Studien eftersträvar att medföra en större insikt om ledningens erfarenheter av det aktivitetsbaserade arbetssättet och kontoret. Något som både innefattar varför verksamheter väljer att implementera arbetssättet, lärdomar från införandet såväl arbetet i kontoret. Även hur ledarskapet påverkas av att arbeta aktivitets­baserat. Avgränsningen för studien är verksamhets­ledningen vilket inkluderar både chefer samt HR personal, och utgår således från deras perspektiv. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där intervjuer har använts som datainsamlings­teknik. För att komma i kontakt med våra intervjupersoner användes sök­­­motorn Google för att finna organisationer som arbetar aktivitetsbaserat. Något som resulterade i 12 intervjuer med 14 intervjupersoner. Teorikapitlet är skapat för att kunna tolka det insamlade intervju­materialet och besvara frågeställningarna. Resultatet visar att organisationer inför ett aktivitetsbaserat arbetssätt när ett ökat behov av anpassning för att kunna växa i lokalerna finns och för att lokalerna behöver uppdateras. Andra anledningar är att samarbetet ska öka i organisationen. Något som kräver en lång period av planering för att kunna förbereda chefer och medarbetare på den stundande förändringen. Samtliga i kontoret behöver även ändra sitt beteende för att konceptet ska fungera. Ledarskapet bör präglas av förtroende till medarbetarna och att de får ta eget ansvar över sina arbetsuppgifter.

Ett aktivitetsbaserat kontorslandskap är en kontorslösning som erbjuder olika zoner, därmedarbetare fritt får välja vilken zon de vill arbeta i utifrån sina arbetsmoment. Arbetsplatsen ses mer som en mötesplats där medarbetare lätt kan interagera med varandra. Vasakronan är ett av de första fastighetsbolagen i Sverige som har implementerat ABW och digitaliserat sina fastighetstjänster. Syftet med denna fallstudie är att dels undersöka Vasakronans interna erfarenheter av implementering av sitt aktivitetsbaserade kontor, dels erfarenheter kring marknadsföring av sitt ABW gentemot sina befintliga och kommande hyresgäster.Studiens metod består av materialinsamling från Vasakronans hemsida och tidigarevetenskapliga artiklar och teorier, videointervjuer med fem respondenter från Vasakronansamt ett studiebesök hos Vasakronans Malmökontor. Utifrån respondenternas svar på våra frågor och koppling till teoriavsnittet ser vi ett samband mellan ABW och öppna ytor, där medarbetare känner sig gladare och effektivare genom att sitta och arbeta tillsammans. Dock finns det även nackdelar som exempelvis ljudstörningar, inga fasta platser och försämrad koncentrationsförmåga som vissa medarbetare kan uppleva. Hos Vasakronan har man, i tidigt skede, arbetat med kommunikation för att informera sina medarbetare om pågående förändringar på sitt kontor, samt erbjudit dem utbildningskurser om ledarskap och självständighet, workshops och föreläsningar för att minimera risker för missnöjdhet.Vasakronan förmedlar sitt budskap om ABW till externa intressenter genom att bjuda in tillstudiebesök och ge kunderna möjligheten att själv observera och uppleva hur en sådankontorslösning ser ut i verkligheten. Genom att inkludera intressenten imarknadsföringsprocessen och erbjuda rådgivning, snarare än försäljning, har Vasakronan åstadkommit en kundrelation som bygger på förtroende och trovärdighet. Enligt respondenterna sprider intressenter som har varit hos Vasakronan budskapet via word of mouth. Dessutom signaleras Vasakronan som en modern arbetsplats som lederfastighetsbranschen i digitalisering och hållbarhet. / An activity-based workplace is an office solution that uses different zones, where employees are free to choose in which zone they want to work at based on their work. The workplace is seen more as a meeting place where employees can easily interact with each other. Vasakronan is one of the first real estate companies in Sweden to implement ABW and digitize its real estate services. The purpose of this case study is to investigate Vasakronan's internal experience of implementing its activity-based office, also their experience of marketing their ABW to potential stakeholders.The study method consists of material collection from Vasakronan's website and previousscientific articles and theories, video interviews with five respondents from Vasakronan and a study visit at Vasakronan's Malmö office. Based on the answers to our questions and the connection to the theory section, we see a connection between ABW and open spaces, where employees feel happier and more efficient by sitting and working together. However, there are also disadvantages such as noise disturbances, no fixed places and impaired concentration ability that some employees may experience. Vasakronan has, at an early stage, worked with communication to inform their employees about ongoing changes in the workplace, and to promote education courses on leadership and independence, workshops and lectures to minimize the risks of dissatisfaction.Vasakronan conveys its message about ABW to external stakeholders by inviting throughstudy visits and giving customers the opportunity to experience how such an office solution looks like in reality. By including the stakeholder in the marketing process and offering advice, rather than sales, Vasakronan has established a customer relationship based on trust and credibility. According to the respondents, stakeholders who have been at Vasakronan spread the concept through word of mouth. In addition, Vasakronan is signaled as a modern workplace that leads the real estate industry in digitization and sustainability.

