Dagens upplevelsesamhälle är baserat på upplevelser där konsumtion och njutnings besitter en central plats i offentligheten, där människor ger mening åt sina liv genom nya spännande upplevelser. Turismen kan därför anses ha en speciell betydelse och central roll i samhället. I och med turismbranschens komplexitet så inkluderar den många delar av samhällets näringar. Enligt vissa uppfattningar finns det ingen start för turismen, utan alla delar går in och förlitar sig på varandra. Trots den fragmenterade värld turismen skapat finns det fyra simpla begrepp som beskriver turismens grundläggande faktorer åka, bo, äta, göra.  Inom turismen fungerar evenemang som en av de viktigaste motivationerna för människors vilja att resa. I Karlstad utgör Löfbergs Arenas evenemang och attraktionskraft en viktig reseanledning som smittar av sig på stadens övriga näringsliv. Planeringsprocesser skapas i syfte att förebygga troliga kriser, samtidigt förblir vissa kriser oförutsägbara. Utifrån vår studie kan avläsa att restriktionerna som kommit till följd av Covid-19 pandemin har inneburit att Löfbergs Arena omöjligt kunnat förhålla sig till någon fast planeringsprocess. Detta eftersom restriktionerna hela tiden ändrats och att det inte funnits någon fast grund att utgå ifrån. Istället har verksamheten flexibelt fått spekulera i potentiella utvecklingsmönster, för att sedan snabbt kunna anpassa sitt arbetssätt i samma stund som nya restriktioner förmedlas från den svenska staten.  Covid-19 pandemins restriktioner har samtidigt även hindrat näringsidkarens möjligheter för att verka optimalt och fått evenemangen att försvinna. Detta gör att reseanledningen i många avseenden försvunnit, något som bidragit till minskat besökarantal. Studiens intervjuer har påvisat att de olika verksamheterna gynnas av de evenemang som arrangeras i Löfbergs Arena. I och med evenemangens bortfall som kommit till följd av Covid-19 pandemins restriktioner, har flera av de intervjuade verksamheterna fått erfara negativa effekter. Varsling av personal, ett reducerat gästantal, ekonomisk förlust och i ett avseende en hel verksamhet på paus är några av Covid-19 pandemins förödande konsekvenser. Utifrån dessa aspekter kan vi slutligen avläsa att evenemangens avsaknad har haft en ytterst negativ effekt på Karlstads näringsliv.

Idrottsarenor, och för denna uppsats del, ishockeyarenor, har med åren kommit att få större betydelse än bara den betydelsen den skapar för själva idrottsföreningen och laget som spelar där. Allt fler arenor har fått ett så kallat multi koncept och således blivit multi-arenor. Arenor som kan användas till en rad olika evenemang, som exempelvis ishockeymatcher, curling turneringar, konferenser, musikkonserter och andra typer av evenemang. I denna studie, med hjälp av tre studieobjekt, Läkerol arena i Gävle, Löfbergs arena i Karlstad och Cloetta Center i Linköping, avser författarna att belysa och bättre förstå fenomenet med multi-arenor. Främst utifrån vilken betydelse en sådan arena har för besöksnäringen i staden, hur arenan kan skapa nya evenemangsmöjligheter, om den förbättrar stadens image som helhet och om en sådan arena kan fungera som en symbol. För att bättre förstå detta fenomen kommer uppstasen ha ett producentperspektiv, det vill säga att uppsatsen kommer fokusera kring producenterna av arenan och turismnäringen i de aktuella städerna. Genom detta är de metoder som använts i denna studie främst kvalitativa intervjuer med producenter, det vill säga arenaansvariga och kommunföreträdare för besöksnäringen. Vidare har även en innehållsanalys av de aktuella städernas resebroschyrer gjorts, för att se hur arenan används i marknadsföringen och så har även de respektive länens regionala utvecklingsplaner studeras, för att se hur de avser använda sin multi-arena. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts för detta är en socialkonstruktivistisk teori, med en hermeneutisk tolkningslära. Dem teorier som främst använts i denna uppstats, för att belysa problemområdet och besvara syftet, är teorier kring evenemang, sportevenemang, multi-arenor, evenemangsplanering, konkurrens, regional utveckling, imageskapande och symboler. Den empiriska insamlingen av data presenteras sedan i tre kapitel (5,6 och 7), där det första av dessa kapitel inriktas mot befintlig marknadsföring och planering, således data från resebroschyrer och regionala utvecklingsplaner, medan de två övriga empirikapitlen fokuserar kring dem intervjusvar som inkommit till denna studie, och har således större fokusering kring producenternas åsikter, förhoppningar och arbetsmetoder för att skapa en