<p>Sammanfattning</p><p>Intresset för lärares ledarskap tycks växa, samtidigt visar forskning att nyutbildade lärare upplever vissa svårigheter med sitt ledarskap. Det övergripande syftet med denna studie har varit att försöka få en tydligare bild av nyutbildade lärares ledarskapspraktik med sikte på att bidra till lärares ledarskapsutveckling. För att få kunskap om nyutbildades lärares ledarskapspraktik genomfördes intervjuer med sju nyutbildade lärare. Följande forskningsfrågor låg till grund för intervjuerna.</p><p>Hur beskriver nyutbildade lärare ledarskap? Hur utformar nyutbildade lärare, enligt egen utsago, sitt ledarskap i praktiken?</p><p>Idéer och teorier om ledarskap är många. För att ge en bild av vad ledarskap innebär och möjliggöra jämförelser, redovisas i studiens första del idéer och vetenskapliga teorier, som kan anses vara relevanta för förståelsen av de intervjuade lärarnas beskrivningar och ledarskapspraktik. I litteraturen framträder att det behövs ett brett perspektiv för att kunna förstå och förklara ledarskap. De kunskapsområden som blir synliga och som framstår som avgörande i ledarskapssituationer är individ- och gruppsykologi, pedagogik samt organisation.</p><p>I de intervjuades beskrivningar framträder samma breda perspektiv. Lärarna har en tydlig beskrivning av sin ledarskapspraktik och sina ledarskapsambitioner. De framhåller relationen till eleverna som en avgörande del av ledarskapet. Vid jämförelse av lärarnas beskrivningar och teorier från litteraturen framträder begreppen påverka och beteende som centrala. Dessa begrepp blir också synliga när lärarna beskriver vad som är svårt med ledarskap. Dessutom framträder tydligt de icke-verbala signalerna som betydelsefulla delar av de intervjuades ledarskap. De intervjuade lärarna efterlyser mer fokus på ledarskap i lärarutbildningen. I diskussionen förs bland annat resonemang kring lärarutbildningens innehåll och paralleller dras till en annan lärandeorganisation, den svenska försvarsmakten och deras ledarskapsutbildning.</p><p>Några slutsatser som kan dras är att, skolvärlden behöver enas kring värdet av att ha ledarskapskompetens som lärare. Skolvärlden behöver också enas om vad ett lärarledarskap av god kvalitet bör innehålla. En samsyn behöver överföras till lärarutbildningen och bli en del av den. Ökad kunskap om lärares ledarskap behövs för att säkra en positiv utveckling av läraryrket.</p>

Sammanfattning Intresset för lärares ledarskap tycks växa, samtidigt visar forskning att nyutbildade lärare upplever vissa svårigheter med sitt ledarskap. Det övergripande syftet med denna studie har varit att försöka få en tydligare bild av nyutbildade lärares ledarskapspraktik med sikte på att bidra till lärares ledarskapsutveckling. För att få kunskap om nyutbildades lärares ledarskapspraktik genomfördes intervjuer med sju nyutbildade lärare. Följande forskningsfrågor låg till grund för intervjuerna. Hur beskriver nyutbildade lärare ledarskap? Hur utformar nyutbildade lärare, enligt egen utsago, sitt ledarskap i praktiken? Idéer och teorier om ledarskap är många. För att ge en bild av vad ledarskap innebär och möjliggöra jämförelser, redovisas i studiens första del idéer och vetenskapliga teorier, som kan anses vara relevanta för förståelsen av de intervjuade lärarnas beskrivningar och ledarskapspraktik. I litteraturen framträder att det behövs ett brett perspektiv för att kunna förstå och förklara ledarskap. De kunskapsområden som blir synliga och som framstår som avgörande i ledarskapssituationer är individ- och gruppsykologi, pedagogik samt organisation. I de intervjuades beskrivningar framträder samma breda perspektiv. Lärarna har en tydlig beskrivning av sin ledarskapspraktik och sina ledarskapsambitioner. De framhåller relationen till eleverna som en avgörande del av ledarskapet. Vid jämförelse av lärarnas beskrivningar och teorier från litteraturen framträder begreppen påverka och beteende som centrala. Dessa begrepp blir också synliga när lärarna beskriver vad som är svårt med ledarskap. Dessutom framträder tydligt de icke-verbala signalerna som betydelsefulla delar av de intervjuades ledarskap. De intervjuade lärarna efterlyser mer fokus på ledarskap i lärarutbildningen. I diskussionen förs bland annat resonemang kring lärarutbildningens innehåll och paralleller dras till en annan lärandeorganisation, den svenska försvarsmakten och deras ledarskapsutbildning. Några slutsatser som kan dras är att, skolvärlden behöver enas kring värdet av att ha ledarskapskompetens som lärare. Skolvärlden behöver också enas om vad ett lärarledarskap av god kvalitet bör innehålla. En samsyn behöver överföras till lärarutbildningen och bli en del av den. Ökad kunskap om lärares ledarskap behövs för att säkra en positiv utveckling av läraryrket.