The work environment in Activity-based working (ABW) should be adapted based on the needs and activities that the business requires. Employees lack their own place and are expected to move depending on the task. The working method entails flexibility for both the organization and the employees. The development of digitalization in society has contributed to why ABW has become increasingly popular. Implementation procedure is perceived to influence the outcome and acceptance of the working method. The expectations with ABW are that strengthened self-leadership and increased responsibility will promote productivity and efficiency. This study has a qualitative approach and aims to identify factors that influence the design and implementation of ABW in a public organization. With the help of an abductive approach, the results of the study have emerged. The empirical material was collected through three semi-structured interviews and an online survey. Each of the respondents were involved in the transformation process and the implementation of ABW at “Framtidens arbetsplats” in Skellefteå municipality. The study intends to provide a deeper explanation regarding which factors have been prominent and what effects they have led to. The previous research in the subject contributed to the direction of the study and resulted in three main areas: The transformation process, design and custom-built as well as management and control. The empirical material was analyzed and compared against the theoretical frame of reference. The results show that the respondents' experience of ABW varied, but with a predominantly positive response. ABW was implemented to streamline the use of premises, but that was not communicated to the employees. Participation has been expressed as an important factor throughout the process, but it can also be perceived as involuntary and that the concept is forced on the employees. The working method is adapted to the modern mobile generation and can be seen as discriminating against those who are not as receptive. ABW can not only be introduced at the start since it appears that maintaining and updating are important factors. How employees accept the working method largely depends on managers' views and actions and the corporate culture. According to the results trust-based leadership is applied to the “Framtidens arbetsplats”, which is required because controllability decreases with ABW. Weaknesses in design have been identified since it does not meet everyone's needs based on their tasks. To talk undisturbed is a need that has emerged as an important factor, since classified information is part of their work. Social relations in the workplace are expressed as having been strengthened and weakened. Many expressed social distancing as an effect of ABW, which in turn has created a nesting behavior. It appears that work from home is appreciated, which we believe will affect ABW. This is therefore a proposal for research in future studies. / Aktivitetsbaserat arbetssätt (ABW) bygger på att arbetsmiljön är anpassad utifrån de behov och aktiviteter som verksamheten kräver. Medarbetarna saknar egen plats och förväntas förflytta sig beroende på arbetsuppgift. Arbetssättet medför flexibilitet både för organisationen och medarbetarna. Den utvecklade digitaliseringen i samhället har bidragit till att arbetssättet blivit alltmer populärt. Tillvägagångssättet vid implementering upplevs påverka utfallet och acceptansen av arbetssättet. Förväntningarna med ABW är att ett förstärkt självledarskap och ökat ansvarstagande ska främja produktivitet och effektivitet. Studien utgår från en kvalitativ ansats och syftar till att identifiera vilka faktorer som påverkar utformningen och genomförandet av ett aktivitetsbaserat arbetssätt i en offentlig organisation. Med hjälp av ett abduktivt förhållningssätt har studiens resultat vuxit fram. Det empiriska materialet samlades in genom tre semistrukturerade intervjuer samt en enkät. Samtliga respondenter var delaktiga i förändringsprocessen och införandet av ABW på “Framtidens arbetsplats” på Skellefteå kommun. Studien ämnar ge en djupare förklaring till vilka faktorer som varit framträdande och vilka effekter det medfört. Den tidigare forskningen inom ämnet bidrog till studiens riktning och resulterade i tre huvudområden: Förändringsprocessen, design och utformning samt styrning och kontroll. Det empiriska materialet analyserades och jämfördes mot den teoretiska referensramen.  