Den här studien undersöker hur kontorets utveckling har sett ut under 1900-talet och går sedan in specifikt på en av de kontorstyper som utvecklingen har mynnat ut i: den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Studien är baserad på fastighetsföretaget Vasakronan, som hösten 2012 bytte till en aktivitetsbaserad arbetsplats på deras kontor Klara Zenit i Stockholm. På kontoret har sex intervjuer genomförts med anställda på företaget, samt en person ur ledningen som var drivande i etablerandet av kontorstypen, i syftet att ta del av de anställdas upplevelser kring förändringsprocessen, åsikter om arbetsplatsen och hur de har förändrat sitt beteende i och med bytet av kontor. Svaren från de anställda har jämförts med svaren från ledningspersonen för att se om företaget har lyckats få de effekter de strävat efter. Det har även undersökts hur det med rummets utformning går att styra och kontrollera anställda utifrån Foucaults teorier om övervakning och disciplin, samt om Klara Zenit utifrån Lars Zanderins arbetsmiljömodell uppfattas som en god arbetsmiljö. Resultatet visar att respondenterna generellt är positivt inställa till sin arbetsplats. En ökad interaktion mellan medarbetare och en fungerande IT-lösning anges som nyckelfaktorer till att kontoret fungerar, men det finns också negativa åsikter som framför allt grundar sig i splittringen från den egna avdelningen. Resultatet visade även på att en god förändringsprocess är central i införandet av en lyckad aktivitetsbaserad arbetsplats. Utifrån intervjuerna märktes det också att respondenterna tenderar att känna av en viss typ av övervakning på kontoret, då det finns ögon och öron överallt. En intressant observation som gjordes är att många respondenter gav ambivalenta svar på vissa frågor. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring resultatet utifrån teorin och den använda metoden, samt möjlig vidare forskning.

No description available.

Denna studie undersöker en it-organisation som idag är organiserad som en aktivitetsbaserad arbetsplats. De två forskningsfrågor som lett den empiriska undersökningen är; ’Bidrar den aktivitetsbaserade arbetsplatsen till en flexibel organisation?’ och ’Hur upplever cheferna i den studerade it-organisationen att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen påverkar deras arbetsförhållanden och förmåga att sätta gränser i det dagliga arbetet?’ Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen visar sig utifrån numerisk och funktionell flexibilitet bidra till en flexibel organisation. Vidare visar resultatet att cheferna på det aktivitetsbaserade kontoret saknar socialt stöd som ett resultat av att arbeta på detta sätt och även att det blivit svårare att sätta gränser i arbetet. Denna studie bidrar till forskningen på området aktivitetsbaserade arbetsplatser och hur det är för chefer att arbeta på dessa. Särskilt diskuteras i uppsatsen relationen mellan den aktivitetsbaserade arbetsplatsen och flexibilitet men även krav, kontroll och stöd i chefsarbete.

Problemformulering: Vilka förväntningar har de anställdas inför implementeringen av en aktivitetsbaserad arbetsplats Syfte: Få en djupare förståelse av de anställdas förväntningar inför implementeringen av aktivitetsbaserad arbetsplats Metod: Då tidigare forskning saknas om anställdas förväntningar inför implanteringen av en aktivitetsbaserad arbetsplats har denna studie antagit ett induktivt förhållningssätt. För att kunna besvara syftet med vår studie på bästa sätt har vi valt ett intensivt upplägg i form av en fallstudie. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med anställda inom en organisation, där organisationen är i processen att övergå till att en bli helt aktivitetsbaserad arbetsplats. Empirisk insamling: Den insamlade empirin består av två ostrukturerade intervjuer, två semistrukturerade intervjuer, samt en slutlig gruppintervju Slutsats: De slutsatser som vi har kommit fram till är att anställda inom vår undersökta organisation har förväntningar att arbetsmiljön i den aktivitetsbaserade arbetsplatsen kommer vara ny, fräsch och anpassad efter de anställdas behov, flexibel och rörlig, högljudd, utan fasta platser vilket gör att de anställda tvingas sitta med kollegor från andra enheter, samt att de ergonomiska förutsättningarna kommer vara sämre. De anställda förväntar sig att arbetssättet kommer påverkas på följande sätt: de anställda får större möjlighet till att arbeta på distans, de kommer att lättare kunna samarbeta över enheter, anställda kommer att störa varandra i större grad, den individuella prestationen kommer att bli sämre, samt att de anställda kommer sitta på samma platser. Den djupare förståelse som vi har fått är att de anställdas förväntningar har en stark koppling till information. Den information som de anställda har fått av organisationen har påverkat deras förväntningar, och således är information en underliggande faktor som går att använda för att styra förväntningar.

