No description available.

Matturism och närproducerade måltider har fått allt mer uppmärksamhet inom turismnäringen på senare år. I skrivande stund pågår ett projekt kallat Sverige – det nya matlandet som åsyftar att göra Sverige bäst på mat i Europa. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter som finns till att skapa närproducerade måltider och hur dessa i sin tur kan bidra till besökarens helhetsupplevelse. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där personliga intervjuer ägt rum med personer från projektet Sverige – det nya matlandet eller som på annat sätt är involverade i matturism. Stockholms skärgård med öarna Utö och Ornö har fått svara för det lokala perspektivet på undersökningen. Utifrån intervjuerna har flera slutsatser framkommit. Det finns möjligheter att bedriva matturism med närproducerade råvaror och efterfrågan växer, men en viss problematik har dock kunnat identifieras. Det krävs bättre samverkan, större vilja, mer kunskap och mod för att satsa på närproducerat i större utsträckning, i synnerhet i skärgården. Restaurangerna måste inse betydelsen av det närproducerade och upplevelsen kring måltiden och därmed arbeta mer med exempelvis marknadsföring. Projektet Sverige – det nya matlandet tycks inte nått ut tillräckligt på lokal nivå varför vetskap om finansiella stöd och liknande inte finns, vilket kan innebära att möjligheter går förlorade. Vi tror att allt är sammankopplat då de problem som finns hindrar aktören att erbjuda närproducerat i större utsträckning vilket resulterar i att de heller inte marknadsför något de inte kan lova kunden. / The purpose of this thesis is to analyze the opportunities of creating locally produced meals and how these in turn can contribute to the visitor's overall experience. The study was conducted with a qualitative approach in which depth interviews were held with people involved in the project Sweden – the culinary nation or with other persons within the food tourism. The islands of Utö and Ornö in the Stockholm archipelago constitute the local perspective in this essay. Several conclusions emerged from the interviews. Even though there are opportunities to form business activities within food tourism and locally produced food we have recognized some issues. Improved interaction, willingness, more knowledge and courage to invest in local food appear necessary to a greater extent. The restaurants need to realize the importance of locally produced food and the significance of the experience. Problems reduce the possibilities for the actors within food tourism to enhance their supply which further results in marketing difficulties.

Introduktion: Telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen har ökat och telefonsjuksköterskan har en svår roll att utan visuell kontakt bedöma individens behov. Patienter som ringer är sårbara och beroende av hjälp. De flesta samtal resulterar i råd om egenvård. Syfte: Var att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelser i samband med sjukvårdsrådgivning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och resultatet av 17 artiklar sammanställdes. Resultat: Fem huvudkategorier framkom: Saknad av visuell kontakt, svåra samtal, sjuksköterskans arbetssituation, sjuksköterskans egenskaper och patientens upplevelse av sjukvårdsrådgivning. Telefonsjuksköterskan hade en komplicerad arbetsuppgift med att guida och bedöma vården för vårdsökande. De ansåg att de hade ett värdefullt arbete som var både utvecklande och stimulerande. För patienterna var det viktigt att bli bemötta med respekt och bli betrodda. Diskussion: Det kunde skapa en oro och osäkerhet i bedömningen att inte få tala till den berörda personen direkt. Sjuksköterskan förlitade sig på sin erfarenhet då beslutstöden kunde brista i informationen. För patienten var det viktigt att få delta i beslutsprocessen och få ett gott bemötande för att känna tillfredställelse. Slutsats: Denna studie visar att mer forskning kring patientens upplevelse är nödvändig för att utveckla sjukvårdsrådgivningen ytterligare.

Bakgrund: Missfall innebär att en graviditet avslutas ofrivilligt. Vilket förekommer i mer än hälften av alla kända graviditeter. Missfall har ofta en negativ påverkan på hälsa. Även om missfallet fysiskt drabbar kvinnan är det viktigt att den tillhörande partnern ej glöms bort. Kvinnor som genomgått missfall och inte bearbetat förlusten löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa. Därav är det som sjuksköterska viktigt att bemöta dessa patienter med en professionell och empatisk omvårdnad.   Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva föräldrars upplevelser av missfall samt vilka undersökningsgrupper som beskrivs i studierna.   Metod: En deskriptiv design av tio artiklar med kvalitativ ansats har använts i litteraturstudien.     Huvudresultat: Ett missfall kan medföra stor sorg med emotionell och fysisk påverkan hos föräldrarna. I denna utmanade sorgeprocess finns ofta behov av vägledning och stöd som innebär att sjuksköterskans omvårdnadsroll blir ovärderlig genom att erbjuda stöd och bekräftelse till dessa patienter. Den metodologiska aspekten i studierna var undersökningsgrupper där majoriteten av deltagarna var kvinnor. Åldersspannet på deltagarna var 22–47 år och samtliga missfall inträffade före graviditetsvecka 20.   Slutsatser: Missfall upplevdes vanligtvis som en svår händelse, emotionellt påfrestande för föräldrarna där sorg ofta infann sig. Därav sågs ett stort behov av emotionellt stöd hos de drabbade. Föräldrar som i sorgeprocessen blev bekräftade och fick stöd upplevde att de hade en förmåga att kontrollera sin sorg på ett bättre sätt än de som inte blev bekräftade eller där stöd uteblev. Sjuksköterskor bör således besitta god kunskap i att bemöta dessa patienter med empati, bekräftelse och vägledning.

