Sammanfattning Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det krävs därmed ett tydligt ledarskap på alla nivåer. Sjuksköterskan ska planera och organisera omvårdnaden för patienterna vilket innebär att kunna bedöma patientens behov, prioritera och samordna patientens vård och behandling, leda teamet och vara ett stöd till övrig personal. Vården ska bedrivas med goda kontakter mellan patient och personal. Syftet var att belysa faktorer som kan stödja eller hindra nyutbildade sjuksköterskor att utveckla sin professionella roll inom slutenvården. Litteraturöversikt valdes som metod. Sökning av artiklarna gjordes i PubMed, CINAHL samt manuell sökning. Artiklarna var publicerad mellan 2007 – januari 2018. Fjorton artiklar valdes utifrån inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna bedömdes, analyserades, sammanställdes och presenterades i en artikelmatris. Resultatet visade att de nyutbildade sjuksköterskorna behövde en god introduktion, mycket stöd och uppmuntran från chefsjuksköterska och kollegor samt att arbetsmiljön var bra, så att de nyutbildade sjuksköterskorna vågade fråga. Den nyutbildade sjuksköterskans förmåga att leda upplevdes som en ständig pågående process. För att klara av ledarskapsrollen behövde den nyutbildade sjuksköterskan ha överblick, känna patienterna, känna medarbetarna och kunna delegera. Slutsatsen var att det är ett stort steg från studentrollen till arbetet som nyutbildad sjuksköterska med mycket ansvar och krav. De nyutbildade sjuksköterskorna hade inte all kunskap för de olika situationer som uppkom på en vårdavdelning. Men ju mer erfarenhet och kunskap som de nyutbildade sjuksköterskorna utvecklar över tiden desto säkrare blev de i sin professionella roll vilket även ledde till en ökad förmåga att kunna leda teamet i omvårdnadsarbetet. För att kunna leda teamet behövde de nyutbildade sjuksköterskorna få en överblick över situationen, kunna patienterna, känna medarbetarna samt delegera.En stödjande arbetsmiljön hade betydelse för de nyutbildade sjuksköterskorna såsom att kollegorna visade respekt, tolerans och omtänksamhet mot de nyutbildade sjuksköterskorna. Den stödjande arbetsmiljön medförde även att de nyutbildade sjuksköterskorna vågade fråga sina kollegor vid problem samt att de nyutbildade sjuksköterskornas självförtroende ökadeViktigt att chefsjuksköterskan är positiv till de nyutbildade sjuksköterskor och att chefsjuksköterskan har korta avstämningsmöten under introduktionen för att fånga upp om något inte är bra såsom handledning, kollegor eller arbetsmiljö samt att de nyutbildade sjuksköterskorna får återkoppling till sitt arbete. Nyckelord: ledarskap, nyutbildad sjuksköterska, omvårdnad, teamarbete

Att börja arbeta som nyutbildad sjuksköterska innebär stora omställningar. Det sker ett rollskifte från att vara student till att inta rollen som legitimerad sjuksköterska. Detta medför ett ansvar som kan vara överväldigande för nyutbildade sjuksköterskor samt bidra till stress. Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av stressfaktorer under det första yrkesverksamma året. En litteraturstudie genomfördes utifrån 11 vårdvetenskapliga artiklar som utgick från både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes, vilket resulterade i två huvudteman och fem subteman. Resultatet visar att nyutbildade sjuksköterskor upplever stress i samband med övergången från student till sjuksköterska, samt att klyftan mellan teorin och praktiken kan upplevas stor. Detta leder till ökad osäkerhet hos de nyutbildade samt ger en känsla av att vara otillräckligt förberedda. Nyutbildade sjuksköterskor upplever en osäkerhet i det medicintekniska förfarandet, kliniska färdigheter samt arbetskollegornas höga förväntningar på dem, vilket i sin tur skapar stress. Ytterligare stressfaktorer som framkom var tidsbristen, hög arbetsbelastning, rädsla för att göra misstag och kommunikationsbrist vilket påverkade den holistiska patientomvårdnaden som eftersträvades. Författarna diskuterade vikten av en god grundbemanning på vårdavdelningen med en erfaren handledare och längre introduktionsperiod vilket kan resultera i minskad arbetsrelaterad stress. Detta kan även vara en god förutsättning för en bra övergång från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska.

Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskeyrket kräver en akademisk utbildning för att få en yrkeslegitimation. Som nyutbildad sjuksköterska (NUS) är det viktigt med en mentor för att få det stöd samt den feedback som behövs för att utveckla ett professionellt självförtroende. Sjuksköterskor bör kunna jobba enskilt trots att yrket ofta kräver arbete i team.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av det första yrkesverksamma året. Metod: Detta är en litteraturstudie som gjordes med en beskrivande design, den var baserad på 11 vetenskapliga artiklar från databasen PubMed via Medline.  Huvudresultat: Studiens resultat blev uppdelad i två huvudteman med två respektive underteman. De två huvudtemana var Från teori till praktik samt stöd. De huvudsakliga fynden i studien visade på att NUS kände sig oförberedda samt upplevde ett bristande självförtroende under första året. Stödet var en stor faktor som både kunde bygga upp och bryta ner självförtroende. Slutsats: Att vara NUS beskrevs som svårt och behovet av stöd var en viktig faktor. För att hjälpa övergången till arbetslivet behövs förbättringar gällande stödet som NUS får under det första året. NUS behöver assistans för att omvandla teoretisk kunskap till praktiken.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är en reaktion på när människan står inför krav och påfrestningar på arbetsplatsen som inte kan balanseras eller hanteras med hjälp av människans förmåga och kunskap. En ökad upplevelse av arbetsrelaterad stress har lett till att nyutbildade sjuksköterskor lämnar sin profession tidigt som yrkesverksam.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress under första tiden som yrkesverksam.  Metod: Litteraturöversikt som är baserad på 7 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och mixad metod. Analysen av de vetenskapliga artiklarna baserades på Friberg (2022) analysmetod.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i tre huvudkategorier och sju underkategorier: (1) Svårigheter med att vara ny; andras förväntningar, förväntningar på sig själv och kunskapsluckor, (2) Relationer; kollegor och Familj och vänner, (3) Organisationen; arbetsbelastning och säkerhet/rutiner. Slutsats: De nya sjuksköterskornas första tid som yrkesverksamma har inneburit många olika upplevelser av arbetsrelaterad stress. Faktorer som påverkat upplevelsen av arbetsrelaterad stress har bland annat varit arbetsbelastning, kunskapsluckor och brist på stöd från kollegor. Sjuksköterskans brist på erfarenheter, kunskapsluckor och arbetsbelastning samt brist på stöd från kollegor kan leda till att det brister i det patientsäkra arbetet. Vad denna litteraturöversikten kan bidra med är förhöjd medvetenhet angående upplevelsen av arbetsrelaterad stress samt betydelsen om hur den kan minskas.