The aim of this study was to illuminate critical factors that facilitate respectively obstruct the novice nurse's development during her first year in the profession. The method used was a systematic literature review according to Goodman's model. The 8 qualitative scientific articles were scrutinized by using a form developed by Pedersen and Sigling (2002). The result shows that cognitive factors, stress, social factors as well as affective factors are critical during the novice nurse's first professional year. The results are related to Antonovsky's concept sense of coherence. / Syfte med denna studie var att få kunskap om vilka faktorer som gynnar respektive hindrar den nyutbildade sjuksköterskans utvecklig. Metoden var en systematisk litteratursökning med hjälp av Goodmans Modell. För att garantera god vetenskaplig kvalitet på de 8 kvalitativa artiklar som inkluderades i studien, används bedömningsformulär vid granskningen. Formuläret utarbetades av Pedersen och Sigling (2002). Resultatet av denna litteraturstudie visade att: kognitiva faktorer, stressfaktorer, sociala faktorer samt affektiva faktorer kan gynna respektive hindra den nyutbildade sjuksköterskans utveckling. Som teoretisk referensram användes Antonovskys KASAM-modell.

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning ställer stora krav på de nyutbildade intensivvårdssjuksköterskornas kompetens. Den första tiden i yrket innebär att i socialiseringsprocessen förvärva de kunskaper och färdigheter som krävs i yrket. Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors kompetens anses inte motsvara vårdens kompetenskrav. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutbildade intensivvårdsjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Tio deltagare medverkade i studien. Intervjuerna analyserades efter en modifierad variant av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier. I den första huvudkategorin framkom att de nyutbildade intensivvårdsjuksköterskorna kontinuerligt utvecklade sin yrkeskompetens. Utvecklingen främjades av positiva attityder till yrket, användning av tidigare erfarenheter och kollegialt stöd. I den andra huvudkategorin framkom att de nyutbildade intensivvårdssjuksköterskorna uppfattade att de hade bristande kliniska erfarenheter, det var svårt att införliva sig med den nya yrkesrollen och det var svårt att prioritera. Slutsats: Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor är inte helt förberedda för det kommande yrket. De har goda teoretiska kunskaper men saknar färdigheter i de praktiska momenten. Resultatet bekräftas av tidigare studier och Benners beskrivning av vad som karakteriserar sjuksköterskan som novis. / Background: The work in a critical care unit is posing great demands on the newly graduated critical care nurses competence. During the first episode in the profession a process of socialization occurs, where the newly graduated acquire the knowledge and skills needed in the profession. The newly graduated critical care nurses competence is not considered to meet the caregiver’s demands. Purpose: The purpose of this study was to describe the newly graduated critical care nurses perceptions of their competence. Method: The study was conducted with a qualitative approach. Interviews were used as datacollection method. Ten participants were included in the study. Interviews were analyzed after a modified variant of Graneheim and Lundman’s qualitative content analysis. Results: The results revealed two main categories. The first major category revealed that the newly graduated critical care nurses continuously developed their skills. The development was promoted by positive attitudes to the work, use of past experiences and collaboration. The major second category revealed that the newly graduated critical care nurses perceived a lack of clinical experiences, difficulties to incorporate themselves with the new professional role and difficulties with priority. Conclusion: The newly graduated critical care nurses are not entirely prepared for the future profession. They have good theoretical knowledge but lack in practical skills. The result is confirmed by previous studies and Benner’s description of what characterizes the nurse as a novice.

Vårt syfte med studien är att undersöka och jämföra nyutbildade lärares reflektioneroch upplevelser under deras första tid i yrket. Studien är kvalitativ och inspirerad av fenomenografisk forskning där vi har intervjuat åtta lärare iförskolan och skolan.Resultatet visar att flertalet av lärarna upplevde att de fick en bra yrkesstart och ett bra bemötande av personalen på arbetsplatsen, och att de hade ett bra samarbete med mentorn. Det framkom också hur lärarna socialiserades in i yrket beträffande allt från lärarkontakt till föräldrakontakt och att lärarna hade olika förväntningar gällande läraryrket och lärarrollen. Det som framkom tydligast i vår studie var VFU­praktikens starka betydelse och besvikelsen över utbildningens brister.

