Detaljplaner upprättas och antas när områden ska exploateras och bebyggas. Plan- och bygglagen säger att vissa handlingar måste upprättas under detaljplaneprocessen. Ett dokument som ofta upprättas, i synnerhet vid större exploateringsprojekt, kallas för gestaltningsprogram. Upprättandet av gestaltningsprogram är däremot inte ett krav uttryckt i lagen. Gestaltningsprogram upprättas framför allt för att det finns en önskan om att kunna få en bild av det nya områdets karaktär och stil. Gestaltningsprogram kan skilja sig åt. Vissa gestaltningsprogram innehåller avancerade illustrationer och mycket detaljerade element. Andra gestaltningsprogram är betydligt enklare med färre skisser och mindre i sitt omfång. Dessutom kan gestaltningsprogrammen även skilja sig åt hur de förhåller sig till detaljplanen. Syftet med uppsatsen är att undersöka gestaltningsprogram i relation till detaljplan dvs. hur den juridiska kopplingen ser ut. I arbetet undersöks tio stycken detaljplaner med motsvarande gestaltningsprogram från fem kommuner i Stockholms län. Undersökningen beskriver hur gestaltningsprogrammet ser ut, och vilken detaljeringsgrad de har. Vidare undersöks om det finns någon hänvisning till gestaltningsprogrammet i planbestämmelserna och hur de är formulerade. Det som undersöks i de olika fallen är om gestaltningsprogrammet ska följas i detalj eller om det mer fungerar som ett vägledande dokument för områdets gestaltning. Utifrån resultatet av undersökningen i denna uppsats går det att identifiera minst olika typerav kopplingar mellan detaljplan och gestaltningsprogram. Planbestämmelsernas kan hänvisa:1. till hela gestaltningsprogrammet2. konkret till en viss sida i gestaltningsprogrammet3. planbeskrivningen hänvisar till gestaltningsprogrammet4. inte alls hänvisa(5. genom informationsruta, ej planbestämmelse)I slutet är alla gestaltningsprogram sammanfattade med hänvisningar till de olika typerna av kopplingar. Det finns även idéer på andra frågeställningar gällande gestaltningsprogram som är intressanta att undersöka.