Malmö HögskolaLärarutbildningen 60 poängSkolutveckling och ledarskapHöstterminen 2005SammanfattningErlandsson, Malin. (2005) En studie om flexibelt lärande på en gymnasieskola.(A study of flexible learning at a upper secondary school) . Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö HögskolaSyftet med det här examensarbetet är att genom den undersökning som ligger till grund för resultaten, försöka förstå de former som det flexibla lärandet har fått i lärarlaget i studien. Syftet är också att lärarlaget ska få ta del av resultaten och använda dessa för att fortsätta att utveckla sitt arbete med flexibelt lärande. Eftersom jag främst är intresserad av att ta reda på vad flexibelt lärande betyder för lärarna i arbetslaget och eleverna så blev studien en kvalitativ studie. Jag har valt att använda mig av både intervjuer och enkäter i studien. Litteraturen i studien belyser främst vad som menas med flexibelt lärande och hur detta arbetssätt påverkar eleverna och lärarna i skolan. Resultaten i undersökningen visar att lärarnas vilja att förändra deras och elevernas situation i skolan var den största drivkraften bakom utvecklingen. Deras kunskap om inlärning och vad som ger motivation hos eleverna gjorde att de såg flexibla arbetssätt som en väg till detta. Resultaten visar också att i flexibla arbetssätt bör det finnas en struktur och man bör använda sig av tidsplanering samt att de problem som lärarna har stött på framförallt är att en lärplattform inte klarade av det flexibla arbetssättet. Resultaten visar också att ämnesintegrering inte har varit så lätt för lärarna att genomföra men att detta egentligen inte är något problem som lägger hinder för dem att arbeta flexibelt. Det anser jag snarare är ett spännande mål för lärarna i arbetslaget att arbeta mot i framtiden. Mina slutsatser är att eleverna uppfattning om flexibelt lärande stämmer överens med lärarnas och att min studie av lärare och elever har visat att de allra flesta av dem är positivt inställda till att arbeta flexibelt. Förslag till fortsatt forskning är hur de elever som nu arbetar flexibelt och elevaktivt i skolorna klarar sig betygsmässigt jämfört med de elever som går i en traditionell skola. Nyckelord: Flexibla arbetssätt, elevaktiva arbetssätt, skolutveckling, gymnasiumMalin ErlandssonHandledare: Marie LeijonLandsvägen 205-8Examinator: Anna Henningsson- Yousif271 98 Ystad / School of education, MalmöSchool of education 60 pointsSchooldevelopment and leadership AbstractErlandsson, Malin. (2005) A study of flexible learning at a upper secondary school . Schooldevelopment and leadership. School of education, Malmö.The purpose of this paper is to understand the forms that flexible learning has been given by the teachers in the study, throu the investigation. Another purpose is for the teachers to acquaint themselves with the contents of the result from the study and use this to kontinuing developing thier work with flexible learning. Because of may main interest of finding out what flexible learning means to the teachers and the pupils in the study it became an qualitative paper. I have chosen to use both interviewes and inquires.The litterature illuminates foremost what we mean by flexible learning and how it affects the pupils and the teachers in school in generally. The results of theinvestigation shows that the teachers will to change thier own and the pupils situation in school was the main force behind the development. Teir knowledge of learning and how to motivate the pupils made them see that flexible learning was a way to get theese things. The results also shows that in a flexaible way of working ther should be a structur and one should use timeplaning and also that the main problem the teachers have bumpt into is that an learnplatform that could not handle the teachers way of working.The results also show that subject integration has not been easy for the teachers to carry through but that this is not a problem for the teachers to work flexible. I am of the opinion that subjectintegration rather is an exiting goal for the teachers to work against in the future. My conclusions is that the pupils oppinion of flexible learning agree with the teachers and that my study of teachers and pupils has shown that most of them has an positive attitude to working flexible. A suggestion to continuating reaserche is to study how the pupils working flexible and pupilaktiv get through their examination in comparison to pupils in traditionally schoolsystems.Keewords: Flexible ways of working, pupilaktiv way of working, schooldevelopment, upper secondary school.Malin ErlandssonSupervisor: Marie LeijonLandsvägen 205-8Examiner: Anna Henningsson- Yousif271 98 Ystad