Dagens föränderliga samhälle ställer höga krav på organisationers anpassningsförmåga vilket i sin tur kräver att utformningen av arbetsplatser ska kunna möta denna föränderlighet. Ett kontorskoncept som vinner mark på alltfler svenska företag är det aktivitetsbaserade konceptet. På en aktivitetsbaserad arbetsplats, som är uppbyggd efter olika zoner, ska medarbetarna kunna välja plats som stödjer den arbetsuppgift som för tillfället utförs. Fördelarna med dessa arbetsplatser framförs vara minskad lokalyta, ökad kommunikation samt större produktivitet. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur medarbetarna i en offentlig organisation upplever den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Vidare vill vi undersöka om avsikten med införandet av det nya kontorskonceptet har infriats i medarbetarnas upplevelser. Undersökningen genomfördes på Kungälvs stadshus som nyligen har börjat arbeta aktivitetsbaserat. Undersökningen har en kvalitativ ansats där intervjuer och observationer har genomförts. De framträdande slutsatserna i undersökningen visar att respondenternas upplevelser av arbetsplatsen, i de flesta fall, inte var kopplade till det aktivitetsbaserade kontorskonceptet som sådant, utan istället till den fysiska miljön. Flertalet upplevde att arbetsplatsen fungerade bra i förhållande till deras arbete. Däremot framkom att upplevelsen av arbetsplatsen skiljde sig något åt beroende på respondenternas uppdrag. Det framkom även att medarbetarna inte utnyttjade arbetsplatsens alla resurser och var begränsade i sin rörlighet. Vidare infriades vissa av avsikterna med införandet av kontorskonceptet i respondenternas upplevelser, medan vissa inte gjorde det. Denna undersöknings värde ligger i att det forskningsaktuella läget är begränsat och att de flesta studier som gjorts på området är kvantitativt riktade. Vidare belyser undersökningen, det allt för sällan undersökta, medarbetarperspektivet. / Today’s changeable society requires a great deal of organizations adaptability which in turn puts high demands on the office design to meet this changeability. An office concept that is attaining more attention from Swedish organizations is the activity-based concept. At an activity-based workplace, which is made up by different activity-areas, the employee can choose a workstation that best supports the activity at hand. Some of the uttered pros of activity-based workplaces are the decrease in use of office space as well as the increase in communication and productivity. The purpose of this research is to receive an understanding for the employee’s experience of the activity-based workplace, in a public organization. We will furthermore view if the intentions with the implementation, of the office concept, are shown in the employees’ experiences. The research was carried out at Kungälvs stadshus who just recently started working activity-based. Interviews and observations, with a qualitative approach, were carried out. The major findings of this research was that the respondents experiences of the workplace, in most cases, weren’t connected to the activity-based concept as such. Instead it was connected to the physical environment. The majority of the respondents experienced that the workplace supported them in their work. However, the experiences differed some, due to the employee’s assignment. Another finding was that the employees didn’t use all the resources in the workplace and was restricted in their mobility. Further the research shows that some of the intentions, with the implementation of the office concept, are shown in the employees’ experiences and some of the intentions are not shown. The value of this research lies in the fact that the research in this area is limited and the research that exists is done with a quantitative approach. Furthermore, the research illuminates the, all too rarely researched employee-perspective.

Bakgrund: Kontorens utformning påverkar hur organisationer upplevs internt och externt. Utformningen har förändrats genom tiden vilket till viss del beror på samhällsutvecklingen och moden. Aktivitetsbaserat arbetssätt är ett nytt sätt att utforma kontor på och allt fler organisationer väljer idag att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Syfte: Att skapa förståelse för modets inverkan på organisationers utveckling genom att studera implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetssätt.  Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien är en tvärsnittsstudie med datainsamling från mer än ett fall. Åtta kvalitativa intervjuer och två observationer har genomförts.    Resultat, slutsatser: Det finns flera motiv till att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Sänkta kostnader till följd av minskade lokalytor, ökad produktivitet, hänsyn till miljön, ökad attraktionskraft, ökat samarbete och innovationsskapande är exempel på motiv till implementeringen. Utifrån en modemetafor kan det ses en ökad spridning av begreppet aktivitetsbaserat arbetssätt, vilket sker genom konsulter, företag och media. Idén aktivitetsbaserat arbetssätt har rest in i diskursen organisation och håller på att förändra normen som upprätthåller bilden av vad som anses vara det bästa sättet att utforma arbetsplatsen på, det vill säga vad som ger organisationer legitimitet. / The design of the offices affect how organizations are perceived internal and externally. The design has changed over time that to some extents depend on the society development and fashion. Activity-based workplace is a new way to design offices and many more organizations choose to implement an activity-based workplace approach nowadays.  The purpose of the study is to create understanding of the influence of fashion in organizations development by studying the introduction of activity-based workplace. The study is based on a deductive research approach with a qualitative research methodology. The study is a cross-sectional research with data collection from more than one case. Eight qualitative interviews and two observations have been completed. There are several reasons for implementing an activity-based workplace. Reduced costs due to reduced workspace premises, increased productivity, being environmentally responsible, increased attractiveness, collaboration and innovation creation are examples of reasons for the implementation. In a fashion metaphor, the spread of the activity-based workplace concept is increasing provenly, which is done by consultants, companies and the media. The idea of activity-based workplace has entered the discourse of organization and it is about to change the norm that maintains the image of what is considered the best way to design the workplace; that is what gives organizations legitimacy.