Resultatet visar att respondenternas upplevelse gentemot det aktivitetsbaserade arbetssättet varierade, men med en övervägande positiv respons. Beslutet att implementera ABW var att effektivisera lokalutnyttjandet men det var inte vad som förmedlades till medarbetarna. Delaktigheten har uttryckts som en viktig faktor under hela processen men kan uppfattas som ofrivillig, vilket kan ses som att konceptet pressats ut på medarbetarna. Arbetssättet anpassas till den moderna mobila generationen och kan ses diskriminerade mot den som inte är lika mottaglig. Att arbetssättet underhålls samt hålls aktuellt och inte enbart introduceras vid starten har framkommit som en viktig faktor. Hur medarbetarna anammar arbetssättet beror till stor del på chefers synsätt och agerande samt företagskulturen. Resultatet visar att ett tillitsbaserat ledarskap tillämpas på “Framtidens arbetsplats”, vilket krävs eftersom kontrollbarheten minskar med ABW. Svagheter i utformningen har påvisats då den inte uppfyller allas behov baserat på deras arbetsuppgifter. Behovet att prata ostört är något som framkommit som en viktig faktor, då verksamheten behandlar sekretessbelagda uppgifter. De sociala relationerna på arbetsplatsen uttrycks både ha förstärkts och försvagats. Många påpekar social distansering som en effekt av ABW vilket i sin tur skapat ett ockuperingsbeteende. Det har framkommit att hemarbete uppskattas vilket vi anser kan påverka ABW. Detta är därav ett förslag som kan undersökas i fortsatta studier.

Distansarbetet under COVID-19-pandemin påskyndade den digitala transformeringen av arbetslivet och förskjutningen mot ökat hybridarbete. När arbete på heltid på ett fysiskt kontor utmanas som norm kan yteffektiviserande och flexibla kontorslösningar, t.ex. aktivitetsbaserat arbetssätt, bli mer attraktiva för arbetsgivare. Organisationer av idag hanterar därmed två trender samtidigt, dels att utforma hybridarbete i det ”nya normala” i dagens arbetsliv och dels att anpassa framtida kontorslösningar för flexibla arbetssätt. Chefer som leder hybridarbete behöver balansera närvaro på ett fysiskt kontor med distansarbete parallellt med styrning från organisationen och medarbetarnas individuella preferenser. Hybridarbete kan medföra inbyggda motsättningar (paradoxer) för chefer. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur chefer i offentlig sektor leder och hanterar utmaningar i att kombinera hybridarbete med ett aktivitetsbaserat kontor. En kvalitativ fallstudie har genomförts genom 14 semi-strukturerade intervjuer med chefer i en större svensk kommun som i samband med återgången efter pandemin infört både hybridarbete och aktivitetsbaserat arbetssätt. En teoretisk modell om paradoxala ramverk tillämpas i denna studie på chefer som leder medarbetare i hybridarbete. Utifrån fem paradoxala ramverk: arbete-privatliv, avstånd-närhet, formell-informell, information-kommunikation samt kontroll-tillit, undersöks hur chefer hanterar inbyggda motsättningar i hybridarbete genom tre olika kognitiva processer, integrering, differentiering och polarisering. Studien visar att chefer hanterar motsättningar på olika sätt i respektive paradoxalt ramverk. Studien visade också på kopplingar mellan de paradoxala ramverken. Slutsatsen är att chefer gör balanserade avvägningar mellan flera paradoxala ramverk inom ramen för organisationens styrning av hybridarbete och medarbetarnas preferenser. En integrerad modell för chefer som leder hybridarbete föreslås som förenar de paradoxala ramverken med motsättningarna individ-grupp och organisation-grupp för att på en organisatorisk nivå undvika t.ex. suboptimering vid nyttjande av lokalerna och kunna nå målen med aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Resultaten i studien bekräftar även i stort tidigare forskning om möjligheter och utmaningar med arbete på distans i kontexten av hybridarbete och aktivitetsbaserat arbetssätt. / Teleworking during the COVID-19-pandemic speeded up the digital transformation of work and the shift towards increased hybrid work. When full time work at a physical office is challenged as a norm, space efficient and flexible office solutions, for example activity-based working, can become more