Hur stämmer kraven mellan skolans hotell- och restaurangprogram samt restaurangbranschen överens utifrån de styrdokument som utbildningen är uppbyggd av och hur representanter från näringslivet ser på vad som krävs av nyutbildade kockar. Undersökningen är genomförd enligt en kvalitativ metod bestående av intervjuer samt dokumentanalys. Studien visar på att skolan och branschen till stor del har två olika synsätt av de krav och kunskaper som ställs på nyutbildade kockar.

Bakgrund: Alltfler vårdas idag i hemmet och omvårdnaden blir alltmer avancerad. Detta ställer ökade krav på sjuksköterskans kompetens. Sjuksköterskorna beskriver sitt dagliga arbete i hemsjukvården som en komplex sammansmältning av hela yrkesområdet. Ensamarbete var vanligt förekommande vilket upplevdes som påfrestande Den nyutbildade sjuksköterskan ska i teorin ha samma kunskaper och kompetenser som den erfarna. De nyutbildade vittnar dock om att de inte alltid känner sig redo eller tillräckligt kompetenta. Syfte: Syftet var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Sex intervjuer med nyutbildade sjuksköterskor låg till grund för studiens resultat. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Tre olika huvudkategorier framkom när intervjuerna hade analyserats. Den första kategorin tog upp hur den fysiska vårdmiljön i hemmet påverkade sjuksköterskan med underkategorierna: Avsaknad av en ergonomiskt anpassad arbetsmiljö samt Bristande vårdhygien. Huvudkategori två belyste hur den vårdande relationen upplevdes vara i hemmet, underkategorierna blev: Att lära känna patienten, Att känna sig behövd, Att inte räcka till och Mötet med de anhöriga. Den tredje huvudkategorin beskrev viktiga komponenter i den nyutbildade sjuksköterskas professionella roll. Underkategorierna blev: Anpassning till patienten, Balans mellan närhet och distans samt Vikten av kollegialt stöd. Slutsats: Arbetet med att vårda patienter i hemmet är en komplex och mångfacetterad upplevelse som uppskattas av de nyutbildade sjuksköterskorna. Kollegor är avgörande för att kunna bedriva en god vård och känna sig säker i sin nya yrkesroll. Den fysiska arbetsmiljön upplevs ibland utgöra ett hinder för att utföra vården av patienten på ett tillfredställande sätt.

Introduktion/ bakgrund: Utmattning tidigt i karriären hos nyutbildade sjuksköterskor kan innebära att de väljer att lämna sin arbetsplats och yrket helt. Utmattning kan även medföra ett flertal följdsjukdomar. Både patientsäkerheten och omvårdnadskvaliteten kan bli negativt påverkad när sjuksköterskor drabbas av utmattning. Syfte: Att sammanställa och kritiskt granska hur internationella forskningsresultat beskriver vad som kan leda till utmattning hos nyutexaminerade sjuksköterskor under de tre första yrkesverksamma åren. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit och Becks (2017) nio steg. Använda databaser var CINAHL och PubMed. Resultatet i litteraturstudien baserades på 14 kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet består av två kategorier med tillhörande subkategorier; negativa faktorer på arbetsplatsen och i arbetsmiljön med tillhörande subkategorier stress och underbemanning, otillfredsställelse på arbetsplatsen, en dålig psykosocial arbetsmiljö och avsaknad av stöd från kollegor, chefer och ledning. Sedan: personliga egenskaper hos sjuksköterskan med tillhörande subkategorier: dåligt självförtroende och självkänsla, att vara kvinna, brist på erfarenhet och mobiltelefonberoende. Slutsats: Utmattning hos nyutbildade sjuksköterskor kunde bero på brister på arbetsplatsen och i den psykosociala arbetsmiljön, ett dåligt självförtroende och eller en låg självkänsla, kön, att de saknar erfarenhet och att de har ett mobiltelefonberoende.