Den tekniska utvecklingen i kombination med att organisationer blir allt mer kunskapsintensiva har fött nya arbetssätt som kräver ett nytt sätt att utforma arbetslokaler. Det moderna kontorskonceptet aktivitetsbaserade arbetsplatser innebär att en arbetsplats är utformad efter de arbetsuppgifter som sker inom organisationen. Tidigare forskning och studier visar på flera fördelar med konceptet men få stämmer överens med hur de anställda uppfattar det i praktiken. Därav är syftet med den aktuella studien att undersöka hur anställda inom en kunskapsintensiv organisation uppfattar en aktivitetsbaserad arbetsplats. För att generera en helhetsbild över hur anställda inom en kunskapsintensiv organisation uppfattar en aktivitetsbaserad arbetsplats användes en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät. Respondenterna bestod av anställda på ett företag inom revisionsbranschen och resultatet styrker tidigare forskning inom ämnet där fördelar som bättre kommunikation och samarbete ökar samtidigt som de skapar koncentrationssvårigheter för många anställda. Det visar sig även att anställda anpassar sig olika till det nya konceptet beroende på hur delaktiga de upplever att de fått vara i utformningen av den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Vidare tyder resultatet på att vissa faktorer som är viktiga för att anställda ska trivas på sin arbetsplats såsom att kunna reglera luft-, ljus- och ljudnivå där de arbetar, försvinner i samband med implementeringen av en aktivitetsbaserad arbetsplats. Sammanfattningsvis styrker resultatet tidigare studier om att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen inte är lämpad för alla anställda och skulle behöva utvecklas för att gynna alla delar inom en organisation. / Technological development in combination with organizations becoming increasingly knowledge-intensive, has given rise to new ways of working that call for new ways of designing workplaces. The modern office concept activity-based workplaces means that all workplaces are designed according to the overall work tasks that occur within the organization. Earlier research and studies show several advantages with the concept, but few of them correspond to how the employees perceive it in practice. Hence, the purpose of the current study is to investigate how employees in a knowledge-intensive organization perceive an activity-based workplace. To generate an overall picture of how employees in a knowledge-intensive organization perceive an activity-based workplace, a quantitative method in the form of a web-based survey was used. Respondents consisted of employees in an audit firm and the result reinforces previous research on the subject, where benefits such as better communication and collaboration increases, while on the other hand creates concentration difficulties for many employees. It also turns out that employees adapt differently to the new concept depending on how involved they feel they have been in the design of the activity-based workplace. Furthermore, the result indicates that certain factors that are important for employees to appreciate their workplace, such as being able to regulate airing, light and noise levels where they work, disappear due to the implementation of the activity-based workplace. In sum, the study confirms previous research, showing that the activity-based workplace is not suitable for all employees and would need to be further developed and adapted in order to benefit all parts of an organization.

Uppsatsen syftar till att undersöka en aktivitetsbaserad arbetsplats och de anställdas upplevelser av att arbeta på en sådan. Frågeställningarna berör vilka möjligheter och utmaningar som kan identifieras på en aktivitetsbaserad arbetsplats, samt hur de anställda beskriver övergången till ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Det teoretiska ramverk som presenteras berör begrepp om fysisk arbetsmiljö, organisatorisk och social arbetsmiljö, integrering och segmentering, extern- och intern reglering, samt den så kallade krav-kontroll och stödmodellen. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har präglat denna uppsats. Det empiriska materialet är insamlat genom åtta semi-strukturerade intervjuer med anställda som arbetar på en aktivitetsbaserad arbetsplats. Målet har varit att fånga de intervjuades upplevelser, åsikter och känslor om uppsatsens ämne. Studiens resultat har gett en ökad förståelse för hur anställda upplever och beskriver sin aktivitetsbaserade arbetsplats. De möjligheter som har konstaterats handlar om den kontroll och flexibilitet informanterna har fått i och med arbetssättet, samt att de fått större kontroll och utbyte gällande de sociala relationerna på arbetsplatsen. De utmaningar som uppmärksammats berör huvudsakligen hur individuella preferenser och personlighetsdrag kan påverka upplevelsen av en aktivitetsbaserad arbetsplats. Resultatet visar även att informanterna beskriver övergången till aktivitetsbaserat som relativt positiv, eftersom de har varit delaktiga i processen och i och med övergången till aktivitetsbaserat fått större självbestämmande än innan implementeringen. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har delvis förbättrats i och med större valmöjligheter, medan den fysiska har några utmaningar kvar, speciellt gällande anställdas koncentrationsmöjligheter och arbetsplatsens lokaler.