attractive to employers. Organisations of today are therefore managing two trends at the same time, on the one hand how to shape hybrid work in the “new normal” of today’s work life, on the other hand how to design future office solutions. Managers leading hybrid work need to balance work in the office with teleworking parallel with guidelines from the organisation and employees’ individual preferences. Hybrid work can entail inherent contradictions, paradoxes, to managers. The purpose of this study is to gain knowledge on how managers in the public sector lead and manage challenges with hybrid work in an activity-based office. A qualitative case study has been conducted through 14 semi-structured interviews with managers in one of Sweden’s largest municipalities, in which both hybrid work and activity-based working have been implemented after the pandemic. A theoretical model on paradoxical frameworks in hybrid work is in this study applied on managers leading employees in hybrid work. Using five paradoxical frameworks, work-life, remoteness-closeness, formal-informal, information-communication and control-trust, the study investigates how managers handle inherent contradictions in hybrid work through three different cognitive processes, integration, differentiation and polarisation. The study,shows that managers who lead hybrid work handle contradictions differently in each of the paradoxical frameworks. The results also showed connections between the paradoxical frameworks. The conclusion is that managers make balanced trade-offs between multiple paradoxical frameworks within the framework of the organisation’s guidelines for hybrid work and employees’ preferences. An integrated model för managers leading hybrid work is suggested which combine the paradoxical frameworks with the contradictions individual-group as well as organisation-group in order to avoid for example suboptimization in office use and to reach the goals with an activity based office. The study’s results also to a large extent confirm previous research on opportunities and challenges with teleworking in the context of hybrid work and activity-based work.

The nature of work life and its formation have undergone major changes in recent decades. Activity-based working (ABW) is today one of the most popular working methods, where different office zones give employees the opportunity to control how and where to work. Earlier studies in the area of ABW suggests positive organizational effects, however research is limited since the working method only recently gained popularity. The purpose of this study is therefore to examine how employees perceived efficiency and social room for manoeuvre are affected in an activity-based environment. In order to achieve this a case study was carried out where observations and qualitative interviews together formed the conclusions and analyzes that were made. The result of this survey shows a positive attitude from the employees to the activity-based approach since the model creates a perceived increased efficiency. Together with the social approach that the architectural aspect of ABW offers, employees get the tools to influence and to a certain extent also control the social aspects of their work. / Arbetets natur och dess utformning har genomgått stora förändringar de senaste årtiondena. Aktivitetsbaserad verksamhet (ABV) är idag ett av de populäraste arbetssätten där olika zoner på kontoret ger medarbetarna möjlighet att själva styra över hur och var de arbetar. Tidigare forskning på området tyder på positiva organisatoriska effekter men eftersom arbetssättet relativt nyligen slagit igenom är forskning på hur det påverkar medarbetarna begränsad. Syftet med den här studien är att undersöka hur medarbetarnas upplevda effektivitet och sociala handlingsutrymme påverkas i en aktivitetsbaserad verksamhet. För att åstadkomma detta gjordes en fallstudie där observationer och kvalitativa intervjuer tillsammans formade de slutsatser och analyser som gjordes. Resultatet i denna undersökning visar en positiv inställning från medarbetarna till det aktivitetsbaserade arbetssättet som skapar en ökad upplevd effektivitet. Tillsammans med det sociala upplägg som den arkitektoniska aspekten erbjuder får medarbetarna verktyg att själva påverka och i viss mån även styra det sociala arbetslivet.