<p>Syftet med detta arbete är att ta del av hur nyutbildade lärare erfarit sin första tid i yrket. Jag har också varit intresserad av att synliggöra om de nya lärarna är nöjda med den introduktion de fått och om de fått något mentorsstöd. Lärarutbildningens nytta i deras arbete är en annan aspekt som studeras.I arbetet har jag valt att använda mig av två metoder, dels en litteraturstudie och dels en kvalitativ intervjustudie av sex nyutbildade lärare. Denna studie sträcker sig över ett brett spann då deltagarna arbetat allt från tre månader till tre och ett halvt år. Resultatet visar att de flesta lärare i intervjustudien har upplevt det första året som mycket påfrestande. Men redan i slutet av den andra terminen har situationen förbättrats och de har känt sig tryggare i sin lärarroll. Dåhar de lärt känna eleverna, kollegerna och lokalerna samt upplevt en större säkerhet i undervisningen.</p>

Syftet med detta arbete är att ta del av hur nyutbildade lärare erfarit sin första tid i yrket. Jag har också varit intresserad av att synliggöra om de nya lärarna är nöjda med den introduktion de fått och om de fått något mentorsstöd. Lärarutbildningens nytta i deras arbete är en annan aspekt som studeras.I arbetet har jag valt att använda mig av två metoder, dels en litteraturstudie och dels en kvalitativ intervjustudie av sex nyutbildade lärare. Denna studie sträcker sig över ett brett spann då deltagarna arbetat allt från tre månader till tre och ett halvt år. Resultatet visar att de flesta lärare i intervjustudien har upplevt det första året som mycket påfrestande. Men redan i slutet av den andra terminen har situationen förbättrats och de har känt sig tryggare i sin lärarroll. Dåhar de lärt känna eleverna, kollegerna och lokalerna samt upplevt en större säkerhet i undervisningen.

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur nyutbildade 1-7 lärare i matematik och NO upplever sin yrkesdebut samt sin första tid i yrket. Jag önskade även finna de faktorer som ansågs vara de största utmaningarna under det första året. För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som tjänstgjort i ca ett år. Som förberedelse för intervjuerna genomförde jag en litteraturstudie för att sätta mig in i ämnet samt att se vad forskning på området tidigare kommit fram till. Undersökningens resultat visar att nyutexaminerade lärare upplever det sociala arbetet som påfrestade. Vidare upplever lärarna att planering och uppgifter utöver undervisningen tar mycket tid och energi. Konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter upplevs i många fall komplicerat att hantera. Mitt resultat är i linje med tidigare genomförda studier, bl.a. Sälls undersökning från år 2000. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier prövas och där det gäller att hålla sig flytande, något som även beskrivs i Laceys klassiska studie från 1977. Hälften av lärarna uppger att det saknas material och utrustning för att kunna möjliggöra undervisning i NO. Flera av de intervjuade lärarna berättar om att de satsat extra på matematiken då de upplevt att eleverna tidigare inte kommit i kontakt med det ämnet på ett stimulerande sätt. Några av lärarna känner en begränsning i sitt arbete med anledning av brist på material. Undersökningen pekar på att socialisationen in i yrket kan bli mindre påfrestande om läraren får tillgång till en mentor, kollegiet är även avgörande i fråga om trivsel. De nyutbildades ålder och tidigare erfarenheter spelar också stor roll i fråga om hur man upplever sin första tid i yrket.</p>