I denna studie är syftet att belysa praktikgemenskapen hos nyutbildade undersköterskors möte med arbetlivet och deras uppfattningar om sitt yrkeskunnande och utvecklandet av sin yrkesidentitet. Det finns idag lite forskning inom detta område. Genom undersköterskors berättelser vill jag bidra med kunskap som kan vara till grund för framtida studier om undersköterskornas första tid i yrkeslivet och betydelsen av praktikgemenskap.Sex undersköterskors erfarenheter synliggörs genom intervjuer och hermeneutisk tolkning och fokuserar på tre områden: Hur utbildningen har förberett dem för mötet med arbetslivet, Oförväntade utmaningar i arbetslivet och hur dessa bidrar till utveckling av yrkeskunnande, När de känner sig säkra i sitt yrkeskunnande och i sin yrkesidentitet. Teoretisk utgångspunkt i studien är den samhällsvetenskapliga och kunskapsteoretiska praktikvändningen, situerat lärande, utvecklingen från novis till expert och Aristoteles förnuftighetsformer. Resultatet visar att undersköterskorna anser att gymnasieutbildningen har förberett dem väl för mötet med arbetslivet. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och fallbeskrivningar i utbildningen har utvecklat undersköterskornas kunnande, empati och förståelse för vårdtagaren i enlighet med teorin om situerat lärande och från novis till expert. Dock är lärandet i gymnasieskolan knutet till ämnen, och det är svårt att inledningsvis i yrkeslivet väva samman dessa kunskaper i praktiken. Oförväntade utmaningar är svåra arbetsuppgifter de inte har erfarenhet av, men genom att fråga en mer erfaren kollega om råd utvecklas yrkeskunnande. Det finns en säkerhet i yrkeskunnande och yrkesidentitet på så vis att undersköterskorna har en klar bild av sina arbetsuppgifter och hur de engagerar sig i yrkesrollen. Undersköterskorna använder empati och förståelse i mötet med vårdtagare. Beroende på vilken verksamhet undersköterskorna arbetar i, har de fått olika förutsättningar till introduktion och har olika syn på hur lång tid det tar att komma in i arbetet.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är en reaktion på när människan står inför krav och påfrestningar på arbetsplatsen som inte kan balanseras eller hanteras med hjälp av människans förmåga och kunskap. En ökad upplevelse av arbetsrelaterad stress har lett till att nyutbildade sjuksköterskor lämnar sin profession tidigt som yrkesverksam.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress under första tiden som yrkesverksam.  Metod: Litteraturöversikt som är baserad på 7 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och mixad metod. Analysen av de vetenskapliga artiklarna baserades på Friberg (2022) analysmetod.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i tre huvudkategorier och sju underkategorier: (1) Svårigheter med att vara ny; andras förväntningar, förväntningar på sig själv och kunskapsluckor, (2) Relationer; kollegor och Familj och vänner, (3) Organisationen; arbetsbelastning och säkerhet/rutiner. Slutsats: De nya sjuksköterskornas första tid som yrkesverksamma har inneburit många olika upplevelser av arbetsrelaterad stress. Faktorer som påverkat upplevelsen av arbetsrelaterad stress har bland annat varit arbetsbelastning, kunskapsluckor och brist på stöd från kollegor. Sjuksköterskans brist på erfarenheter, kunskapsluckor och arbetsbelastning samt brist på stöd från kollegor kan leda till att det brister i det patientsäkra arbetet. Vad denna litteraturöversikten kan bidra med är förhöjd medvetenhet angående upplevelsen av arbetsrelaterad stress samt betydelsen om hur den kan minskas.

Introduktion: Operationssjuksköterskan har ett betydande och komplext yrkesansvar som innefattar en rad olika specifika kompetenser inom den högteknologiska perioperativa vården. Då den nyutbildade operationssjuksköterskan besitter färre kunskaper och har mindre erfarenhet kan den perioperativa vården upplevas som mer utmanande. Syfte: Att beskriva nyutbildade operationssjuksköterskors upplevelser av sin första tid i yrket samt vilka utmaningar de upplever inom perioperativ vård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. 11 stycken semistrukturerade intervjuer med nyutbildade operationssjuksköterskor genomfördes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat i resultatet var: Att gå från expert till novis i en produktionsinriktad perioperativ vård, som visar komplexiteten i att gå från allmänsjuksköterska till att bli nybörjare på nytt inom operationssjukvård och att acceptera sin roll som novis. Två kategorier beskrev nyutbildade operationssjuksköterskors upplevelser och vilka utmaningar som de upplevde: Att växa in i en ny yrkesroll och Att arbeta i en produktiv arbetsmiljö. Konklusion: Kollegorna var en stor del i tryggheten och var viktiga för att kunna hantera oförutsedda och obekanta situationer. De försökte acceptera sin roll som novis samtidigt som de upplevde egna prestationskrav. Arbetet upplevdes som utmanande då det bestod av en balansgång mellan produktivitet och säkerställandet av en god och säker vård för patienten. / Introduction: The operating theatre nurse (OTN) has a significant and complex professional responsibility that includes a number of different specific competencies in the highly productive perioperative care. As the newly trained OTN´s possesses less knowledge and have less experience, perioperative care can be perceived as more challenging. Aim: To describe newly trained OTN´s experiences of their first time in the profession and the challenges they experience in perioperative care. Method: Qualitative method with inductive approach and semi-structured interviews with 11 OTN´s. Data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The overall theme of the result was: Going from an expert to a novice in a production-oriented perioperative care, which shows the complexity of going from a general nurse to a beginner again in surgical care, and accepting their role as a novice. Two categories described newly trained OTN´s experiences and the challenges they experienced: To grow into a new professional role and To work in a productive work environment. Conclusion: Colleagues were a big part of feeling confident and they were important to being able to handle unforeseen and unfamiliar situations. They tried to accept their role as novices while experiencing their own performance requirements. The work was perceived as challenging as it consisted of a balance between productivity and ensuring good and safe care for the patient.