Bakgrund En arbetsplats ska vara utformad sådan att så många medarbetare som möjligt kan utföra sina arbetsuppgifter på lika villkor. Många organisationer i dagens samhälle väljer att skära ner på andelen privata kontor för att kostnadseffektivisera och ersätter istället med öppna kontorslandskap, varav den vanligaste designen är aktivitetsbaserat kontorslandskap.  Syfte Syftet med studien är att beskriva och analysera hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas av aktivitetsbaserade kontorslandskap. Organisationer är skyldiga att erbjuda sina medarbetare en god arbetsmiljö och studiens målsättning är att bidra med ökad kunskap kring hur det aktivitetsbaserade kontorslandskapet påverkar den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare. Metod Studien har använt en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Vid insamling till empiri användes sju semistrukturerade intervjuer. Slutsats Studiens resultat påvisar utmaningar som ett aktivitetsbaserat kontorslandskap, ABK, medfört för den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare. Det kan konstateras att gemenskapen gynnats, däremot har ökad synlighet, mindre effektivitet och platsbrist lett till en ökad stress hos individen. Den psykosociala arbetsmiljön har försämrats för de medarbetare som har koncentrationskrävande arbetsuppgifter och som är i behov av en större kontorsyta med fler arbetsredskap. Däremot passar kontorsdesignen bättre för dem med mer flexibla arbetsuppgifter och som drar nytta av att kunna variera kontorsplats utifrån arbetsuppgift. Det kan också konstateras att trivseln i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap till stor del är beroende av individens personlighet, då upplevelsen präglas av medarbetarens personliga preferenser. Således kan det konstateras att den psykosociala arbetsmiljön är påverkad av arbetet i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap. / Background The workspace must be designed in such a way, that as many employees as possible can perform their task assignments on equal terms. Organizations in today’s society choose to cut the proportion of private offices in order to be cost-effective. Consequently, they replace private offices with open office landscapes – where the most common design is called activity-based office landscape. Purpose The purpose of this study is to describe and to analyze how the psychosocial work environment is affected by activity-based office landscapes. By Swedish law, organizations are obligated to offer their employees a good work environment. The aim of the study is to contribute with increased knowledge about how the activity-based office landscape affects the psychosocial work environment for employees. Method The study has used a qualitative method to answer the question at issue. Furthermore, seven semi-structed interviews were conducted to collect the data. Conclusion The result of the study demonstrates challenges for the psychosocial work environment brought by activity-based workspace, ABW. It can be stated that the connection between coworkers is benefited, however, increased visibility, less efficiency and lack of space have led to an increased stress for employees. The activity-based workspace has been deteriorated for those employees who have concentration-demanding work tasks and for those who are in need of larger office space with more work tools. On the other hand, the office design is better suited for those with more flexible work tasks and those who benefit from being able to vary office space based on their work task. It can also be stated that the well-being in an activity-based workspace is largely dependent on personalities, as the experience is characterized by the employees’ personal preferences. It can therefore be stated that the psychosocial work environment is affected by the work in an activitybased workspace.

