De flesta kommuner inom svensk socialtjänst använder sig idag av utredningsinstrumentet BBIC vid barnavårdsutredningar. Studien kartlägger socialsekreterares upplevelser av BBIC. Studien tar upp vilka för- och nackdelar socialsekreterarna upplever vid användandet av BBIC i utredningsarbetet samt om de upplever att det finns något som måste förbättras kring arbetet. Studien har kvalitativ ansats där fyra socialsekreterare deltog i enskilda intervjuer. Socialsekreterarna som deltog i studien arbetar i Norrland. För att analysera det insamlade materialet har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien visar på att socialsekreterarna till största del är positivt inställda till BBIC. De tycker bland annat att utredningarna får bättre kvalité genom BBIC och att de med hjälp av BBIC undgår att missa viktiga delar i utredningsarbetet. Det finns en del förbättringsområden som diskuteras samt den tidsmässiga aspekten kring arbetet med BBIC. Utredningar med BBIC har till en början krävt mer tid i och med allt dokumentationsarbete som följer med BBIC.

The study's ambition is to investigate which factors make it more difficult and easier in an investigation process linked to investments based on Law (1990: 52) with special provisions on the care of children. The aim is also to highlight how children and parents are affected by an investigation where forced placement is relevant based on the experiences of social workers. A qualitative approach from a phenomenological perspective provides a rich material and increased understanding of social workers' experiences in the investigation process. To reach the knowledge that social workers possess based on their own world of life and perception, semi-structured interviews have been used. The results show that there are structural challenges during forced placement that make social work more difficult for children and affect children and parents. Further results show that there are several factors that make it more difficult for an investigation where forced placement is relevant for the child.

I den här studien undersöker vi hur socialsekreterare som arbetar med barnutredningar inom socialtjänsten förhåller sig till barns delaktighet under utredningsprocessen. De utredningar vi främst fokuserar på i uppsatsen lyder under lagrummet i 11 kap. 1 §, 1 st. i SoL (2001:453). Genom sex kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare var syftet att undersöka vad de har för syn på barns delaktighet, hur de ser på sin egen kompetens gällande delaktighet samt vad de upplever sig ha för möjligheter och begränsningar att göra barn delaktiga. Genom en analys med hjälp av Shiers delaktighetsmodell (2001) fann vi att socialsekreterarna upplevde sig ha ett stort handlingsutrymme med goda möjligheter att anpassa arbetssätt och metoder utifrån olika barn. Barns delaktighet beskrivs av socialsekreterarna i termer av att barnet får fortlöpande information om det som rör barnet själv och att det generellt sker ett samtal med varje barn där barnet ges möjlighet att uttrycka sina åsikter men har en relativt liten möjlighet att påverka beslutet om insats. Enligt de intervjuade socialsekreterarna finns en hel del hinder för att kunna göra barn delaktiga som till största del beror på att vårdnadshavare inte ger sitt samtycke och att alliansen med dessa många gånger måste prioriteras. Även barnets personlighet och mognad beskrivs som en påverkansfaktor för delaktigheten, sociala och verbala barn är lättare att göra delaktiga än barn som är tystlåtna och passiva. Socialsekreterarna beskriver att deras kunskap och kompetens inom barns delaktighet är svår att definiera. Det är en kombination av utbildningar och erfarenheter samt till stor del baserad på ett kollegialt utbyte av lärdomar. Det framkommer också att barn med funktionsnedsättningar inte alltid görs delaktiga på samma sätt och att det saknas kunskap gällande hur detta bör gå till. / In this study we examine how social workers relate to children's participation during the case work process within social services. We are focusing on the case work which is regulated in chapter 11, section 1, paragraph 1 in the Social Services Act (2001:453). Through six qualitative and semi-structured interviews with social workers, we explore their views on children's participation, how they view their own competence regarding participation, and how they perceive their opportunities and limitations to involve children. Through an analysis with the help of Shier's model of participation (2001), we found that the social workers felt that they did have room for maneuver and great possibilities to adapt their working methods in relation to each individual child. The social workers describe children's participation in terms of in terms of the child receiving continuous information on matters that concern the child. There is generally one meeting with each child where the child gets the opportunity to express their own opinions but have a rather small opportunity to influence the final decision regarding social interventions. According to the interviewees there are a number of obstacles in involving children, which is mainly due to the fact that parents with their custodial rights won't give their consent and that the alliance with them must be prioritized. The child's own personality is also described as a factor that influences participation, social and verbal children are easier to involve in a participatory way than children who are quiet and passive. The social workers described their knowledge and competence in children's participation as difficult to define. It is a combination of education and experience and largely based on a collegial exchange of work experiences. It also emerges that children with disabilities are not always allowed to be involved in the same way and that there is a lack of knowledge of how to go about it.

