I läroplanen för grundskolan står det att skolan ska bilda demokratiska medborgare samt atteleverna ska ges utrymme till att utveckla jämställdhetstänk. Däremot visar studier ochforskning på att skolan inte ger den kvinnliga delen utav historien lika stort utrymme som denmanliga. Denna studie syftar till att undersöka lärares erfarenheter av att inkludera kvinnansroll genom historien samt framställa elevernas perspektiv på kvinnans betydelse genomhistorien. Genom kvalitativa intervjuer framställs lärares och elevers erfarenheter inom ämnenajämställdhet och historiska kvinnosyn. Det framkommer att lärarna planerar innehåll ochundervisningsmetoder utifrån tidsbrist samt att innehållet påverkas utav en mängd faktorer somelevernas ålder, tillgänglighet på material och prioriterad kunskap. Eleverna upplever en ensidigundervisning och finner att skolans läromedelsbok inte tar upp tillräckligt om kvinnornashistoria. Både elever och lärare ser att material utöver skolans egna läromedelsbok har störrevidd om kvinnans del och roll i historien. / In the curriculum for primary school it says that the school should form demokratic citizens andthat the pupils should be given equipment to evolv equality thinking. On the other hand doesstudies and research show that schools do not give the female part of history as much space themale part. This studie aims to investigate teachers experiences to include the female rolethrough history and produce pupils perspective on the womans significance through history.The qualitative interviews produce teachers and pupils experiences in the subjects sequalityand view on womens history. It appears that the teachers plans the content and teaching methodsout of lack of time and that the content is affected by an amount of factors such as pupils age,accessabillity on material and prioritized knowlege. The pupilz experience an one-sidededucation and finds that the school´s learning material (textbook) does not bring up the womenshistory enough. Both pupils and teachers that material beyond the schools learning material(textbook) has broader width about the female part and role through history.

No description available.

<p>The purpose with this essay is to study if the exhibition, <em>Maria-Drömmen om kvinnan </em>has a gender perspective and if it contributes to the history of art. The study shows what kind of women the exhibition illustrates and what kind of perspective it has. By telling about the black Madonna I also show that there is another representation of the middle age women in the Roman Catholic Church at this time that the exhibition not have included. The study is also going to illustrate the difference between a genderperspektiv in art and a women’s perspective. I use the world of art and a study from the government to explain how the gender perspective can be used.</p>

The purpose with this essay is to study if the exhibition, Maria-Drömmen om kvinnan has a gender perspective and if it contributes to the history of art. The study shows what kind of women the exhibition illustrates and what kind of perspective it has. By telling about the black Madonna I also show that there is another representation of the middle age women in the Roman Catholic Church at this time that the exhibition not have included. The study is also going to illustrate the difference between a genderperspektiv in art and a women’s perspective. I use the world of art and a study from the government to explain how the gender perspective can be used.

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktärer porträtteras i romantisk komedi genom att närmare studera begreppet ”Manic Pixie Dream Girl”. Detta begrepp leder till missförstånd om kvinnans roll i filmens värld och skapar diskussioner om jämställdhet och västerländsk berättarkultur. Syftet med denna uppsats är att undersöka två kvinnor i två olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nämns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det således är motiverat att argumentera att karaktärerna upprätthåller sexistiska synsätt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger på kommer främst från feministisk teori, men även från Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken. För att analysera det utvalda materialet används en skräddarsydd karaktärsanalytisk metod. Resultatet visar att, trots att de kvinnliga karaktärerna må uppfylla några eller flera av de kriterier som Rabin ställer fram så innebär inte det direkt att karaktärerna är endimensionella och, i förlängning, overkliga porträtt av kvinnor i allmänhet. / This essay deals with how female characters are portrayed in romantic comedies by studying the "Manic Pixie Dream Girl"-phenomenon closer. This concept leads to misunderstandings about women's roles in the world of cinema and creates discussions about equality and Western storytelling. The purpose of this essay is to study two women in two different romantic comedies and study if they meet the criteria Nathan Rabin, the man who coined the term “Manic Pixie Dream Girl”, has announced to be qualities of a Manic Pixie Dream Girl and whether it is justified to argue that the female characters maintain sexist ideals. The theoretical basis on which the essay is based primarily comes from feminist theory, but also from Laura Mulvey’s theory of scopophilia and “the male gaze”. To analyze the selected material I have chosen to use a customized method of character analysis. The results show that, despite the fact that the female characters may meet some or more of the criteria Rabin have announced, the material does not directly imply that the characters are one-dimensional and, in extension, improbable and unreal portraits of women in general.