Denna studie har utgångspunkt i den trend där allt fler organisationer, såväl privata som offentliga, idag inför aktivitetsbaserade kontor. Studiens syfte är att undersöka de anställdas upplevelser av den förändringsprocess som genomförts till aktivitetsbaserat kontor och deras upplevelser av att arbeta aktivitetsbaserat. Dessa upplevelser har belysts utifrån teorier rörande meningsskapande. En kvalitativ studie har genomförts på en myndighet i Stockholmsregionen genom åtta semistrukturerade intervjuer. Därefter har en tematisk analys gjorts. Intervjuerna visade på varierade upplevelser hos de anställda gällande förändringen och det aktivitetsbaserade arbetssättet. De huvudresultat som framkommit i studien visar att de flesta anställda upplever att förändringen av kontorsmiljö har lett till att deras relation till sina chefer har förändrats, att hemarbetet har ökat och att samhörigheten kollegor emellan har förändrats. Utifrån studien drogs slutsatserna att de anställda idag upplever kontoret som mindre hierarkiskt och att vissa fysiska faktorer i arbetsmiljön påverkar. Vidare verkar en hög grad av hemarbete hämma skapandet av en gemensam förståelse för förändringen. De anställdas upplevelser tycks även påverkas av personliga och arbetsrelaterade aspekter, något som gör att det aktivitetsbaserade arbetssättet inte är för alla. / This study explores the growing trend of switching to activity-based offices, something organizations in Sweden are increasingly implementing today. The aim of the study was to examine the employee experience of the organizational change process as well as how the employees experience the new, activity-based office. These experiences have been analysed using sensemaking theories. A qualitative study was conducted at a governmental organization in Stockholm through eight semi-structured interviews and the data was then organized using a thematic analysis. The study shows that after the change of office employees experience better relationships with their managers, changes in their relationships with colleagues, and an increased number of employees began working from home. The study’s conclusions are that the activity-based office is less hierarchical while at the same time there are factors in the physical work environment that affect the employees experience. In addition, increased levels of working from home seems to hinder a common understanding for the change into an activity-based office. Furthermore, the experience of the activity-based office seems to be affected by both personal traits and work-related aspects which means that the activity-based working is not suitable for everyone.

Change is a constant factor in today's society and an important factor in the success of organizations. As a result, it is highly important that organizations learn to manage change in order to stay competitive and keep up with the rapidly changing market conditions. Change Management has therefore been a highly emphasized area within Business Administration. As new trends arise on the global market, it is important for organizations to be able to adapt. One of these trends is the implementation of the Activity-Based Flexible Office (A-FO). An Activity-Based Flexible Office consists of different areas with closed, half-open or open zones. The areas are created in order to match employee needs and the requirements of each work activity that needs to be conducted. As a result, no one is assigned a personal workstation, instead the employees move between different areas depending on what type of work activity they need to accomplish. Even though Change Management has been thoroughly investigated and A-FOs have been researched to some extent, no previous research has been found regarding the change process of implementing an A-FO. The main purpose of this thesis is to investigate the difference in managers’ and employees’ perceptions regarding the change process towards an A-FO. As a result, a deeper understanding of change management as well as of the effects of the A-FO will be provided from the viewpoints of managers and employees. This leads to the research questions: “How does the perception of the change process concerning activity-based flexible offices differ between managers and employees? What do managers and employees perceive as essential factors of the change process and A-FO implementation and how do these perceptions differ?”. The Theoretical Framework mainly consist of previous research models and theories regarding change management literature, work environment and activity-based flexible offices as well as employee satisfaction. Communication has also been chosen as an important factor as it has been stated to be vital in both change management and within the A-FO. Furthermore, in order to fulfil the purpose of the thesis and answer the research questions, the chosen research method for this study is qualitative with an exploratory research design and an inductive approach. Therefore, semi-structured interviews were conducted with seven respondents from a department at Skellefteå municipality who were chosen based on a combination of a purposive and snowball sampling method. After the interviews were transcribed, the empirical findings were analyzed and presented by using a thematic analysis. The findings show that when conducting an A-FO change process, managers’ and employees’ perceptions often differ. Managers often focus on the practical aspects of a change, while employees emphasized on “soft values”. Employees were also more skeptical towards the change in the beginning, compared to managers, and seemed more aware of possible disturbances in the A-FO. Furthermore, both managers and employees were highly satisfied with the change process and the implementation of the A-FO, but emphasized on different factors resulting in increased satisfaction. To conclude, since managers’ and employees’ perception regarding the A-FO change process often differ, but can also coincide, it is important to take both aspects into consideration when conducting this type of change. By involving everyone in the change process, it is more likely to be successful.