<p>Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera argument för matematik i grundskolan och att förstå varför och hur de officiella argumenten förändras, från de argument som återfinns i styrdokument till de argument som förs fram av undervisande matematiklärare. En utgångspunkt är att skolmatematikens villkor och verklighet kan beskrivas genom analys av officiella argument och av lärarstudenters och lärares personliga argument för matematik i grundskolan. Specifika forskningsfrågor i anslutning till syftet är:</p><p>- Vilka argument för lärarstudenten fram inför yrkesdebuten?</p><p>- Vilka argument för läraren fram under sina första år i yrket?</p><p>- Vilka beskrivningar av skolmatematikens villkor ger lärarna?</p><p>En longitudinell studie har genomförts där en grupp lärarstudenter följts genom utbildningen och under de första åren i yrket. Resultatet visar att lärarstudenter under utbildningen utvecklar en syn på matematik och matematikundervisning som stämmer väl med läroplanen och kursplanen i matematik enligt Lpo 94. De nyblivna lärarna med undervisning i matematik och NO-ämnen upplever i början av yrkeskarriären skilda villkor på olika skolor. Gemensamt för de lärare som undervisar i senare delen av grundskolan är upplevelser av krav på att ”hinna med kursen” inför det nationella provet i årskurs 9. Lärarnas mål med matematikundervisningen i grundskolan blir därför att förbereda eleverna för det nationella provet. En faktor som påverkar är kravet på att elever skall ha betyget godkänd för att vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. De nyblivna lärarna upplever en konflikt mellan olika officiella argument för matematik i grundskolan. Faktorer som påverkar lärarnas och matematikämnets villkor och verklighet i grundskolan är bl.a. skolornas organisation i arbetslag och lärarnas kombination av undervisningsämnen.</p> / <p>The aim of this thesis is to describe and analyse arguments for mathematics in compulsory school and to understand why and how the official arguments change, from the arguments written in the national curriculum and course syllabus for mathematics to the arguments presented by mathematics teachers. The point of departure is that the conditions and the reality for school mathematics can be understood through an analysis of official arguments and of personal arguments given by teacher students and teachers. A longitudinal investigation has been carried out; a group of teacher students has been followed during their teacher education and the first three years after their professional debut. The result shows that during their education the teacher students develop a view on mathematics and mathematics education harmonizing with the goals of mathematics in the national syllabus. The novice teachers have mathematics and sciences as their teaching subjects and they experience quite different conditions when they start to work as teachers. Common for those teaching in school years 7–9 is the experience of pressure to “cover the course” before the pupils shall take the national test in school year 9. Preparing the pupils for the national test becomes the most important goal for the novice teachers. A factor influencing the mathematics teacher is the qualification requirement in mathematics from compulsory school to go into the national programs in the upper secondary school. The novice teachers experience a conflict between different goals in the national curriculum and course syllabus for mathematics. Factors that have an influence on mathematics as a school subject are the organization of teachers at the local schools and the teachers’ combination of teaching subjects.</p>

Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera argument för matematik i grundskolan och att förstå varför och hur de officiella argumenten förändras, från de argument som återfinns i styrdokument till de argument som förs fram av undervisande matematiklärare. En utgångspunkt är att skolmatematikens villkor och verklighet kan beskrivas genom analys av officiella argument och av lärarstudenters och lärares personliga argument för matematik i grundskolan. Specifika forskningsfrågor i anslutning till syftet är: - Vilka argument för lärarstudenten fram inför yrkesdebuten? - Vilka argument för läraren fram under sina första år i yrket? - Vilka beskrivningar av skolmatematikens villkor ger lärarna? En longitudinell studie har genomförts där en grupp lärarstudenter följts genom utbildningen och under de första åren i yrket. Resultatet visar att lärarstudenter under utbildningen utvecklar en syn på matematik och matematikundervisning som stämmer väl med läroplanen och kursplanen i matematik enligt Lpo 94. De nyblivna lärarna med undervisning i matematik och NO-ämnen upplever i början av yrkeskarriären skilda villkor på olika skolor. Gemensamt för de lärare som undervisar i senare delen av grundskolan är upplevelser av krav på att ”hinna med kursen” inför det nationella provet i årskurs 9. Lärarnas mål med matematikundervisningen i grundskolan blir därför att förbereda eleverna för det nationella provet. En faktor som påverkar är kravet på att elever skall ha betyget godkänd för att vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. De nyblivna lärarna upplever en konflikt mellan olika officiella argument för matematik i grundskolan. Faktorer som påverkar lärarnas och matematikämnets villkor och verklighet i grundskolan är bl.a. skolornas organisation i arbetslag och lärarnas kombination av undervisningsämnen. / The aim of this thesis is to describe and analyse arguments for mathematics in compulsory school and to understand why and how the official arguments change, from the arguments written in the national curriculum and course syllabus for mathematics to the arguments presented by mathematics teachers. The point of departure is that the conditions and the reality for school mathematics can be understood through an analysis of official arguments and of personal arguments given by teacher students and teachers. A longitudinal investigation has been carried out; a group of teacher students has been followed during their teacher education and the first three years after their professional debut. The result shows that during their education the teacher students develop a view on mathematics and mathematics education harmonizing with the goals of mathematics in the national syllabus. The novice teachers have mathematics and sciences as their teaching subjects and they experience quite different conditions when they start to work as teachers. Common for those teaching in school years 7–9 is the experience of pressure to “cover the course” before the pupils shall take the national test in school year 9. Preparing the pupils for the national test becomes the most important goal for the novice teachers. A factor influencing the mathematics teacher is the qualification requirement in mathematics from compulsory school to go into the national programs in the upper secondary school. The novice teachers experience a conflict between different goals in the national curriculum and course syllabus for mathematics. Factors that have an influence on mathematics as a school subject are the organization of teachers at the local schools and the teachers’ combination of teaching subjects.

Bakgrund Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor beskriver det första året som mycket utmanande. Dåliga erfarenheter liksom avsaknad av stöd och återkoppling hindrar intensivvårdssjuksköterskan från att känna sig trygg i sin yrkesroll med följden att man lämnar sin anställning. Syfte Syftet med studien var att beskriva den nyutbildade intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att arbeta på intensivvårdsavdelning. Metod Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer från nio intensivvårdssjuksköterskor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet i denna studie baserades på två̊ huvudkategorier, "Att använda sin kunskap och utvecklas" och "Att arbeta i en god psykosocial arbetsmiljö". De två huvudkategorier har vardera två underkategorier; "Att erhålla klinisk erfarenhet", "Att lita på sin egen förmåga", "Att arbeta med skicklig personal" samt "Att känna kollegialt stöd". Slutsats För att uppleva sig trygg i sin yrkesroll måste den nyutbildade intensivvårdssjuksköterska förvärva kunskap och lära sig att lita på sin egen förmåga. En god psykosocial arbetsmiljö framkommer som en betydande aspekt. Att få känna sig respekterad och vara en del av arbetsgruppen är fundamentalt. En god psykosocial arbetsmiljö främjar pedagogiska samtal och utbyte av kunskap, där nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor tillåts utvecklas under trygga omständigheter. / Background Newly trained intensive care nurses describe the first year as very challenging. Bad experiences such as lack of support and feedback prevent the intensive care nurse from feeling confident in their professional role with the result of leaving their employment. Aim The purpose of the study was to describe the newly trained intensive care nurse's experience of working in the intensive care unit Method The study is based on a qualitative method. With the help of semi-structured interviews, material was collected from nine intensive care nurses and then analyzed with qualitative content analysis. Results Finally, the results of this study are based on two main categories, "Using one's knowledge and developing" and "Working in a good psychosocial work environment". The two main categories each have two subcategories. Conclusion In order to feel confident in her professional role, the newly trained intensive care nurse must acquire knowledge and learn to trust her own abilities over time. The importance of a good psychosocial work environment emerges as an important aspect in most of the interviews. To feel respected and to be part of the working group is fundamental. A good psychosocial work environment promotes pedagogical conversations and the exchange of knowledge, where newly trained intensive care nurses are allowed to develop in safe circumstances.