The purpose of this essay was to analyse the way two Swedish parties, The Swedish Democrats and the Nordic Resistance Movement, represent women in articles written for members of their parties. The qualitative analysis was done on a small number of articles using Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis and with the theoretical framework of mainly Frank Ankersmits aesthetic representation, but also metapolitics and red and blue pill. The main questions that has been answered are how women are represented in the articles, i.e. what roles they are given, and how this is motivated, including also how women can be attracted to these discourses. The result of this essay has shown that the discourses uses by the two parties are connected in a way, to support each other, instead of putting forth other arguments. The role of the woman as mother and wife works because as a part of it, her role is also to support men. Without that he cannot be the man he is supposed to be, and the woman cannot either, because feminism is destroying that possibility.

Sedan långt tillbaka i tiden har sexualisering använts inom marknadsföring som ett strategiskt verktyg för att öka och bibehålla konsumenters uppmärksamhet. Numera har digitaliseringen av marknadskommunikation lett till att konkurrensen om konsumenters uppmärksamhet är hårdare än någonsin. Kvinnor sexualiseras i högre grad än män och denna sexualisering har både ökat och tagit sig an nya former. Samtidigt som sexualiseringen av kvinnan förekommer befinner sig världen i fjärde vågens feminism vilket sätter press på marknadsföringskulturen. Att sexualiseringen av kvinnan inom marknadskommunikation kan samexistera med en alltmer utsträckt feministisk rörelse utgör ett mysterium vilket väckte vårt intresse att utföra denna studie. Tidigare forskning har haft ett starkt fokus på sexuella symboler som enskilda enheter vilket gör att ett forskningsgap dessutom existerar kring hur dessa symboler samverkar för att formge sexuella budskap. Studiens syfte är att förklara hur sexualiseringen av kvinnor tar form i fotografier publicerade som digital marknadskommunikation på sociala medier, hos modeföretag av typen fast fashion. Frågeställningarna vi ämnar besvara är följande: Hur ser symbolik för sex ut i bilder publicerade på instagram, utifrån innehåll med kvinnliga modeller? På vilka sätt används symboler för sex för att forma sexuella budskap i dessa bilder? Vilka sexuella budskap är det som utformas i dessa bilder? Vi studerar hur sexuella symboler används och kombineras för att identifiera vilka sexuella budskap som förekommer inom digital marknadskommunikation idag. Som grund till studien ligger ett teoretiskt ramverk som använts för att utveckla en analysmodell för sexualisering av kvinnor i bilder. Studien är fokuserad på tre fall vilka utgörs av modeföretag av typen fast fashion. Datainsamling av bilder har gjorts från respektive företags instagramkonto och bilderna har sedan analyserats genom semiotisk bildanalys utifrån den analysmodell vi själva tagit fram. Resultatet visar på fyra olika sexuella budskap som förekommer inom digital marknadskommunikation och hur symboler för sex används för att formge dessa. Resultatet påvisar att en isolerad symbol inte gör en bild sexuell, utan att de måste kombineras för att de sexuella budskapen ska uppstå. De sexuella budskap som identifierats är känslan att vara på plats med modellen, utrymme för fantasi, sexuell makt och sexigt utseende. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning kring vilka symboler för sex som förekommer inom marknadskommunikation. Resultatet utvecklar även tidigare forskning och bidrar med ny teoribildning genom att identifiera hur dessa symboler används för att skapa sexuella budskap och vilka budskap som förekommer. Resultatet tyder också på är att sexualiseringen inom marknadskommunikation idag sker på ett subtilt sätt. Studien är begränsad till segmentet fast fashion, vidare forskning föreslås därför undersöka sexuell symbolik i andra segment av modebranschen. Studien är också begränsad till samtiden, vidare forskning föreslås som jämför sexuella budskap idag med hur dem formgetts historiskt. / Sexualized messages have since long ago been used as a strategic tool to create and maintain the attention of consumers. The digitalization of marketing communication has led to an especially increased competition for consumers' attention. Women are being sexualized more than men and this sexualization has both increased and taken on new forms. While this sexualization of women are carried through, the world is experiencing a fourth wave of feminism which is putting pressure on the marketing culture. That these two phenomena can coexist creates a mystery which awakened our interest to execute this study. Previous research has had a strong focus on solely symbols for sex, which means that there also exists a research gap how these symbols are being used to create sexual messages.The purpose of this study is to explain how the sexualization of women takes form in photographs published as digital marketing communication on social media, by fast fashion companies. The questions we intend to answer are: based on content with female models, what symbols for sex are used in pictures published on Instagram? In which ways are symbols for sex being used to create sexual messages in these pictures? What sexual messages are being created? The thesis is written in Swedish. We study how symbols for sex are being used and combined to identify what kind of sexual messages that exist in digital marketing communication today. A theoretical framework lays ground for the study and an analysis model for sexualization of women in pictures has been developed based on this framework. The study is focused on three cases in the form of fast fashion companies. Data collection was carried out through the collection of pictures from the company’s instagram accounts, and the data were analyzed through a semiotic picture analysis with help of the analysis model. The result of the study identifies four different sexual messages that exists in digital marketing communication and shows how symbols for sex are being used to create these. The results also shows that a symbol alone does not make a picture sexual, but that they need to be combined for sexual messages to be created. The sexual messages which were identified are the following: the feeling to be beside the model, room for sexual fantasies, sexual power and sexy appearances. The result of the study confirms previous research on what symbols for sex that are being used in marketing communication. Our results also expand previous research and contributes with new theories. This through the identification of how symbols for sex are being used to create sexual messages and what these messages are. The results also indicate that the sexualization of women nowadays is carried out in a discrete way. This study is limited to the fast fashion segment. Future research could examine if the sexualization of women takes different forms in other segments. This study is also limited to current day. Future research could therefore compare contemporary sexualization of women with historical such.