I ett samhälle som ständigt utvecklas sker en hel del förändringar på arbetsplatsen. Dessa förändringar kan innebära omorganisering, omstrukturering och ändringar i kontorsmodellen. Den här studien är en kvalitativ forskning genomförd i företag som har genomgått förändringen till aktivitetsbaserade kontor. Den här studien presenterar intervjuer som är genomförda på företag i Sverige som har genomgått förändringen till aktivitetsbaserade kontor. Syftet är att jämföra lärande via kommunikation och tekniska hjälpmedel på den nya kontorsmodellen med den föregående kontorsmodellen. Tidigare forskning visar att aktivitetsbaserade kontor har mestadels positiva aspekter då kontorets inredning, zonindelning och tekniska hjälpmedel leder till utveckling hos medarbetarna. Undersökningen är genomförd med deduktiv forskningsansats där den sociokulturella lärandeteorin används som utgångspunkt för analys av resultatet. Resultatet presenterar möjligheter i aktivitetsbaserade kontor som leder till utveckling och vidgar medarbetarnas kunskaper. Detta sker genom medarbetarnas vilja till att utvecklas.

Kontor på arbetsplatser har sedan länge sett väldigt lika ut och därmed format ett arbetssätt som inte varierar tillräckligt mycket. Detta arbetssätt håller i dagsläget på att ändras till ett aktivitetsbaserat arbetssätt, vilket innebär att den anställde till större del själv kan bestämma var denne ska utföra sitt arbete. Arbetsplatsen ger då ett val att variera arbetsmiljön beroende på arbetsuppgift och situation. Denna typ av förändring av både arbetssätt och kontor ska genomföras i stadshuset i Skellefteå kommun, där förvaltningen ”Support och Lokaler” ska utföra en pilotversion. Syftet med denna studie var att undersöka hur ledarskapet kan förväntas förändras och bäst utövas då Skellefteå kommun byter till en aktivitetsbaserad arbetsplats och vilka för- och nackdelar detta kan medföra. För att ta reda på detta har information samlats från tio chefer från olika arbetsplatser i Sverige som i nuläget aktivt arbetar med en aktivitetsbaserad arbetsplats. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativ då syftet var att få en förståelse hur en ledare arbetar och beter sig i ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Enligt de chefer som har intervjuats har de kommit närmare sina medarbetare i det aktivitetsbaserade arbetssättet. Tillgänglighet och närvaro är två egenskaper som cheferna ansåg vara viktiga när de arbetar aktivitetsbaserat. Ingen av cheferna som har intervjuats vill byta tillbaka till det traditionella kontoret som de tidigare arbetat på vilket tyder på att deras upplevelse av det aktivitetsbaserade arbetssättet är positiv. / For a long time, offices have been constructed in similar ways and thus formed a way of working that may not vary enough. This approach is however about to change into an activity-based approach, which means that the employee can decide where to perform his or her assignments. The workplace then provides an option for the employee to vary the work environment depending on the task and situation. This type of change in work methods and offices will be implemented in the town hall in the municipality of Skellefteå, and the administration called “Support and Facilities” was chosen to do a pilot project. The purpose of this study was to investigate how leadership can be expected to change and exercised when Skellefteå municipality switches to an activity-based workplace and what advantages and disadvantages this may involve. Information has been gathered from ten managers from different workplaces in Sweden, who currently work in activity-based workplaces. The method used in this study is qualitative, as the aim was to gain an understanding of how leaders work and behave in an activity-based approach. According to the managers who were interviewed they have come closer to their employees in the activity-based approach. Availability and presence are two qualities that managers considered to be important in this type of approach. The results demonstrate that the managers who were interviewed do not want to switch back to the traditional office that they used to work in, indicating that their experience of the activity-based workplace is positive.