Bakgrund: Humor är en del av det vardagliga livet, i olika kulturer och kan vara en rad olika hjälpmedel, till exempel kan humor vara ett hjälpmedel för att hantera stressande samt obekväma livssituationer. I interaktionen mellan människor kan humor fördjupa en relation, men är även ett sätt som bör behandlas med försiktighet eftersom alla inte upplever humor på samma sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av humor i vården. Metod: Detta är en kvalitativ forskningsstudie där empiri utgörs av intervjuer från sju forskningspersoner som arbetar inom vården. Datamängderna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Från analysen framkom fyra olika kategorier, dessa består av 1. Humor kan bygga upp relationer, 2. Humor kan bidra till att öka välbefinnandet, 3. Humor bör anpassas efter person och situation, 4. Humor tar tid och kan hota professionaliteten. Konklusion: Från kategorierna framkom att de flesta med hjälp av humor avsåg att avdramatisera eller lätta upp stämningen i olika situationer. Humor kan många gånger vara förlösande, men bör användas med försiktighet, det passar inte alla och en avvägning måste göras innan användandet.

Bakgrund: Många graviditeter slutar i missfall. Tidigare forskning visade att missfall leder till känslor av ångest, oro och sorg. Den psykiska hälsan glöms bort och förbises av vårdpersonal. Ett vårdvetenskapligt synsätt kan bidra till ökad hälsa och minskat lidande för kvinnor efter missfall. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av missfall. Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie och byggde på en sammanställning av tio stycken kvalitativa kvalitetsgranskade artiklar. I analysprocessen togs meningsbärande enheter ut som kondenserades. De kondenserade meningarna bildade koder som sedan skapade kategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet bestod av fyra kategorier: den subjektiva kroppens upplevelse av det pågående missfallet, vårdlidande i samband med missfall, krisreaktioner efter missfall och livslidande en tid efter missfall. Missfall är en traumatisk händelse som medför en förändring i efterföljande livet. Slutsatser: Kvinnor upplever att vårdpersonal har en bristande förståelse för upplevelsen av att drabbas av missfall. Missfallets påverkan på kvinnor sätter krav på de vårdande sjuksköterskorna och personer i kvinnornas omgivning. Genom att öka sjuksköterskors förståelse för kvinnors upplevelser av missfall kan omvårdnaden förbättras. Den ökade förståelsen kan även skapa möjlighet för ökat stöd som kan resultera i ett minskat livslidande för kvinnorna.

Bakgrund: Depression är ett ökande samhällsproblem bland ungdomar i världen. Ungdomsåren innebär en omvälvande förändring i ungdomars liv och har stor betydelse för deras utveckling av identitet och psykiska hälsa. Syfte: Beskriva ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att ha en diagnostiserad depression. Metod. Åtta kvalitativa artiklar om ungdomars depressionsupplevelser valdes ut genom sökning via PsycINFO, CINAHL, PsycARTICLES, Academic Search Elite, Medline samt Scopus. Artiklarnas resultat analyserades enligt innehållsanalys med manifest tolkning och sammanställdes till två huvudkategorier samt sju underkategorier. Resultat: Resultatet har visat att ungdomar hade låga tankar om sig själv och kände sig annorlunda än sina jämnåriga. De upplevde att depressionen tog över deras liv, vilket påverkade deras förmåga att skapa och behålla relationer. En förutsättning för tillfrisknandet var att bli medveten om sin sjukdom, acceptera den som en del av sitt liv samt att det fanns stöd från närstående och vårdgivare. Slutsats: Ungdomars upplevelse av depression kunde variera beroende på var i depressionen de befann sig. Depressionen kunde innebära ett stort lidande för ungdomen. För att kunna ge omvårdnad på bästa sätt bör sjukvårdspersonal ha kunskap och förståelse för ungdomars utvecklingspsykologi samt depressionens påverkan på individen.

No description available.

De flesta kommuner inom svensk socialtjänst använder sig idag av utredningsinstrumentet BBIC vid barnavårdsutredningar. Studien kartlägger socialsekreterares upplevelser av BBIC. Studien tar upp vilka för- och nackdelar socialsekreterarna upplever vid användandet av BBIC i utredningsarbetet samt om de upplever att det finns något som måste förbättras kring arbetet. Studien har kvalitativ ansats där fyra socialsekreterare deltog i enskilda intervjuer. Socialsekreterarna som deltog i studien arbetar i Norrland. För att analysera det insamlade materialet har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien visar på att socialsekreterarna till största del är positivt inställda till BBIC. De tycker bland annat att utredningarna får bättre kvalité genom BBIC och att de med hjälp av BBIC undgår att missa viktiga delar i utredningsarbetet. Det finns en del förbättringsområden som diskuteras samt den tidsmässiga aspekten kring arbetet med BBIC. Utredningar med BBIC har till en början krävt mer tid i och med allt dokumentationsarbete som följer med BBIC.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda neurokirurgiska patienter på intensivvårdsavdelning. Bakgrund: Neurokirurgiska patienter vårdas på både små och stora intensivvårdsavdelningar med olika möjlighet till specifik övervakning. Sjuksköterskans ansvar är att minimera sekundära skador genom att optimera parametrar. Upplevelsen av att vårda intensivvårdspatienter beskrivs som utmanande men roligt och utvecklande. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Datainsamlingen skedde under november månad 2015, genom åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade på en liten intensivvårdsavdelning och på en större intensivvårdsavdelning med neurokirurgisk inriktning. Analysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra huvudkategorier och 12 subkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda neurokirurgiska patienter på intensivvårdsavdelning beskrevs genom fyra huvudkategorier: Vård som gagnar patienten, Svårt att vårda, Att få styrka och Att möta anhöriga. Slutsats: Vårdprogram och rutiner gav sjuksköterskorna trygghet. Att vårda utan tillgång till specialistkompetens gav känslor av osäkerhet. Patienter med tunga diagnoser krävde bearbetning oftast hanterat med kollegor. Anhöriga ansågs viktiga både i vården för patienten och för att ge sjuksköterskorna information om patientens bakgrund.