The intent of this paper is to study the growing trend of depicting the female body in interior design and the creators behind them. The naked female body is a recurring subject in western european art, often depicted as an object of desire in line with the conventions and ideas of the time. A rising interest in interior design along with feminisms body positivity movement has led to a wide range of products on the market depicting the female body. However these products may not always be aligned with feminist values and could instead be seen as objectifying and upholding old art traditions. By looking at different categories of producers, the study analyzes the creators intention and how this affects the meaning and interpretation of the piece. The analysis is done using feminism, marxism, and semiotic theory as theoretical frameworks. Smaller creators operating on instagram, have used the naked female body as an expression against patriarchal views with an intention to portray the female body as naked instead of nude for the male gaze. The intention is clear as well as the presence  of the creator in the handmade objects. In contrast, for big companies that massproduce through factory manufacturing the intention gets lost and the hands that create are left anonymous. This results in a different interpretation of the female body and a higher risk of objectification.

Den svenska skolan skall bl.a. vila på en kristen tradition enligt Lgr 11, men benämner inte närmre vems kristna tradition eller hur denna tradition bör ta sin form i klassrummet. Att tolka den kristna traditionen kan göras på många sätt, men för att exemplifiera problematiken i tolkningar så utgår uppsatsen från att belysa hur mångfacetterat ett resultat kan bli även vid ett par utvalda bibelberättelser från en relativt homogen grupp uttolkare. Syftet för den här konsumtionsuppsatsen är att undersöka vad kvinnliga exegeter belyser när de beskriver hur kvinnor interagerar med Jesus i två utvalda berättelser ur Nya testamentets evangelier. Exegeternas beskrivningar utreds också komparativt för att finna skiljaktigheter och liknelser. Vidare förs det även en didaktisk diskussion kopplat till skolans religionsundervisning om hur tolkningar kring en och samma berättelse som didaktiskt medel kan berika undervisningssammanhang i klassrummet.     Resultatet i uppsatsen visar både hur exegeterna har laborerat fram sina tolkningar och vad dessa tolkningar resulterat i för bibelberättelserna. I ett komparativt arbetssätt utvidgar exegeterna kontexten för bibelberättelserna på macronivå för att understödja den närmre analys de för på micronivå. De finner stöd i bl.a. lingvistik, utombibliska dokument och kulturella företeelser för att understödja deras argumentation om kvinnorna i de bibliska berättelserna. Kvinnorna i de båda bibliska berättelserna porträtteras på ett nytt sätt och utmärks av vissa exegeter till både apostel och lärjunge.     Resultatet för den religionsdidaktiska diskussionen utmynnas i både hur elever och främst lärare bör anamma en reflexivitet för att granska sig själva och hur tolkningar görs i vardagen för att kartlägga mönster där exotifiering och maktförskjutningar sker när religioner behandlas i klassrummet. Religionsdidaktikernas pedagogiska verktyg gynnar elevernas analyserande förmågor och kritiska tänkande vid exempelvis komparativa tolkningsövningar av urkunder. Hos läraren uppmanas en självkännedom genom att aktivt kunna belysa hur tolkningar av religioner förs i klassrummet och ifall det görs på någons bekostnad. Genus förs som en diskussionspunkt i förhållande till uppsatsens val att låta kvinnor ta plats och tolka religion. Genom genus kan en androgyn syn på religionsdidaktik framföras och låta en inkludering ske i religionsdiskursen där kvinnor inte längre är en åtskild minoritet inom religion, utan en aktiv och inkluderande part.

Jag har ägnat denna uppsats åt att undersöka Kungliga Konstakademiens elevtidning Palettskrap från och med att det grundades 1877 till och med 1904.Tidningen består av anteckningar, protokoll och en mängd med bilder såsom porträtt, illustrationer och skämtteckningar. Mitt syfte har varit att se hur konflikten kring kvinnorollen generellt och kvinnliga konstnärsrollen specifikt kommer till uttryck under det sena 1800-talet i en intern elevtidning som Palettskrap. Jag har huvudsakligen utfört bildanalyser men även lyft fram text ur Palettskrap som har varit relevant för mitt ämne. Jag har analyserat bildernas uttryck och bildbudskap utifrån Roland Barthes semiotiska metod. För en genusmedveten och kritisk blick på det konsthistoriska sammanhanget, har jag har tillämpat ett feministiskt perspektiv som varit verktyg för att dekonstruera den maskulina myten om modernismen och konstnären. Min undersökning visar att det finns två etablerade stereotyper/kategorier av den kvinnliga konstnären: den ”okvinnliga” konstnären och ”amatören”. Dessa två stereotyper återspeglar den borgerliga synen på kvinnlighet/femininitet som oförenlig med konstnärsrollen. / I have dedicated this essay in researching the journal Palettskrap founded by students at the Royal Swedish Academy of Arts in 1877. Palettskrap consists of notes, protocols and a variety of images such as portraits, illustrations and satirical cartoons. My purpose has specifically been to see how the conflict of the woman artist is articulated during the late 1800's in a student journal such as Palettskrap, and also more generally, how the woman's role in society is articulated. I have primarily analyzed images but I have also exposed text from Palettskrap which has been relevant to my subject matter. By using Roland Barthes' semiotics, I have analyzed the images' expression and message. For a gender-sensitive and critical eye on the art historical context, I have applied feminist theory which has been useful in deconstructing the masculine myth on modernism and ”the artist”. My research shows that there are two established stereotypes/categories of the woman artist: the ”unwomanly” artist and the ”amateur”. These two stereotypes reflect the bourgeois notions of womanhood/femininity as incompatible with the role of the artist.