The project was carried out as a master’s thesis at Royal Institute of Technology, in collaboration withthe kitchen designer Lucks by Robo in Stockholm, Sweden. The purpose of this project was to analyze new demands on office furniture due to hybrid work & homeworking, a result of the covid-19 pandemic. The project was also to apply findings in some type of furniture for the home. Using a human-centered design process the project was to answer the following research questions; (1) What may the future of homeworking look like? (2) What are some common challenges people have when integrating part of their office into their homes and what furniture related needs or desires have emerged? and (3) What are some new characteristics needed to consider when designing furniture for the home office and how can they be applied in the product design? The project carried out a literature study of the hybrid work structure and its future, an extensive userstudy and a brand identity analysis. The project resulted in four main insights where one of the most crucial was the product system needed for an optimal home working environment. Five different groups who represent different levels of needs were identified. Application of the findings were also made through the product development of a piece of furniture for the work environment in the home in a Scandinavian and contemporary style. With a product focus, a height adjustable table was designed to fulfil the identified, functional and aesthetic needs and characteristics for the home office. The product was adapted for the manufacturing and production of Lucks. This resulted in a height adjustable table made of HDF, using four gas springs for the height adjustable mechanism. / Projekt är ett master examensarbete utfört på KTH, Kungliga Teknisk Högskolan, i samarbete med köksföretaget Lucks by Robo, i Stockholm Sverige. Syftet med projektet är att analysera nya krav som ställs på möbelmarknad i samband med den hybrida arbetsstrukturen, mer specifikt den kraftiga ökningen av hemarbete som påverkats av covid-19 pandemin. Arbetet ska också applicera resultat i form av en möbel anpassat för hemarbetet. Med en människocentrerad designprocess skall projektet besvara följande forskningsfrågor; (1) Hur ser framtiden för hemarbete ut? (2) Vilka utmaningar uppstår då hemmet omvandlas till ett deltids kontor för hemarbetet och vilka möbelrelaterade behov och krav uppstår i samband med detta? och (3) Hur kan dessa krav och behov appliceras på en möbel för hemarbetet?Projektet utförde en litteraturstudie kring den hybrida arbetsstrukturen och dess framtid, en omfattande användarstudie och en analys av varumärkets identitet. Projektet resultera i fyra insikter, där en av de viktigaste var behovet av ett produktsystem för att optimera ett hemmakontor. Fem olika behovsgrupper av olika magnitud identifierades. Projektet applicerade även resultatet i ett produktutvecklingsarbete kring möbler för hemarbete. Detta resultera i ett produktfokus på ett höj och sänkbart bord designad föratt uppfylla identifierade krav som berörde både funktion och estetik för ett hemmakontor. Bordet är anpassad till Lucks by Robo’s produktion och tillverkning. Detta resultera i ett höj och sänkbartbord i HDF som använder sig av fyra gasfjädrar för dess höj och sänkbara funktion.

Distansarbetet under COVID-19-pandemin påskyndade den digitala transformeringen av arbetslivet och förskjutningen mot ökat hybridarbete. När arbete på heltid på ett fysiskt kontor utmanas som norm kan yteffektiviserande och flexibla kontorslösningar, t.ex. aktivitetsbaserat arbetssätt, bli mer attraktiva för arbetsgivare. Organisationer av idag hanterar därmed två trender samtidigt, dels att utforma hybridarbete i det ”nya normala” i dagens arbetsliv och dels att anpassa framtida kontorslösningar för flexibla arbetssätt. Chefer som leder hybridarbete behöver balansera närvaro på ett fysiskt kontor med distansarbete parallellt med styrning från organisationen och medarbetarnas individuella preferenser. Hybridarbete kan medföra inbyggda motsättningar (paradoxer) för chefer. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur chefer i offentlig sektor leder och hanterar utmaningar i att kombinera hybridarbete med ett aktivitetsbaserat kontor. En kvalitativ fallstudie har genomförts genom 14 semi-strukturerade intervjuer med chefer i en större svensk kommun som i samband med återgången efter pandemin infört både hybridarbete och aktivitetsbaserat arbetssätt. En teoretisk modell om paradoxala ramverk tillämpas i denna studie på chefer som leder medarbetare i hybridarbete. Utifrån fem paradoxala ramverk: arbete-privatliv, avstånd-närhet, formell-informell, information-kommunikation samt kontroll-tillit, undersöks hur chefer hanterar inbyggda motsättningar i hybridarbete genom tre olika kognitiva processer, integrering, differentiering och polarisering. Studien visar att chefer hanterar motsättningar på olika sätt i respektive paradoxalt ramverk. Studien visade också på kopplingar mellan de paradoxala ramverken. Slutsatsen är att chefer gör balanserade avvägningar mellan flera paradoxala ramverk inom ramen för organisationens styrning av hybridarbete och medarbetarnas preferenser. En integrerad modell för chefer som leder hybridarbete föreslås som förenar de paradoxala ramverken med motsättningarna individ-grupp och organisation-grupp för att på en organisatorisk nivå undvika t.ex. suboptimering vid nyttjande av lokalerna och kunna nå målen med aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Resultaten i studien bekräftar även i stort tidigare forskning om möjligheter och utmaningar med arbete på distans i kontexten av hybridarbete och aktivitetsbaserat arbetssätt. / Teleworking during the COVID-19-pandemic speeded up the digital transformation of work and the shift towards increased hybrid work. When full time work at a physical office is challenged as a norm, space efficient and flexible office solutions, for example activity-based working, can become more attractive to employers. Organisations of today are therefore managing two trends at the same time, on the one hand how to shape hybrid work in the “new normal” of today’s work life, on the other hand how to design future office solutions. Managers leading hybrid work need to balance work in the office with teleworking parallel with guidelines from the organisation and employees’ individual preferences. Hybrid work can entail inherent contradictions, paradoxes, to managers. The purpose of this study is to gain knowledge on how managers in the public sector lead and manage challenges with hybrid work in an activity-based office. A qualitative case study has been conducted through 14 semi-structured interviews with managers in one of Sweden’s largest municipalities, in which both hybrid work and activity-based working have been implemented after the pandemic. A theoretical model on paradoxical frameworks in hybrid work is in this study applied on managers leading employees in hybrid work. Using five paradoxical frameworks, work-life, remoteness-closeness, formal-informal, information-communication and control-trust, the study investigates how managers handle inherent contradictions in hybrid work through three different cognitive processes, integration, differentiation and polarisation. The study,shows that managers who lead hybrid work handle contradictions differently in each of the paradoxical frameworks. The results also showed connections between the paradoxical frameworks. The conclusion is that managers make balanced trade-offs between multiple paradoxical frameworks within the framework of the organisation’s guidelines for hybrid work and employees’ preferences. An integrated model för managers leading hybrid work is suggested which combine the paradoxical frameworks with the contradictions individual-group as well as organisation-group in order to avoid for example suboptimization in office use and to reach the goals with an activity based office. The study’s results also to a large extent confirm previous research on opportunities and challenges with teleworking in the context of hybrid work and activity-based work.