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur nyutbildade 1-7 lärare i matematik och NO upplever sin yrkesdebut samt sin första tid i yrket. Jag önskade även finna de faktorer som ansågs vara de största utmaningarna under det första året. För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som tjänstgjort i ca ett år. Som förberedelse för intervjuerna genomförde jag en litteraturstudie för att sätta mig in i ämnet samt att se vad forskning på området tidigare kommit fram till. Undersökningens resultat visar att nyutexaminerade lärare upplever det sociala arbetet som påfrestade. Vidare upplever lärarna att planering och uppgifter utöver undervisningen tar mycket tid och energi. Konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter upplevs i många fall komplicerat att hantera. Mitt resultat är i linje med tidigare genomförda studier, bl.a. Sälls undersökning från år 2000. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier prövas och där det gäller att hålla sig flytande, något som även beskrivs i Laceys klassiska studie från 1977. Hälften av lärarna uppger att det saknas material och utrustning för att kunna möjliggöra undervisning i NO. Flera av de intervjuade lärarna berättar om att de satsat extra på matematiken då de upplevt att eleverna tidigare inte kommit i kontakt med det ämnet på ett stimulerande sätt. Några av lärarna känner en begränsning i sitt arbete med anledning av brist på material. Undersökningen pekar på att socialisationen in i yrket kan bli mindre påfrestande om läraren får tillgång till en mentor, kollegiet är även avgörande i fråga om trivsel. De nyutbildades ålder och tidigare erfarenheter spelar också stor roll i fråga om hur man upplever sin första tid i yrket.

Intensivvård är en avancerad och resurskrävande form av vård och ställer stora krav på intensivvårdssjuksköterskans kompetens och kunskapsnivå. Tidigare studier inom området belyser i huvudsak den grundutbildade sjuksköterskans upplevelser av att vara ny på en intensivvårdsavdelning och deras erfarenheter av introduktionen. Däremot saknas kunskap som beskriver den nyutbildade IVA-sjuksköterskans upplevelser av att vara ny på en intensivvårdsavdelning samt deras erfarenheter av given introduktion. Syftet med studien var att beskriva nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vara ny på en intensivvårdsavdelning samt belysa deras erfarenheter av given introduktion. Datamaterialet bestod av beskrivande berättelser som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. I resultatet framkom tre kategorier; ”Från osäkerhet till ansvarskännande”, ”Stöd under introduktionen gav trygghet” och ”Brist på tid, uppföljning och kontinuitet av handledare under introduktionen upplevdes otryggt”. Deltagarna upplevde en osäkerhet i sin nya roll som IVA-sjuksköterska kopplat till bristande klinisk kunskap och erfarenhet. Stödet de fick under introduktionen av en checklista, kollegor, handledare och mentorer gav trygghet. Brist på tid för handledning samt bristande uppföljning och kontinuitet av handledare under introduktionen upplevdes otryggt och negativt för utvecklingen som novis. Konklusionen av resultatet var att IVA-sjuksköterskan upplevde en osäkerhet i början av sin anställning vid intensivvårdsavdelningen men med en stöttande i / Intensive care is the most advanced and resourcing care and demands great competence and level of knowledge on the intensive care nurse. Previous research shows newly trained nurses experiences of starting to work in an intensive care unit and their experiences of the introduction. While there is a lack of knowledge that describes newly trained ICU-nurses experiences of being new in an intensive care unit and their experiences of the given introduction. The aim of this study was to describe newly trained ICU-nurses experiences of being new in an intensive care unit and their experiences of the given introduction. The data consisted of descriptive stories that were analyzed according to qualitative content analysis with an inductive approach. The result shows three categories; "From uncertainty to a sense of responsibility", "Support during the introduction gave sense of security" and "Lack of time, follow-up and continuity of supervisors during the introduction was experienced uncertain”. The participants experienced an uncertainty in their new role as an ICU-nurse linked to a lack of clinical knowledge and experience. The support they received during the introduction of a checklist, colleagues, supervisors and mentors provided security. Lack of time for supervision and lack of follow-up and continuity of supervisors during the introduction was perceived as insecure and negative for the progress as a novice. The conclusion of the result was that the ICU-nurses experienced insecurity in the beginning but with a supportive introduction the feeling of being a novice nurse became a feeling of being an advanced beginner.