterskorna såsom att kollegorna visade respekt, tolerans och omtänksamhet mot de nyutbildade sjuksköterskorna. Den stödjande arbetsmiljön medförde även att de nyutbildade sjuksköterskorna vågade fråga sina kollegor vid problem samt att de nyutbildade sjuksköterskornas självförtroende ökadeViktigt att chefsjuksköterskan är positiv till de nyutbildade sjuksköterskor och att chefsjuksköterskan har korta avstämningsmöten under introduktionen för att fånga upp om något inte är bra såsom handledning, kollegor eller arbetsmiljö samt att de nyutbildade sjuksköterskorna får återkoppling till sitt arbete. Nyckelord: ledarskap, nyutbildad sjuksköterska, omvårdnad, teamarbete

No description available.

Syftet med studien var att beskriva nyutbildade distriktssköterskors upplevelse av första tiden i yrket. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie och hade en deskriptiv design. Intervjuerna genomfördes med tio nyutbildade distriktssköterskor inom primärvården i ett län i Mellansverige. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån tre kategorier: Utbildningen förbereder för yrkesrollen men det mesta lärs genom att utöva yrket, Inställning och tidigare erfarenhet påverkar upplevelsen av att vara nybliven distriktssköterska och Viktigt med praktiska förutsättningar för att lära sig yrket. Distriktssköterskorna ansåg att utbildningen saknade vissa viktiga områden eller innehöll för lite om vissa områden vilket ledde till osäkerhet inför nya arbetsuppgifter. De distriktssköterskor som arbetat inom primärvården eller inom kommunal vård innan utbildningen upplevde inte distriktssköterskearbetet som svårt. De med enbart erfarenhet från slutenvård/akutsjukvård innan utbildningen upplevde det som krävande att vara nybliven distriktssköterska.Distriktssköterskorna beskrev distriktssköterskekunnandet som något som växte fram under och efter utbildningen i kombination med tidigare erfarenhet. Det innebar ett lärande under hela yrkeslivet. En viktig förutsättning för lärandet var att få praktiska förutsättningar på arbetsplatsen via introduktion och stöd från kollegor. / The purpose of this study was to describe how newly qualified district nurses' experience their first time in the profession. The study was carried out as a semi structured interview study with descriptive design. The interviews were conducted with ten newly qualified district nurses in primary care in central Sweden. Data was analyzed based on qualitative content analysis. The study resulted in three categories: Education prepares for the professional role but most is learnt by practicing the profession, Attitude and previous experience affect the experience of being a newly qualified district nurse and The importance of getting practical conditions to learn the profession. District nurses considered that the education lacked some important areas, or contained too little of certain areas resulting in uncertainty in facing new tasks. Those with prior experience from primary care or community care before the education experienced it as easy to become a district nurse. Those with experience only from emergency care before the education perceived it as challenging to be a newly qualified district nurse. District nurses considered the profession of district nursing as something that based on past experience grows and develops when practicing the occupation. That involves a lifelong learning. An important prerequisite for learning is introduction and support from colleagues.

No description available.

Titel: Nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket. Syfte: Att beskriva nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket. Bakgrund: Alla människor hanterar stress olika, och vid stressiga situationer ställs krav på rätt handlande av anestesisjuksköterskan. Det förekommer att nyutbildade anestesisjuksköterskor upplever att de inte kan vårda patienten på ett optimalt sätt pga bristande erfarenhet och för lite tid. Därför är det viktigt att förstå hur nya anestesisjuksköterskor upplever stressiga situationer. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade frågor användes. Anestesisjuksköterskorna skulle ha 0-24 månaders arbetserfarenhet inom yrket. 12 personer intervjuades på tre sjukhus i norra Sverige. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier växte fram: Orsaker till stress, hantering av stressiga situationer samt utveckling och kunskap från stressiga situationer. Anestesisjuksköterskorna i studien beskrev både patientrelaterade situationer och icke patientrelaterad situation som orsak till stress. De nyutbildade anestesisjuksköterskorna använde både praktiska och mentala hanteringsstrategier. Gott samarbete bidrog till att kunna hantera situationen. Efter den stressiga situationen läste deltagarna på om liknande situationer samt reflekterade både själva och tillsammans med kollegor. De upplevde att de fick ökad kunskap genom erfarenheten av att vara med om en stressig situation. Slutsats: Nyutbildade anestesisjuksköterskors första tid i deras nya yrke kan underlättas genom ökad förståelse från erfarna anetsesisjuksöterskor, chefer och lärare. Nyckelord: Anestesisjuksköterska, nyutbildad, stress, hanteringsstrategier, erfarenhet, kvalitativ studie, omvårdnad.

Att börja arbeta som nyutbildad sjuksköterska innebär stora omställningar. Det sker ett rollskifte från att vara student till att inta rollen som legitimerad sjuksköterska. Detta medför ett ansvar som kan vara överväldigande för nyutbildade sjuksköterskor samt bidra till stress. Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av stressfaktorer under det första yrkesverksamma året. En litteraturstudie genomfördes utifrån 11 vårdvetenskapliga artiklar som utgick från både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes, vilket resulterade i två huvudteman och fem subteman. Resultatet visar att nyutbildade sjuksköterskor upplever stress i samband med övergången från student till sjuksköterska, samt att klyftan mellan teorin och praktiken kan upplevas stor. Detta leder till ökad osäkerhet hos de nyutbildade samt ger en känsla av att vara otillräckligt förberedda. Nyutbildade sjuksköterskor upplever en osäkerhet i det medicintekniska förfarandet, kliniska färdigheter samt arbetskollegornas höga förväntningar på dem, vilket i sin tur skapar stress. Ytterligare stressfaktorer som framkom var tidsbristen, hög arbetsbelastning, rädsla för att göra misstag och kommunikationsbrist vilket påverkade den holistiska patientomvårdnaden som eftersträvades. Författarna diskuterade vikten av en god grundbemanning på vårdavdelningen med en erfaren handledare och längre introduktionsperiod vilket kan resultera i minskad arbetsrelaterad stress. Detta kan även vara en god förutsättning för en bra övergång från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska.

Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskeyrket kräver en akademisk utbildning för att få en yrkeslegitimation. Som nyutbildad sjuksköterska (NUS) är det viktigt med en mentor för att få det stöd samt den feedback som behövs för att utveckla ett professionellt självförtroende. Sjuksköterskor bör kunna jobba enskilt trots att yrket ofta kräver arbete i team.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av det första yrkesverksamma året. Metod: Detta är en litteraturstudie som gjordes med en beskrivande design, den var baserad på 11 vetenskapliga artiklar från databasen PubMed via Medline.  Huvudresultat: Studiens resultat blev uppdelad i två huvudteman med två respektive underteman. De två huvudtemana var Från teori till praktik samt stöd. De huvudsakliga fynden i studien visade på att NUS kände sig oförberedda samt upplevde ett bristande självförtroende under första året. Stödet var en stor faktor som både kunde bygga upp och bryta ner självförtroende. Slutsats: Att vara NUS beskrevs som svårt och behovet av stöd var en viktig faktor. För att hjälpa övergången till arbetslivet behövs förbättringar gällande stödet som NUS får under det första året. NUS behöver assistans för att omvandla teoretisk kunskap till praktiken.