Distansarbetet under COVID-19-pandemin påskyndade den digitala transformeringen av arbetslivet och förskjutningen mot ökat hybridarbete. När arbete på heltid på ett fysiskt kontor utmanas som norm kan yteffektiviserande och flexibla kontorslösningar, t.ex. aktivitetsbaserat arbetssätt, bli mer attraktiva för arbetsgivare. Organisationer av idag hanterar därmed två trender samtidigt, dels att utforma hybridarbete i det ”nya normala” i dagens arbetsliv och dels att anpassa framtida kontorslösningar för flexibla arbetssätt. Chefer som leder hybridarbete behöver balansera närvaro på ett fysiskt kontor med distansarbete parallellt med styrning från organisationen och medarbetarnas individuella preferenser. Hybridarbete kan medföra inbyggda motsättningar (paradoxer) för chefer. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur chefer i offentlig sektor leder och hanterar utmaningar i att kombinera hybridarbete med ett aktivitetsbaserat kontor. En kvalitativ fallstudie har genomförts genom 14 semi-strukturerade intervjuer med chefer i en större svensk kommun som i samband med återgången efter pandemin infört både hybridarbete och aktivitetsbaserat arbetssätt. En teoretisk modell om paradoxala ramverk tillämpas i denna studie på chefer som leder medarbetare i hybridarbete. Utifrån fem paradoxala ramverk: arbete-privatliv, avstånd-närhet, formell-informell, information-kommunikation samt kontroll-tillit, undersöks hur chefer hanterar inbyggda motsättningar i hybridarbete genom tre olika kognitiva processer, integrering, differentiering och polarisering. Studien visar att chefer hanterar motsättningar på olika sätt i respektive paradoxalt ramverk. Studien visade också på kopplingar mellan de paradoxala ramverken. Slutsatsen är att chefer gör balanserade avvägningar mellan flera paradoxala ramverk inom ramen för organisationens styrning av hybridarbete och medarbetarnas preferenser. En integrerad modell för chefer som leder hybridarbete föreslås som förenar de paradoxala ramverken med motsättningarna individ-grupp och organisation-grupp för att på en organisatorisk nivå undvika t.ex. suboptimering vid nyttjande av lokalerna och kunna nå målen med aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Resultaten i studien bekräftar även i stort tidigare forskning om möjligheter och utmaningar med arbete på distans i kontexten av hybridarbete och aktivitetsbaserat arbetssätt. / Teleworking during the COVID-19-pandemic speeded up the digital transformation of work and the shift towards increased hybrid work. When full time work at a physical office is challenged as a norm, space efficient and flexible office solutions, for example activity-based working, can become more attractive to employers. Organisations of today are therefore managing two trends at the same time, on the one hand how to shape hybrid work in the “new normal” of today’s work life, on the other hand how to design future office solutions. Managers leading hybrid work need to balance work in the office with teleworking parallel with guidelines from the organisation and employees’ individual preferences. Hybrid work can entail inherent contradictions, paradoxes, to managers. The purpose of this study is to gain knowledge on how managers in the public sector lead and manage challenges with hybrid work in an activity-based office. A qualitative case study has been conducted through 14 semi-structured interviews with managers in one of Sweden’s largest municipalities, in which both hybrid work and activity-based working have been implemented after the pandemic. A theoretical model on paradoxical frameworks in hybrid work is in this study applied on managers leading employees in hybrid work. Using five paradoxical frameworks, work-life, remoteness-closeness, formal-informal, information-communication and control-trust, the study investigates how managers handle inherent contradictions in hybrid work through three different cognitive processes, integration, differentiation and polarisation. The study,shows that managers who lead hybrid work handle contradictions differently in each of the paradoxical frameworks. The results also showed connections between the paradoxical frameworks. The conclusion is that managers make balanced trade-offs between multiple paradoxical frameworks within the framework of the organisation’s guidelines for hybrid work and employees’ preferences. An integrated model för managers leading hybrid work is suggested which combine the paradoxical frameworks with the contradictions individual-group as well as organisation-group in order to avoid for example suboptimization in office use and to reach the goals with an activity based office. The study’s results also to a large extent confirm previous research on opportunities and challenges with teleworking in the context of hybrid work and activity-based work.