attraktionskraftig arena. Sedermera analyserars den insamlade datan mot de tidigare presenterade teorierna i kapitel 8, där även en viss diskussion förs kring de berörda områdena, för att sedermera komma fram till de mer avgränsade slutsatserna som denna studie mynnar ut i. Där de främsta slutsatserna är att de olika arenorna har bidragit till att skapa större evenemangsmöjligheter för de olika städerna, arenorna har även förbättrat städernas image, och kan också i vissa fall fungera som symboler för de olika städerna. Genom detta, möjliggörs det att konstatera att arenorna har haft en positiv inverkan på turismströmmarna till de olika städerna, dock är det fortfarande så att samtliga arenor fortfarande är av störst relevans för de respektive ishockeylagen som spelar där. Det finns också sociala skillnader mellan de tre städerna som medför vissa skillnader dem emellan, men de övergripande dragen är detsamma för samtliga tre studieobjekt. / Sports centers, and in the case of this study, ice hockey arenas, have begun to bear more meaning than just an arena for sporting events and for the local athletic association. More and more stadiums have been developed into so called multi-purpose stadiums, and that means that those stadiums can host more than one form or type of event, whether it is a concert, sports meet or a convention. This study focuses on three different multi-purpose stadiums in three different Swedish cities. These stadiums are Läkerol Arena in Gävle, Löfbergs Arena in Karlstad and Cloetta Center in Linköping. By studying these stadiums, the authors of this study want to examine the phenomenon with multi-purpose stadiums. The authors want to see how much a multi-purpose stadium of this sort affects the tourism in a city that has one such stadium, furthermore if said stadium can be able to create new possibilities for events, if the stadium improves the city’s image and if such a stadium can become a symbol for a city or region. To better understand this phenomenon, this study will follow the producers’ perspective, that is, focus on the different producers that help develop the arena, attract new events as well as the producers of the tourism industry in these cities. This paper will use methods for research that focus on qualitative interviews with different producers, that is, those in charge of the stadiums and those in charge for the tourism industry in each city. This study furthermore includes a content analysis of these different cities’ travel brochures, to see how the stadium is being branded in said brochures. In addition to the brochures, the regional development plans of Gävle, Karlstad and Linköping, have also been studied to see whether or not the stadium in each city is included in their plans for further development. The epistemological approach of this study is of a social-constructivist type with hermeneutic interpretation learning. The various theories used for this paper, help to illustrate the problem area and further answer the aim of this study. These theories have their roots in events, sporting events, multi-purpose stadiums, event planning, competition, regional development, image-making and symbolism. The empiric data is presented further through chapters 5 to 7, where the first of these chapters focuses on existing branding and planning, thus presenting the information gathered from brochures and regional development plans whereas the remaining two chapters present the information gathered from the interviews that where conducted during this study, and thus focus on the producers thoughts, hopes and work methods to create a highly attractive stadium. The last chapters consist of the analysis of the gathered empirical as well as the theoretical material, where a discussion is held about the affected fields, to come to conclusions that mark the ending of this study. The main conclusions being the contribution the various stadiums make towards broader event possibilities for the various cities as well as the improved images of said cities with the help of these multi-purpose stadiums and the symbolic value these stadiums have brought to the cities and regions they are built in. To conclude this, these stadiums have had a positive impact on the tourism flows within their cities. Although, one must remember that these stadiums are most relevant to the hockey teams that play in these stadiums. Furthermore, there are some social differences between the cities of Gävle, Karlstad and Linköping that differentiate these cities from one another, but the overall traits are still very similar between these three study objects.