Implementeringen av ett aktivitetsbaserat kontor fortsätter att öka inom svenska organisationer. Huvudsyftet är en kostnadsbesparing i form av en effektivisering av kontorsytan men det finns också ett syfte av att erbjuda anställda en mer flexibel arbetssituation. Tidigare forskning påstår att denna kontorslösning bidrar till att anställda blir mer lyckligare på sin arbetsplats, dock saknar detta påstående genuin grund då tidigare forskning även visar på flera brister av införandet av ABK. Studien undersöker hur ledare som besitter någon form av ledarskapsroll med personalansvar upplever det aktivitetsbaserade kontoret och vilka faktorer som kan ha påverkat deras upplevelser. Studiens resultat visar att ledarna har generellt sett positiva upplevelser av ABK. Några av de centrala faktorer som påverkat deras upplevelser är förändringsprocessen och Covid-19-pandemin. Studiens angreppssätt har varit av kvalitativ ansats i form av sex stycken semistrukturerade intervjuer. För att skapa förståelse för deras upplevelser har tidigare forskning i relation till teorier använts för att analysera empirin. Den teoretiska referensramen som tillämpats är; KASAM som innebär en känsla av sammanhang, Organisationskultur och Herzbergs tvåfaktorsteori.

Under de senaste åren har företag försökt utforma sina kontorsmiljöer till en som uppmanar till mer kommunikation både inom och mellan olika funktioner i produktutvecklingsprocessen. Då produktutvecklingsprocessen omvandlar en produkt från idé till lansering anses en stor utmaning vara att integrera de involverade funktionerna med varandra. Därav har många företag implementerat aktivitetsbaserat kontor. Genom att implementera detta förväntar sig företagen att kommunikationen ökar och i sin tur, påverkar produktutvecklingsprocessen positivt. Däremot är forskningen omstridd angående hur aktivitetsbaserat faktiskt påverkar processen. Syftet med den här studien är att studera hur kommunikationen ser ut på aktivitetsbaserade kontor och hur samarbetet påverkas inom team och mellan funktioner under produktutvecklingsprocessen. Studien har utförts genom att inledningsvis genomföra en litteraturstudie för att få en ökad förståelse inom området. Därefter utfördes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med fyra respondenter från två olika företag. Båda företagen hade implementerat aktivitetsbaserat kontor och arbetar med produktutvecklingsprocesser. Studien visar att vid implementering av aktivitetsbaserat kontor har de informella mötena ökat i frekvens och samverkan mellan funktioner har förbättrats. Inom team har dock det fysiska avståndet ökat vilket har resulterat i att interaktionen ansikte mot ansikte har minskat och mer kommunikation sker med digitala verktyg. När man inom teamet inte är samlokaliserade krävs mer struktur i arbetet vilket varit en positiv utveckling. Produktutvecklingsprocessen genomförs mer tvärfunktionellt mellan funktionerna vid implementering av aktivitetsbaserat kontor, ABW. / In recent years, companies have tried to design their office environments into one that calls for more communication both within and between different functions in the product development process. As the product development process transforms a product from idea to launch, it is considered a significant challenge to integrate the functions involved with each other. As a result, many companies have implemented activity-based offices. By applying this, companies expect communication to increase and, in turn, have a positive impact on the product development process. However, research is controversial as to how activity-based affects the process. The purpose of this study is to study how communication looks at activity-based offices and how collaboration is affected between functions during the product development process. The study was carried out by initially conducting a literature study to gain an increased understanding of the field. Subsequently, a qualitative semi-structured interview survey was conducted with four respondents from two different companies. Both companies have implemented activity-based offices and are working on product development processes. The study shows that in the implementation of activity-based offices, informal meetings have increased in frequency and collaboration between functions. The physical distance between team members has increased, which has led to less face-to-face interaction and more use of digital tools. When the team is not co-located, more structure is required, which has been a positive development. The product development process is worked more cross-functionally between the functions when implementing an activity-based workplace, ABW