Sedan mitt andra år på musikhögskolan har jag utforskat det rumsliga som en del av min konstnärliga praktik. Att använda mig av rummet och rörelsen av ljud i rummet har varit en stor inspiration och ett förhållningssätt i mitt komponerande. Föreställningen om hur musikerna är placerade i rummet eller hur musikern rör sig och hur ljudet färdas i rummet är koncept som har integrerats i mitt skapande. Dessa koncept är både imaginära samtidigt som de relaterar till det fysiska rummet, det vill säga mitt skrivande är starkt kopplad till konsertupplevelsen. Mitt intresse för livekonst och relationen mellan musiker och publik är en viktig del av min praktik. Denna text utgår från tre verk som berör temat rumslighet på olika sätt. / <p>Denna konsert består av tre, vanligtvis självständiga verk, som för detta tillfälle går samman och bildar en gemensam helhet. Musikerna är utspridda i rummet och så väl är publiken. Det är en konsert som även kan ses som en föreställning. Rörelse är i fokus - ljudligt, spatialt och koreografiskt.</p><p>Idle, för solo viola och en högtalare</p><p>Musiker: Victor Guaita</p><p>The night echoes, för stråkkvartett</p><p>Musiker: Maya Bennardo (vln), Lachlan O’Donell (vln), Victor Guaita (vla), Sven Risberg (vc)</p><p>Untitled, för solo piano och 16 högtalare</p><p>Musiker: Arttu Ahovaara </p><p>Konsertlängd: ca. 40 min (utan paus)</p>

I en narratologisk studie granskas spatialitet i skönlitterär prosatext. I texten undersöks några spatiala nivåer som kan länkas till extradiegetisk berättarinstans och "normal" perception kontra drömmar och visioner hos karaktärer inom diegesen. Till den narratologiska studien kopplas undersökningsmodeller hämtade från det som med en paraplyterm kallas kognitiv poetik och som behandlar både den litterära texten och läsarens perception och kognition i läsprocessen. I studien berörs också den fiktiva berättelsen betraktad som "värld" ur ett litteraturteoretiskt och filosofiskt resonemang kring begreppen "actual world", "possible worlds" och "fictional worlds".  Det övergripande syftet är att förklara hur text och läsarkognition samspelar för att skapa mentala, rumsliga "bilder" hos läsaren, bilder som kan skifta mellan olika läsare och som resulterar i den berättelsens "värld" som läsaren upplever. Som grundtexter i avhandlingsarbetet används Eyvind Johnsons Krilonsvit.

Med bakgrund i hur normer om genus och arbete kan orsaka ojämlikhet på arbetsmarknaden fördjupar sig denna studie i Norrbotten som plats. Syftet är att undersöka hur kommunala arbetsmarknadsenheter i Norrbotten utmanar eller återskapar strukturell ojämlikhet på arbetsmarknaden. Med teoretiska perspektiv på klass, arbete, genus och spatialitet tar begrepp som den ideala arbetaren, könande och ojämlikhetsregimer fasta på hur ojämlikhetkan utmanas eller reproduceras inom dessa organisationer. För att svara på syftet har en fallstudie bestående av tre kommunala arbetsmarknadsenheter i Norrbotten undersökts genom åtta enskilda, semistrukturerade intervjuer med chefer och personal. Kommunerna benämns i studien utifrån deras lokala förutsättningar som Gränskommun, Kustkommun och Inlandskommun. Resultatet visar att de kommunala arbetsmarknadsenheterna har möjlighet att utmana strukturella ojämlikheter på arbetsmarknaden. Exempelvis har personalen möjlighet att se individen bortom sociala kategoriseringar, vilket gör att de kan erbjuda insatser som inte bygger på stereotypa normer utan i stället vad individen säger sig vilja arbeta med. Det visar sig även att arbetsmarknadsenheterna förhåller sig till lokala arbetsmarknadsförutsättningar eftersom verksamheternas mål handlar om att ge deltagarna progression mot arbete. Därmed beskrivs i vissa fall en svår balansgång mellan individens och arbetsmarknadens behov, där för mycket fokus på arbetsmarknadens behov riskerar att reproducera ojämlikhet på arbetsmarknaden. Vidare forskning om aktiveringspolitik föreslås därför fokusera på fler sociala kategorier utöver kön och klass, exempelvis etnicitet. Detta skulle kunna synliggöra på vilket sätt ojämlikhet riskerar att reproduceras i samtidens gröna samhällsutveckling. / Based on how norms about gender and work can cause inequality in the labor market, this study delves into Norrbotten as a place. The aim is to investigate how municipal labour market units in Norrbotten challenge or contribute to structural inequality in the labour market. With theoretical perspectives on class, work, gender and spatiality, concepts such as the ideal worker, gendering and inequality regimes address how inequality can be challenged or reproduced within these organizations. To answer the purpose, a case study consisting of three municipal labour market units in Norrbotten has been investigated through eight individual, semi-structured interviews with managers and staff. The municipalities are named in the study based on their local conditions as Border Municipality, Coastal Municipality and Inland Municipality. The results show that the municipal labour market units have the opportunity to challenge structural inequalities in the labour market. For example, the staff have the opportunity to see the individual beyond social categorizations, which means that they can offer interventions based on what the individual wants to work with, and not stereotypical norms. It also turns out that the labour market units relate to local labour market conditions because the goal of the activities is to give the participants progression towards work. In some cases, this describes a difficult balancing act between the needs of the individual and the needs of the labour market, where too much focus on the needs of the labour market risks reproducing inequality in the labour market. Further research on activation policies is therefore proposed to focus on more social categories in addition to gender and class, such as ethnicity. This could highlight the way in which inequality risks being reproduced in today's green transition. / <p>2024-05-30</p>

The following master’s thesis consists of an analysis of the narrative positions in the novel The Faculty of Dreams of Sara Stridsberg, a literary fantasy written about the life of the writer and radical feminist Valerie Solanas. Through my thesis I argue that the implicit author, the narratological position of the narrator, and the character called “The Narrator”, all three belong to, and constitute, the fictional character Valerie. In order to conduct this analysis I use narratological theory, with Shlomith Rimmon-Kenan and Mieke Bal as primary theorists, along with theory concerning spatiality and temporality. The analysis is backed up with metafictional theory as well as research into physical and mental reactions caused by trauma, conducted by Bessel van der Kolk. The analysis is sectioned into four parts, with every part focusing on a specific topic: “The Narrator’s” dialogues with Valerie, the novels five different sections (“Land of Bambi”, “The Oceans”, “The Laboratory Park”, “The Factory” and “Love Valerie”), the presence of the cursive fragments and finally the alphabetical lists which appear at different occasions in the novel. The novel acts as a reclamation of power as Valerie recovers her stolen voice, giving herself the opportunity of narrating her own life. The fictional character Valerie salvages her autonomy and receives her rectification by rewriting conversations which have taken place in court rooms, psychiatric hospitals and between different people in her life. She is no longer an external spectator of her own life. Instead she is the one in charge. The narratological levels have collapsed. Only Valarie remains.