Barnahus (Children’s Advocacy Center) is a collaboration between authorities, created to increase the quality of crime investigations while promoting the child’s best interest and health. Due to the complexity of detecting domestic violence, it is difficult to investigate and conduct interrogations of children in a legally secure manner whilst avoiding secondary traumatization. This study aims to contribute to a deeper understanding of this process by examining how social workers’ experience cases where there is suspicion of domestic violence at Barnahus in Skåne, Sweden.By utilizing a qualitative interview method, we interviewed seven social workers in Skåne about their experiences within Barnahus. The conducted interviews focused on four areas: (1) the social worker's experience of collaboration with the other authorities within Barnahus (2) the cooperation and building of an alliance with the family after a child’s hearing, (3) the child as a victim of crime from a legal point of view (4) the social workers’ liberty in taking actions in terms of interventions. The material gathered from the interviews was later sorted using an empirically-controlled qualitative thematic method and analyzed using theories of power, ethics and sociology of law.The study concludes that needs and available resources steers Barnahus operation despite national guidelines. Thus, there is a need to assess and create a flexibility regarding whether or not one should take in a child for interrogation. Further on, all social workers were unanimous in the experience that it is more difficult to approach the family, to provide interventions, when the case begins at Barnahus. The informants also confirmed the perception of the legal perspective as primary. Lastly, we found that there is a big gap between compulsive interventions and interventions with consent. We discovered that there is an ongoing discussion based on the social secretaries' desire for opportunities of middle-care and a resistance from those who believe that social services should be built on consent.

Studien undersöker utmaningar inom socialtjänstens arbete med barnutredningar och relationen till föräldrar, specifikt när relationen till föräldrar inte blir produktiv och snarare hindrar utredningsarbetet. Konsekvenser av en dålig relation kan vara att barnet blir osynligt i processen då fokus hamnar på föräldrars problematik och känsloliv, samt att barnets situation inte kan utredas och barnet riskerar att fara illa. Studien är kvalitativ och använder sig av semi-strukturerade intervjuer som tolkats ur begrepp från compassion-fokuserad terapi. Studien har genomförts med en deduktiv ansats och en tematisk analys. Resultat visar att relationens problem ofta handlar om föräldrars känsloliv och primitiva affektsystem, vilket beror på biologiskt och evolutionärt naturliga reaktioner i situationer där föräldraskapet hotas. Möjligtvis kan socialsekreterare bemöta föräldrar på ett mer ödmjukt sätt om de har en generell kunskap om hur affektsystemen påverkar föräldrar i mötet med socialtjänsten samt låta föräldrarnas affekt vara en del av processen. / This study examines the challenges that social workers in the child protective services face in relations to parents, specifically when the relationship with parents become problematic and hinders the investigation. The consequences of a bad relationship can be that the child becomes invisible in the investigation process because the problems and feelings of parents stand in the way. There is also the risk that the living situation of the child is left undiscovered and that harm may come the child. This is a qualitative study that used semi-structured interviews, analyzed through terms from compassion-focused therapy. The study used a deductive approach with a thematic analysis. The result shows that problems in the relationship often come from the feelings of parents and how they are effected by primitive affects that can be explained by biology and evolution. These reactions are natural in these circumstances regarding how parents might feel threatened in their parental status. Social secretaries might be able to treat parents in a humbler manner, with a general knowledge of how parents react according to primitive affects when meeting the child protective services, and maybe let the feelings of parent be a part of the process.